Uppgifter om händelseförloppet

Försäkringstagaren meddelade i en skadeanmälan som gjordes 17.5.2013 att en läckageskada hade upptäckts på hans sommarvilla 15.5.2013. Ersättning för reparationskostnaderna, vilka uppgick till 6 701,42 euro, har sökts från hem- och fritidshusförsäkringen.

Försäkringsbolagets beslut

Försäkringsbolaget har i sina ersättningsbeslut av 31.7.2013 och 23.9.2013 dragit av 50 procent från ersättningen med hänvisning till underförsäkring.

Besvär

Försäkringstagaren har i en besvärsskrift som daterats 10.10.2013 berättat att skadegranskaren frågade honom vilket företag han ville ha att reparera skadorna. Försäkringstagaren lät skadegranskaren välja reparationsföretaget. Det enda skadegranskaren berättade om den förestående ersättningen var att varmvattenberedaren inte kommer att ersättas.

Försäkringsbolagets bemötande

Försäkringsbolaget har i sitt 27.12.2013 daterade bemötande ansett att fritidshuset var underförsäkrat. Husets försäkringsbelopp var 23 606 euro, men enligt ARVO-beräkningen var återanskaffningsvärdet 38 635 euro. Byggnaden var därmed ca 50 % underförsäkrad. Skadegranskaren meddelade på plats att underförsäkringen kommer att inverka på försäkringsersättningen. Avdragets storlek kunde han inte ange. Efter semestrarna meddelade försäkringsbolaget att avdraget kommer att vara 50 % och att ersättningen kommer att vara ca 4 500 euro.

Enligt uppgifterna i försäkringsbrevet är det försäkrade huset 40 kvadratmeter och byggt år 1988. Enligt skadegranskare D:s mätningar var huset dock 27 kvadratmeter. Enligt skadegranskarens uppgifter var byggåret 1978–1980. På tomten fanns också en annan byggnad som var försäkrad i ett annat försäkringsbolag, och därför bad skadegranskaren att få se försäkringsbrevet på det huset för att kontrollera vilken försäkring den skadade byggnaden omfattades av. Försäkringstagaren ville emellertid inte visa försäkringsbrevet för den andra byggnaden, och därmed kunde uppgiften inte kontrolleras. Försäkringsbolaget valde emellertid en kundvänlig inställning och betalade ersättning för den skadade byggnaden, trots att uppgifterna inte överensstämde med försäkringsbrevet.

Eftersom försäkringstagaren alltid är beställare av reparationsarbete kan försäkringsbolaget inte besluta vilken entreprenör som ska anlitas vid skadereparationer. Försäkringsbolaget kräver bara att reparationsarbetet utförs av ett företag med tillräcklig yrkeskunskap och att priset följer gängse pris på marknaden. Försäkringsbolaget kan rekommendera företag som ofta anlitas för motsvarande arbeten och så skedde också i detta fall, när skadegranskaren rekommenderade bolaget W.

Försäkringsbolaget anser att ersättningsbesluten har fattats i enlighet med villkorspunkt 6.3.5 i försäkringen och att bolaget har uppfyllt sin informationsplikt.

Försäkringsbolaget har i ett kompletterande bemötande som daterats 30.1.2014 berättat att skadegranskaren upplyste försäkringstagaren om det låga försäkringsbeloppet redan vid besöket 23.5.2013 och sade sig återkomma till saken senare, när huset har mätts upp på nytt och det är känt vilken avdragsprocent som kommer att användas.

I ett kompletterande bemötande som daterats 19.2.2014 har bolaget ansett att det i försäkringsbrevet årligen begärs att försäkringstagaren kontrollerar att uppgifterna i försäkringsbrevet är korrekta och meddelar försäkringsgivaren om försäkringsuppgifterna eller försäkringsbeloppen behöver korrigeras. Av försäkringsbrevet som försäkringsbolaget lämnat in framgår den felaktiga uppgiften om kvadratmeterantalet och det felaktiga försäkringsbeloppet. Försäkringstagaren ombads kontrollera om den skadade byggnaden var försäkrad i försäkringsbolaget. Försäkringstagaren var säker på att den var det, och försäkringsbolaget beslutade att lita på uppgiften och handlägga skadan utgående från uppgifterna i det inlämnade försäkringsbrevet.

Försäkringstagarens kompletterande bemötande

Försäkringstagaren har i sina bemötanden som daterats 10.1.2014 och 2.2.2014 berättat att försäkringsbolagets bemötande innehåller många påståenden som inte är sanningsenliga. Enligt försäkringstagaren har han aldrig uppgett husets storlek till 40 kvadratmeter. Han vet inte varifrån skadegranskaren har fått uppgiften i fråga. I det 1.9.1983 uppgjorda försäkringsbrevet nämndes ingenting om husets storlek, utan försäkringsbolagets dåvarande direktör uppskattade att försäkringsbeloppet var 50 000 mk och lösegendomens försäkringsbelopp var 10 000 mk. Dessa värden bands till index.

På den 4 000 kvadratmeter stora tomten finns också en annan byggnad som är 65 kvadratmeter stor och försäkrad i ett annat bolag. Skadegranskaren borde ha förstått att den större byggnaden som han också hade varit inne i inte var den som försäkringsbrevet gällde. Enligt försäkringstagaren bad skadegranskaren aldrig heller om att få se försäkringsbrevet utan ringde och frågade om huvudbyggnadens storlek och undrade om den skadade byggnaden var försäkrad i försäkringsbolaget.

Skadegranskaren nämnde aldrig vad försäkringen kommer att ersätta. Försäkringstagaren fick veta bara att varmvattenberedaren inte ersätts. Försäkringsbolagets svar kom först tre veckor efter att försäkringstagaren hade fört reparationsräkningarna till bolaget, och först i det skedet meddelade bolaget att byggnaden var underförsäkrad.

Försäkringstagaren har betalat försäkringspremierna punktligt sedan 1983 och de har höjts under försäkringens giltighetstid, men inte en enda gång har bolaget uppmanat till att höja försäkringsbeloppet. Försäkringstagaren anser att det inte är korrekt att försäkringsbolaget påpekar underförsäkringen först när ersättning söks. Om försäkringstagaren hade vetat att underförsäkringen kommer att inverka på ersättningen skulle reparationen ha senarelagts till en tidpunkt då försäkringstagarens ekonomi skulle ha varit bättre.

Försäkringsnämndens rekommendation till avgörande

Lagrum

Lagen om försäkringsavtal 9 §

Ansvar för bristfällig eller oriktig information

Om försäkringsgivaren eller dennes representant vid marknadsföringen av en försäkring har underlåtit att ge försäkringstagaren behövlig information om försäkringen eller har gett honom felaktiga eller vilseledande uppgifter, anses försäkringsavtalet vara i kraft med det innehåll som försäkringstagaren hade skäl att sluta sig till utgående från den information han fått.

Vad som stadgas i 1 mom. gäller på motsvarande sätt i det fall att om försäkringen under dess giltighetstid har getts bristfällig, felaktig eller vilseledande information som kan anses ha inverkat på försäkringstagarens förfarande. Detta gäller dock inte information som försäkringsgivaren eller dennes representant efter ett försäkringsfall har gett om en förestående ersättning.

Försäkringsvillkoren

27.1.1 Grunden för egendomens, skadans och ersättningens värdering är egendomens försäkringsvärde (se punkt 27.1.2). Med egendomens försäkringsbelopp avses det penningbelopp som för envar del av egendomen antecknats i försäkringsbrevet eller justerats enligt indexvillkoret (se punkt 27.5).

Om försäkringsbeloppet är lägre än försäkringsvärdet, är egendomen underförsäkrad, varvid försäkringen efter avdrag av självrisken ersätter endast en så stor del av skadebeloppet som svarar mot förhållandet mellan försäkringsbeloppet och försäkringsvärdet.

Om försäkringsbeloppet är större än försäkringsvärdet är egendomen överförsäkrad, varvid försäkringen ersätter skadebeloppet efter avdrag av självrisken.

27.1.2 Egendomens försäkringsvärde är dess återanskaffningsvärde, om inte annat överenskommits och anteckning därom gjorts i försäkringsbrevet. Ifall egendomens dagsvärde understiger 50 % av återanskaffningsvärdet är egendomens försäkringsvärde dock dagsvärdet. Med återanskaffningsvärde avses det penningbelopp som behövs för anskaffande av en ny likadan eller närmast motsvarande egendom. I återanskaffningsvärdet ingår bl.a. den skadade byggnadens rivnings- och röjningskostnader och planeringskostnader för den byggnad som skall byggas i stället för den skadade.

Med dagsvärde förstås det penningsbelopp som erhålls då på återanskaffningsvärdet görs avdrag för vad egendomen har förlorat i värde genom ålder, bruk, nedsatt användbarhet eller annan dylik orsak. Vid bestämmande av dagsvärdet bör även beaktas egendomens nedsatta användbarhet till följd av ändrade ortsförhållanden såsom upphörande av idkad näring eller annan dylik orsak.

27.5 Indexvillkor

Försäkringen är bunden vid i försäkringsbrevet nämnt index enligt följande regler:

Basindex utgörs av indexet för den kalendermånad som ligger tre månader före försäkringens första försäkringsperiods begynnelsemånad.

Justeringsindex utgörs av indexet för den kalendermånad som ligger tre månader före i försäkringsbrevet angiven begynnelsemånad av försäkringsperioden.

Justeringstidpunkt är försäkringsperiodens begynnelsedatum, varvid det i försäkringsbrevet antecknade försäkringsbeloppet justeras med lika många procent som justeringsindex avviker från basindexet. Från och med justeringstidpunkten förfallande försäkringspremier ändras motsvarande det justerade försäkringsbeloppet.

Försäkringsbeloppet vid skadetidpunkten är lika många procent av det ursprungliga i försäkringsbrevet antecknade försäkringsbeloppet som indexet för kalendermånaden tre månader före skademånaden utgör av basindexet.

Ifall försäkringstagaren önskar att försäkringen inte mera skall vara indexbunden, bör han/hon anmäla därom minst tre månader för förfallodagen till försäkringsföreningen.

Försäkring enligt återanskaffningsvärdet bör alltid vara indexbunden.

Avgörande

Försäkringstagaren meddelade i en skadeanmälan som gjordes 17.5.2013 att en läckageskada hade upptäckts på hans sommarvilla 15.5.2013. Ersättning för reparationskostnaderna, vilka uppgick till 6 701,42 euro, har sökts från hem- och fritidshusförsäkringen. Försäkringsbolaget har dragit av 50 % från ersättningen på grund av underförsäkring.

Försäkringsnämnden anser att det i ärendet är fråga om att bedöma om den skadade byggnaden varit underförsäkrad. Det gäller dessutom att bedöma om försäkringsbolaget haft rätt att göra avdrag från ersättningsbeloppet på grund av underförsäkring och hur stort avdraget kan vara enligt försäkringsvillkoren.

Egendomen är underförsäkrad, om det i försäkringsavtalet antecknade försäkringsbeloppet är betydligt lägre än den försäkrade egendomens rätta värde. Försäkringsbolaget har berättat att husets återanskaffningsvärde enligt ARVO-beräkningen var 38 635 euro. Eftersom försäkringsbeloppet för huset enligt försäkringsbrevet var bara 23 606 euro, var byggnaden enligt Försäkringsnämndens uppfattning underförsäkrad, men underförsäkringsprocenten är ca 39 och därmed är ett 39 % stort ersättningsavdrag förenligt med villkoren.

Försäkringstagaren är missnöjd med försäkringsbolagets skadegranskares agerande. Enligt försäkringstagaren borde försäkringsbolaget ha meddelat om underförsäkringen i samband med skadegranskningen. Försäkringstagaren har berättat att han underrättades om underförsäkringen först i ersättningsbeslutet och att om han hade känt till underförsäkringen så skulle reparationen ha förlagts till en sådan tid då hans ekonomi skulle ha varit bättre.

I ärendet är det stridigt om skadegranskaren i samband med skadegranskningen har berättat om underförsäkringen för försäkringstagaren. Försäkringsnämnden anser att försäkringstagaren bör ha känt till underförsäkringen, eftersom försäkringen har varit i kraft ända sedan 1980-talet och det högsta ersättningsbeloppet inte har höjts under försäkringens giltighetstid. Försäkringstagaren har inte heller hävdat att han lidit skada därför att han inte underrättades om underförsäkringen vid skadegranskningen.

På ovannämnda grunder rekommenderar Försäkringsnämnden att försäkringsbolaget betalar ersättningen minskad med 39 % på grund av underförsäkring.

I denna rekommendation till avgörande deltog enhälligt ordförande Melander samt ledamöterna Sario, Uimonen, Laapotti och Vaitomaa. Sekreterare var Nikunlassi.

FÖRSÄKRINGSNÄMNDEN