Haku

VKL 471/12

Tulosta

Asianumero: VKL 471/12 (2013)

Vakuutuslaji: Kotivakuutus

Ratkaisu annettu: 24.09.2013

Lakipykälät: 30, 31, 32, 33, 34, 69, 72

Hemförsäkring. Brandskada. Orsaken till branden. Elinstallationer. Framkallande av försäkringsfall. Försummelse av räddningsplikt. Försummelse av säkerhetsföreskrifter. Oriktiga upplysningar efter försäkringsfall. Sänkning av ersättning. Återanskaffningskostnader.

Uppgifter om händelseförloppet

Kunden NN:s garage- och förrådsbyggnaden har brunnit ner till grunden under tiden 20.12.2011 kl. 22.00 - 21.12.2011 kl. 08.50. Kunden har kommit hem 20.12.2011 på kvällen cirka klockan 22, besökt garaget och han har inte kunnat konstatera något avvikande. Därefter har han gått in i egnahemshuset, som ligger 30-40 m från garaget, och där gått och lagt sig. När kunden har vaknat följande morgon, har han upptäckt att garaget var nerbrunnet. Ingen brandkår hade kallats på platsen.

Kunden har tagit kontakt med det lokala räddningsverket, där han är även anställd, 21.12.2011 cirka klockan 9. Brandkåren har inte mera sänts på skadeplatsen men kunden har själv kunnat stanna hemma den här dagen för att sköta med branden förknippade ärenden.

Den lokala polismyndigheten har genomfört teknisk utredning på brandplatsen (utlåtande daterat 28.3.2012). Utredning av brandorsaken har gjorts genom att utesluta olika alternativ. Polisens slutsats var att den sannolika brandorsaken har varit att sågspånet under bordscirkel hade börjat pyra och till slut tänts. Strax nära sågspånet hade det funnits fyra bildäck med aluminiumfälgar och deras brandbörda hade fått branden att sprida sig. Enligt polisens tekniska utredning kunde man konstatera brandens fortskridande på det rengjorda golvet där det fanns ett brandmönster, som passar ihop med pyrande. Därtill kunde man konstatera att taket hade rasat först precis ovanför den antagna antändningsplatsen. Takraset i just den punkten kunde konstateras, då takplåtarna hade samlats mest i den antagna antändningspunkten, där det även fanns de starkaste brandspåren. Fyra bildäck med aluminiumfälgar hade brunnit till en hög som var lika hög som ett däck.

Bolaget SG Oy har även genomfört en elektrisk brandorsaksutredning på platsen (rapporten daterad 30.1.2012). Vid utredningen har det framgått att elinstallationerna hade gjorts av kunden själv som inte har behörighet att utföra elarbetet. Elinstallationerna som hade redan tagits i bruk saknade även ibruktagningsinspektion, där man kunde ha försäkrat sig om elanläggningarnas säkerhet. Enligt elnätbolaget hade det inte framgått några problem med eldistributionen då branden inträffade. Vid SG Oy:s granskning fick man inte redo, om elet var brandorsaken. Detta kunde inte heller uteslutas.

 

Försäkringsbolagets beslut 9.3.2012 och 16.3.2012

Försäkringsbolaget har fattat det första ersättningsbeslutet i fallet 9.3.2012. Enligt beslutet är brandskadan ersättningsbar enligt gällande försäkringsvillkor, eftersom den uppstått av en plötslig och oförutsedd händelse.

Bolaget har ändå visat till försäkringsvillkoren som gäller räddningsplikt, framkallande av försäkringsfall samt till villkorspunkten som gäller utredningsskyldigheten hos den som söker ersättning.

Försäkringsbolaget har hänvisat till bristerna i byggnadens elinstallationer och försummelse av ibruktagningsinspektion. Enligt bolaget har kunden framkallat försäkringsfallet av grov oaktsamhet. Därtill har bolaget ansett att kunden har summat sin skyldighet att avvärja eller begränsa skadan, då brandkåren inte har kallats till platsen.

Försäkringsbolaget har konstaterat vidare, att kunden har gett försäkringsbolaget motstridiga uppgifter angående händelseförloppet under dagen då garaget brann samt gällande utförandet av elinstallationsarbetena.

Med anledning av ovannämnda försummelser har bolaget ansett sig vara berättigat till att sänka ersättningen med 50 procent.

Till slut har bolaget konstaterat att ersättningen utbetalas i två rater enligt försäkringsvillkoren. Först utbetalas ersättning enligt dagsvärde. Tilläggsersättningen, som utgörs av skillnaden mellan ersättningen enligt återanskaffningsvärde och dagsvärde, utbetalas om den skadade egendomen inom två år efter försäkringsfallet antingen repareras eller om på samma tomt eller gård byggs om.

Försäkringsbolaget har fattat ett nytt beslut 16.3.2012, där det konstateras att bolaget betalat den första raten av ersättningen i enlighet med ersättningsbeslutet 9.3.2013. Ersättningen enligt dagsvärde har varit 57.032 euro och därifrån har man avdragit 50 procent i enlighet med beslutet 9.3.2012.

 

Rättelseyrkan och försäkringsbolagets beslut 21.5.2012 och 4.10.2012

Kunden har yrkat på rättelse till försäkringsbolagets ersättningsbeslut. Kunden har konstaterat att han har varit i kontakt med brandmyndigheterna. Därtill har kunden ansett att elinstallationerna inte har varit slutförda. Kunden har även ansett att han har haft åtminstone yrkeskunnighet att utföra elarbetena. Kunden förnekar också att han skulle ha givit vilseledande information om skadan efter branden.

Till slut bestrider kunden det kalkylsätt som försäkringsbolaget har använt för att kalkylera omfattningen av skadan. Kunden har ansett att återanskaffningskostnaderna i det aktuella fallet är 105.140 euro (moms. 0 %) i enlighet med Oy B Ab:s värdering.

Försäkringsbolaget har fattat ett nytt beslut i ärendet 21.5.2012. Bolaget har ansett, att rättelseyrkan inte ger någon orsak att förändra bolagets tidigare beslut 9.3.2012. Enligt bolaget har kunden givit till bolaget motstridiga uppgifter angående händelseförloppet under dagen då garaget brann samt gällande utförandet av elinstallationerna. Enligt bolaget gör detta trovärdigheten av uppgifterna svårbedömt.

Försäkringsbolaget har fattat ett nytt beslut 4.10.2012, där det konstateras att bolaget betalat den andra raten av ersättningen i enlighet med ersättningsbeslutet 9.3.2012. Skillnaden mellan återanskaffningsvärdet och dagsvärdet har varit 23.295 euro där man har gjort ett avdrag på 50 procent i enlighet med ersättningsbeslutet 9.3.2012.

 

Besvär

Kunden NN anhåller om Försäkringsnämndens rekommendation till avgörande i fallet. I besväret upprepar kunden de synpunkter som framgår i fallets tidigare skeden. Kunden kritiserar även försäkringsbolagets sätt att behandla det aktuella skadefallet. Därtill bestrider kunden att han skulle ha gett vilseledande information efter branden. Kunden anser sig vara berättigad till fullständig ersättning.

Kunden anser också att återanskaffningskostnaderna behöver kalkyleras enligt Oy B Ab:s värdering; kunden godkänner inte det kalkylsätt som försäkringsbolaget har använt.

 

Försäkringsbolagets bemötande

Försäkringsbolaget upprepar i sitt bemötande händelseförloppet och de synpunkter som framgår i ärendets tidigare skeden.

Enligt bolaget har brandorsaken inte kunnat konstateras och ingen brandorsak har kunnat uteslutas. Kunden har inte heller kunnat uppge någon trolig orsak till branden. Bolaget anser att den mest sannolika brandorsaken är relaterad till elinstallationerna.

Försäkringsbolaget anser att det är berättigat till att nedsätta ersättningen med 50 procent på grund av att elinstallationerna gjorts utan behörighet och genom att använda delvis använt material, på grund av att branden inte har begränsats under natten genom att då tillkalla brandkår samt på grund av att försäkringstagaren upprepade gånger under ersättningsprocessen har gett motstridiga och felaktiga uppgifter till försäkringsgivaren.

Försäkringbolaget konstaterar att uppskattning av skadan grundar sig på en återuppbyggnad av den skadade egendomen i enlighet med den egendom som förstördes i branden. Vid beräkningen av byggnadens värde har använts BACE-byggnadsvärderingsprogram, vilket är ett vedertaget beräkningsprogram både inom byggbranschen och försäkringsbranschen. Enligt beräkningen är skadegraden 86 procent och de totala återanskaffningskostnaderna i totalskadan 94.332,94 euro. Således är den ersättliga skadan 80.326,33 euro  med beaktande av självrisk 800 euro.

 

Kundens tilläggsutredning

Kunden NN har givits ett tillfälle att visa utredning gällande de faktiska kostnader som har föranletts på skadan. Kunden har visat olika kostnadskvitton på ca 43 815 euro. Därtill uppskattar kunden har han och hans far har utfört återuppbyggande av garaget i samarbete tillsammans i 388 timmar. Kundens far bokfört sina egna timmar. Kunden konstaterar vidare att  det inte ännu har gjorts några elinstallationer på garaget och att garaget saknar stuprännor, skorstensplåt, oljebrännare och brännoljetank som fanns i det när det brann. Därtill konstaterar kunden att han hade vakat på förlossningsavdelning i fyra dygn före han hade kommit hem och kunden hade också varit tvungen att åka igen följande dag då hans sambo låg på intensiven. Enligt kunden är detta orsaken till att han inte vaknade den natt då garaget brann.

 

Försäkringsnämndens rekommendation till avgörande

Tillämpliga stadganden i lagen om försäkringsavtal

Enligt 30 § i lagen om försäkringsavtal är försäkringsgivaren fri från ansvar gentemot en försäkrad som har framkallat försäkringsfallet uppsåtligen. Om den försäkrade har framkallat försäkringsfallet av grov oaktsamhet kan ersättningen sänkas eller förvägras.

Enligt 31 § i lagen om försäkringsavtal kan i ett försäkringsavtal tas in föreskrifter om anordningar, metoder och andra arrangemang som syftar till att förebygga eller begränsa skada, eller om att den som nyttjar eller sköter försäkringsobjektet skall ha en viss kompetens (säkerhetsföreskrifter). Den försäkrade skall iaktta säkerhetsföreskrifterna. Om den försäkrade uppsåtligen eller av oaktsamhet som inte kan anses vara ringa har åsidosatt sin skyldighet att iaktta säkerhetsföreskrifterna, kan ersättningen till honom sänkas eller förvägras.

Enligt 32 § i lagen om försäkringsavtal skall den försäkrade efter förmåga vidta åtgärder för att hindra eller minska skadan, när ett försäkringsfall inträffar eller kan befaras vara omedelbart förestående. Om skadan framkallats av en utomstående skall den försäkrade vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bevara försäkringsgivarens rätt gentemot skadevållaren. Den försäkrade skall om möjligt iaktta de föreskrifter som försäkringsgivaren ger i detta syfte. Enligt paragrafens andra moment kan ersättningen till den försäkrade sänkas eller förvägras, om den försäkrade uppsåtligen eller av oaktsamhet, som inte kan anses vara ringa, har åsidosatt sin ovannämnda skyldighet.

Vid prövningen av, om ersättningen från en skadeförsäkring ska sänkas eller förvägras på grund av ovannämnda försummelser, skall beaktas enligt 34 § i lagen om försäkringsavtal, vilken betydelse för skadans uppkomst ovannämnda försummelser av den försäkrade eller en person som avses i 33 § har haft. Dessutom ska eventuellt uppsåt hos försäkringstagaren eller den försäkrade beaktas, liksom också arten av hans eller hennes oaktsamhet samt förhållandena i övrigt.

Enligt 69 § i lagen om försäkringsavtal skall den som söker ersättning till försäkringsgivaren överlämna de handlingar och uppgifter som behövs för utredning av försäkringsgivarens ansvar och som skäligen kan krävas av honom med beaktande även av försäkringsgivarens möjligheter att skaffa utredning.

Enligt 72 § i lagen om försäkringsavtal kan ersättningen sänkas eller förvägras enligt vad som är skäligt med hänsyn till förhållandena, om den som söker ersättning efter ett försäkringsfall svikligen har lämnat försäkringsgivaren oriktiga eller bristfälliga upplysningar som är av betydelse för bedömningen av försäkringsgivarens ansvar.

Tillämpliga försäkringsvillkor

I det aktuella fallet tillämpas hemförsäkringsvillkor 5031/10 och allmänna avtalsvillkor, som har tagits i bruk i bolaget från och med 1.11.2010.

Villkorspunkt 6.1 i de allmänna avtalsvillkoren gäller skyldighet att iaktta säkerhetsföreskrifter. Enligt villkorspunkten skall den försäkrade iaktta i försäkringsbrevet eller försäkringsvillkoren antecknade eller i övrigt skriftligen givna säkerhetsföreskrifter. Om den försäkrade uppsåtligen eller av oaktsamhet som inte kan anses vara ringa har underlåtit att iaktta säkerhetsföreskrifterna kan ersättningen nedsättas eller förvägras. Vid bedömningen av om ersättningen skall nedsättas eller förvägras skall det beaktas vilken betydelse åsidosättandet av säkerhetsföreskrifterna har haft för uppkomsten av skadan. Dessutom skall eventuellt uppsåt hos försäkringstagaren eller arten av hans oaktsamhet samt förhållandena i övrigt beaktas.

Villkorspunkt 6.2 i de allmänna avtalsvillkoren gäller skyldighet att avvärja och begränsa en skada (räddningsplikt). Enligt villkorspunkten skall den försäkrade efter förmåga vidta åtgärder för att avvärja och begränsa skadan, när ett försäkringsfall inträffar eller hotar omedelbart. Om den försäkrade uppsåtligen eller av oaktsamhet som inte kan anses vara ringa har underlåtit att iaktta säkerhetsföreskrifterna kan ersättningen nedsättas eller förvägras. Vid bedömningen av om ersättningen skalla nedsättas eller förvägras skall det beaktas vilken betydelse åsidosättandet av säkerhetsföreskrifterna har haft för uppkomsten av skadan. Dessutom skall eventuellt uppsåt hos försäkringstagaren eller arten av hans oaktsamhet samt förhållandena i övrigt beaktas.

I hemförsäkringens villkorspunkt 7.2.3 ingår säkerhetsföreskrifter som gäller elektriska anordningar. Enligt villkorspunkten får elektriska installationer utföras endast av person som är auktoriserad därtill.

Enligt villkorspunkt 11.1 i de allmänna avtalsvillkoren skall den som söker ersättning överlämna till försäkringsgivaren sådana handlingar och uppgifter som behövs för utredning av försäkringsgivarens ansvar. Dylika är till exempel de handlingar och uppgifter med vilkas hjälp det kan konstateras, huruvida ett försäkringsfall inträffat, hur stor skada som uppkommit och till vem ersättningen skall utbetalas. Den som söker ersättning är skyldig att införskaffa de utredningar som han bäst går tillgång till, dock även med beaktande av försäkringsgivarens möjligheter att skaffa utredning.

Avgörande

Försäkringsnämnden tar ställning till den frågan om försäkringsbolagets beslut är förenliga med försäkringsvillkor och lagen. Däremot kan nämnden inte ta ställning till alla diskussioner som parterna kan minnas på olika sätt. Försäkringsnämnden har inte heller möjlighet att ta emot muntlig bevisning detta slags fall. Således ger Försäkringsnämnden sin rekommendation till avgörande enligt den utredning som nämnden har givits i det aktuella fallet.

I det aktuella fallet är det ostridigt att det har uppstått omfattande brandskador, då kundens ekonomibyggnad har brunnit ner under natten mellan 21.12.2011 och 22.12.2011. Det är också ostridigt att skadan ersätts från försäkringen som plötslig och oförutsedd brandskada. Därtill är det ostridigt att skadan ersätts enligt återanskaffningsvärdet.

I det aktuella fallet är tvistefrågan om försäkringsbolaget är berättigat till att nedsätta ersättningen med anledning av framkallande av försäkringsfall, försummelse av räddningsplikt och säkerhetsföreskrifter samt på grund av vilseledande information efter försäkringsfallet.

Därtill är parterna oeniga om hur man kalkylerar omfattningen av skadan och därmed själva ersättningen.

På försäkringsbranschen har det varit en etablerad praxis att den som har ansökt om ersättning skall visa att försäkringsfallet har skett under den tid då försäkringen har varit i kraft. Den som ansöker om ersättning skall även visa omfattningen av skadan. Den här praxisen är förenlig med 69 § i lagen om försäkringsavtal samt med försäkringsvillkorens punkt 11.1.

Därtill har det också varit en vedertagen praxis att om försäkringsgivaren vägrar betala fullständig ersättning och på grund av försummelse av säkerhetsföreskrifter eller räddningsplikt eller med anledning av framkallande av försäkringsfallet eller med anledning av vilseledande information efter försäkringsfallet, så har försäkringsgivaren bevisbördan att ovannämnda nedsättningsgrunder kan tillämpas.

Försäkringsnämnden konstaterar också att sänkning av ersättning måste grunda sig på lagen eller försäkringsavtalet. Därtill måste försäkringsavtalet och konkreta ersättningsbeslut vara förenliga med ovannämnda tvingande stadganden i lagen om försäkringsavtal. I det aktuella fallet är det således väsentligt om man överhuvudtaget kan tillämpa sådana stadganden i försäkringslagen som berättigar försäkringsgivaren i vissa fall till att sänka ersättningen.

Framkallande av försäkringsfall (30 §)

Sänkning av ersättning enligt 30 § i lagen om försäkringsavtal förutsätter att försäkringsfallet har framkallats uppsåtligen eller av grov oaktsamhet.  I det aktuella fallet har brandorsaken blivit oklar. Därtill har det framgått att kunden har varit mycket trött då branden inträffade, eftersom han har vakat med sin fru i sjukhuset i cirka två dygn. Avståndet från den brunna ekonomibyggnaden och huvudbyggnaden har varit 30-40 meter. Försäkringsnämnden anser det vara möjligt att kunden inte vaknade då branden inträffade. I det aktuella fallet har det inte framgått något som tyder på att kunden har varit oaktsam, då han sovit under natten, då branden inträffade speciellt med hänsyn till det att kunden har vakat i flera dygn strax före branden. Därför anser Försäkringsnämnden att bolaget inte påvisat, att kunden har framkallat brandskadorna uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. Således finns det inga grunder för att sänka ersättningen enligt 30 § i lagen om försäkringsavtal.

Försummelse av säkerhetsföreskrifter (31 §)

I det aktuella fallet har man påvisat att kunden NN har utfört elinstallationsarbetena även om han har saknat behörighet att utföra elarbeten. Detta förfarande är också mot försäkringens säkerhetsföreskrifter. Däremot har det blivit oklart, vad som har varit orsaken till branden. Således har man inte påvisat att försäkringsfallet har förorsakats av försummelse av säkerhetsföreskrifter. Därför anser Försäkringsnämnden att bolaget inte är berättigat till att sänka ersättningen på grund av försummelse av säkerhetsföreskrifter.

Försummelse av räddningsplikt (32 §)

Försäkringsnämnden hänvisar till de synpunkter som har konstaterats ovan angående framkallande av försäkringsfall. Försäkringsnämnden anser att man inte har påvisat att kunden NN skulle ha åsidosatt sin räddningsplikt uppsåtligen eller av oaktsamhet. Således är försäkringsbolaget enligt lagen inte berättigat att sänka ersättningen med anledning av försummelse an räddningsplikt.

Vilseledande information efter försäkringsfallet (72 §)

I det aktuella fallet är parterna oeniga om kunden har givit till bolaget vilseledande information efter försäkringsfallet. Den eventuella vilseledande informationen gäller först och främst vem som har utfört elarbetena i det brunna garaget och om NN har använt motorsågen under kvällen före branden. I det aktuella fallet har orsaken till branden blivit oklar. Därtill kan det konstateras att både NN och hans far har saknat behörighet att utföra elarbetena i det brunna garaget. Därför har ovan nämnda synpunkter ingen betydelse för ersättningen. Man har inte heller kunnat påvisa att kunden NN skulle ha givit bolaget svikligen vilseledande information. Således är bolaget enligt lagen inte berättigat att sänka ersättning i det aktuella fallet med anledning av vilseledande information efter försäkringsfallet.

Omfattning av skadan och återanskaffningskostnaderna

I det aktuella fallet är det ännu stridigt hur man kalkylerar återanskaffningskostnaderna. Försäkringsnämnden konstaterar att huvudregeln är att återanskaffningskostnaderna ska ersättas enligt de faktiska kostnaderna för återuppförande av byggnaden. Om sådan information inte är tillgänglig skall kostnaderna uppskattas, såsom man har gjort i det aktuella fallet.

I det aktuella fallet är återanskaffningskostnaderna enligt bolaget 81.126,33 euro medan kunden har ansett att återanskaffningskostnaderna är  105.140 euro (utan moms). Kunden har visat kostnadskvitton på 43.815 euro samt uppskattat att han själv och hans far har uppfört garaget hittills 388 timmar. Därtill saknar garaget vissa saker. Kunden har inte visat någon mera detaljerad beräkning. Som slutsats konstaterar Försäkringsnämnden att kunden inte har kunnat påvisa att de faktiska återanskaffningskostnaderna skulle vara över 81.126,33 euro, vilket belopp försäkringsbolaget har erkänt vara riktigt.

Slutsats

Försäkringsbolaget har inte påvisat att bolaget skulle vara berättigat till att göra några extra avdrag från ersättningen enligt lagen eller försäkringsvillkoren. Försäkringsnämnden rekommenderar därför, att bolaget betalar fullständig ersättning.

Enligt den utredning som Försäkringsnämnden har fått, har återanskaffningskostnaderna inte varit mera än 81.126,33 euro. Således anser Försäkringsnämnden att skadans omfattning är 81.126,33 euro. Nämnden rekommenderar att detta belopp ersätts i sin helhet, med beaktande av självrisk och laglig ränta.
I denna rekommendation till avgörande deltog enhälligt ordförande Taipale samt ledamöterna Laapotti, Sario, Uimonen och Vaitomaa. Sekreterare var Tala.

 

FÖRSÄKRINGSNÄMNDEN

Tulosta