Uppgifter om händelseförloppet

En kortslutning i en fritös orsakade en brand i försäkringstagarföretagets restaurangbyggnad 21.8.2014. Branden skadade dels köksutrymmet i byggnadens övre våning, dels andra rum i övre våningen och köttaffärens lokaler i nedre våningen. Företagets affärsverksamhet avbröts delvis för tiden 21.8.2014–31.10.2014. Ersättning för den skada som avbrottet i affärsverksamheten hade orsakat söktes från avbrottsförsäkringen.

Försäkringsbolaget konstaterade i sitt ersättningsbeslut 3.3.2015 att företagets genomsnittliga omsättning per månad hade varit 50 851 euro. I ersättningen beaktades den omständigheten att verksamheten var avbruten bara för restaurangens del, inte för köttaffärens del. Eftersom de inbesparade lönekostnaderna var större än förlusten av avbrottsförsäkringsbidrag återstod ingen andel att ersätta för skadan. Försäkringsbolaget hade med stöd av punkt 5.1 i avbrottsförsäkringsvillkoren rätt att från skadebeloppet dra av de personalkostnader som inbesparats under avbrottstiden.

Kundens klagomål

Försäkringsbolagets ersättningsbeslut var oskäligt. Enligt försäkringstagaren bör försäkringsbolaget ersätta skadan utgående från en helhetsbedömning, eftersom företagsverksamheten var nystartad. Företaget hade inlett sin verksamhet i april 2014. Försäkringstagaren yrkar på 14 044 euro i ersättning.

I en kompletterande skrivelse som inkommit 14.11.2016 har försäkringstagaren anfört att meningsskiljaktigheten inte gäller den information om försäkringen som hade getts utan handlar om att försäkringen inte lämpade sig över huvud taget för att försäkra avbrott i ett nytt företags affärsverksamhet. Enligt försäkringstagaren var villkoren i försäkringsavtalet missvisande. Eftersom jämförelsetal inte fanns att tillgå i fråga om ett nytt företag borde ersättningen från avbrottsförsäkringen för ett nystartat företag betalas som engångsersättning när det är fråga om skador som inträffar under de första åren.

Försäkringsbolagets bemötande

Försäkringsbolaget har yttrat att en produktbroschyr och försäkringsvillkoren hade getts till försäkringstagaren när försäkringen ingicks. Försäkringstagaren hade undertecknat det försäkringsförslag som han hade fått. Försäkringsbolagets sortiment omfattade ingen produkt som skulle innehålla en engångsersättning på det sätt som försäkringstagaren föreslagit. Enligt försäkringsbolaget var det inte befogat att ändra ersättningsbeslutet.

Beslutsrekommendation

Frågeställning

I ärendet är det fråga om att bedöma huruvida försäkringsbolaget hade rätt att dra av de inbesparade kostnaderna från avbrottsförsäkringsersättningen och huruvida den information som försäkringsbolaget hade gett försäkringstagaren när försäkringen tecknades hade varit tillräcklig för bedömning av försäkringsbehovet.

Tillämpliga lagrum och försäkringsvillkor

Lag om försäkringsavtal 5 § 1 momentet

Innan ett försäkringsavtal ingås ska försäkringsgivaren ge försäkringssökanden den information som behövs för bedömning av försäkringsbehovet och för valet av försäkring, såsom information om försäkringsformerna, premierna och försäkringsvillkoren. När informationen ges ska uppmärksamhet även fästas vid väsentliga begränsningar i försäkringsskyddet. Dessutom ska uppmärksamhet fästas vid omständigheter som är väsentliga för valet av placeringsobjekt som eventuellt hänför sig till försäkringen, varvid den sökandes tidigare erfarenhet av och syfte med placeringen ska beaktas särskilt.

Försäkringsvillkor för avbrottsförsäkringar 1.11.2013

3.1 Affärsverksamhetsavbrott som ersätts från försäkringen

Från försäkringen ersätts avbrott i affärsverksamheten när
- en sakskada som ger rätt till ersättning och som fastställs i produktvillkoret för avbrottsförsäkringen drabbar den byggnad, lokal eller det lösöre som fastställs i produktvillkoret för avbrottsförsäkringen (t.ex. egendomsavbrottsförsäkringsvillkor)
- användningen av ovannämnda byggnad, lokal eller lösöre förhindras till följd av en omedelbar och direkt sakskada som ger rätt till ersättning
- den avbrottsförsäkrade affärsverksamheten saktar ned eller avstannar till följd av en direkt inverkan av att användningen av ovannämnda byggnad, lokal eller lösöre förhindras, så att nedsaktningen eller avstannandet av affärsverksamheten visar sig eller skulle visa sig som minskad omsättning hos försäkringstagaren om inga omedelbara åtgärder eller arrangemang som avviker från det normala vidtas.

4.1 Tid för vilken skadebeloppet beräknas

Skadebeloppet beräknas för den försäkrade avbrottstid som anges i försäkringsbrevet (se punkt 2.2.1) förutsatt att
- byggnaden, lokalen och lösöret som avses i punkt 3.1 återställs eller återanskaffas genom effektiva byggnads-, reparations- och återanskaffningsåtgärder
- den avbrottsförsäkrade affärsverksamheten fortsätter under hela den försäkrade avbrottstiden i så stor omfattning som möjligt.

4.2 Skadebelopp när avbrottsförsäkringsbidrag har försäkrats

För avbrottsförsäkringsbidragets del är skadebeloppet det belopp för avbrottsförsäkringsbidraget som försäkringstagaren gått miste om under avbrottstiden som direkt följd av ett sådant avbrott i affärsverksamheten som fastställs i punkt 3.1. som skadebelopp beräknas dock högst en så stor del av försäkringsbeloppet för avbrottsförsäkringsbidraget som minskningen av omsättningen till följd av sakskadan under avbrottstiden är av den omsättning som skulle ha uppnåtts under avbrottstiden utan sakskadan.

Om avbrottsförsäkringsbidraget inte har ett försäkringsbelopp i euro (avbrottsförsäkring som bygger på ett nyckeltal) eller om avbrottsförsäkringsbidraget har överförsäkrats, beräknas som skadebelopp högst en så stor del av försäkringsvärdet på avbrottsförsäkringsbidraget som minskningen av omsättningen till följd av sakskadan under avbrottstiden är av den omsättning som skulle ha uppnåtts under avbrottstiden utan sakskadan.

Vid beräkning av beloppet för omsättningen och bidragsandelen används realiserade värden från föregående räkenskapsperioder som grund med beaktande av konstaterad utveckling av affärsverksamheten.

5.1 Inbesparade personalkostnader

Vid beräkning av ersättningsbeloppet avdras från skadebeloppet de personalkostnader som omfattas av försäkringsobjekten och som inbesparats under avbrottstiden på grund av att personal omplacerats, permitterats eller sagts upp.

5.2 Övriga inbesparade kostnader

Vid beräkning av ersättningsbeloppet avdras från skadebeloppet de kostnader som omfattas av försäkringsobjekten och som inbesparats under avbrottstiden på grund av att kostnaderna inte behövt betalas till följd av avbrott i affärsverksamheten. Sådana inbesparade kostnader kan t.ex. vara energi-, städnings-, service-, hyr- och marknadsföringskostnader.

Bedömning

Försäkringstagaren har inte bestridit den omständigheten att personalkostnader har sparats in under den tid avbrottet pågick. Försäkringsnämnden anser att försäkringsbolaget med stöd av villkorspunkt 5.1 i avbrottsförsäkringsvillkoren har rätt att från skadebeloppet dra av de personalkostnader som sparats in under avbrottstiden.

Enligt försäkringstagaren lämpade sig den erbjudna försäkringen inte för företagets behov. Försäkringsnämnden konstaterar att enligt den detaljmotivering i regeringens proposition 114/1993 som gäller 5 § i lagen om försäkringsavtal är försäkringsgivaren skyldig att innan avtalet ingås ge försäkringssökanden den information han behöver för att bedöma försäkringsbehovet och välja försäkringsslag. För detta ändamål behövs till exempel uppgifter om de försäkringsformer som försäkringsgivaren har att erbjuda samt om premierna och försäkringsvillkoren. Den som överväger att ta en försäkring ska ges tillräckliga uppgifter för att han ska kunna bedöma försäkringens ändamålsenlighet, jämföra de tillbudsstående alternativen och få en riktig uppfattning om hur täckande försäkringsskyddet är.

Att enbart standardvillkoren för försäkringar överlämnas räcker inte för att fullgöra informationsskyldigheten. Personligt givande av muntlig information förutsätts dock inte. I allmänhet kan det anses vara tillräckligt att sökanden får skriftligt material där den information som förutsätts i momentet förs fram tydligt, och vid behov med hjälp av åskådliggörande exempel.

Försäkringsbolaget har meddelat att dess sortiment inte omfattade en försäkringsprodukt som skulle innehålla en sådan engångsersättning som försäkringstagaren föreslagit. I försäkringens produktbeskrivning hade försäkringstagaren fått information om den erbjudna försäkringens innehåll och om det tillämpade villkoret 5.1. Försäkringsnämnden anser att försäkringsbolaget fullgjorde sin informationsskyldighet och inte är skyldigt att betala engångsersättning på det sätt som försäkringstagaren har yrkat på.

Försäkringstagaren har hänvisat till att försäkringsbolagets beslut är oskäligt. Omfattningen hos det försäkringsskydd som frivilliga försäkringsavtal ger är i princip en avtalsfråga. Premiebeloppet är bundet till vad man har avtalat beträffande omfattningen hos de händelser som kan ersättas på basis av försäkringen. Enligt högsta domstolens publicerade avgöranden HD 1993:18 och HD 2001:135 gäller det att förhålla sig synnerligen reserverat till jämkning av sådana avtalsvillkor som utsträcker försäkringsskyddet utöver vad som tydligt och entydigt har avtalats. Försäkringsnämnden anser att den aktuella punkten i avbrottsförsäkringsvillkoren är sedvanlig i avbrottsförsäkringar och att tydlig vad ordalydelsen och innehållet beträffar. Därmed kan det inte anses att vare sig villkorspunkten eller tillämpningen av den i den situation som det här är fråga om leder till ett oskäligt slutresultat.

Slutresultat

Försäkringsnämnden rekommenderar inte att försäkringsbolagets ersättningsbeslut ändras.

Försäkringsnämnden var enig.

FÖRSÄKRINGSNÄMNDEN

Ordförande Raulos
Sekreterare Nikunlassi

Ledamöter:
Jaakkola
Makkula
Paloranta
Sarpakunnas
Sjögren