Uppgifter om händelseförloppet

Försäkringstagaren M Ab hade i egenskap av stiftande delägare varit byggherre när det gällde bygg- och renoveringsarbeten som utfördes för att göra om fabriksbyggnader till bostadslägenheter och kontorslokaler inom bostadsaktiebolaget V. Enligt en utredning som getts av M Ab:s företrädare M.M. hade M Ab svarat för att planera projektet, välja dem som skulle utföra arbetena, sköta projektledningen och ha tillsyn över arbetena.

Senare hade olika slag av brister och byggfel konstaterats i byggnaderna. Bostadsaktiebolaget V hade med anledning av dem framfört ersättningsanspråk till M Ab i en skrivelse som daterats 20.5.2010. I bostadshusets vindsbjälklag hade det vid en syn 17.3.2011 också konstaterats fuktskador. Bostadsaktiebolaget V hade i ett 5.10.2011 daterat avtal som ingåtts med bl.a. M Ab mot en 91 932,09 euro stor ersättning övertagit skyldigheten och ansvaret av de stiftande delägarna att utföra alla reparationsarbeten som faller under de stiftande delägarnas ansvar. Genom en anmälan som daterats 10.4.2012 sökte M Ab ersättning för detta belopp ur sin försäkring för verksamhetsansvar, som hade trätt i kraft 16.12.2009.

Försäkringsbolaget har i sitt ersättningsbeslut av 23.5.2012 vägrat att betala ersättning. Bolaget hänvisade i beslutet till punkterna 4.2.3 och 4.2.6 i försäkringsvillkoren. Enligt dem ersätter försäkringen inte skada på egendom som försäkringstagaren eller någon annan för hans räkning vid tidpunkten för den skadevållande handlingen eller försummelsen hade åtagit sig att tillverka, installera, reparera eller på annat sätt behandla, och inte heller kostnader som är en följd av att ett oriktigt utfört arbete korrigeras eller av att arbetet utförs på nytt, inte ens i det fall att arbetet utförs av någon annan än försäkringstagaren. Eftersom skadan hade orsakats av olika former av fel i arbete som utförts för bostadsaktiebolaget V var alla kostnader en följd av att oriktigt utfört arbete korrigerats.

M Ab:s företrädare M.M. yrkade på att beslutet skulle ändras, med hänvisning framför allt till de diskussioner som han hade fört med en företrädare för försäkringsbolaget innan försäkringen tecknades. M.M. berättade att han hade frågat huruvida försäkringen ersätter fel som upptäcks senare i lägenheter som M Ab byggt. Enligt M.M. hade företrädaren för försäkringsbolaget efter att först ha kontrollerat saken per telefon meddelat att försäkringen ersätter sådana skador men att premien bli högre. På basis av detta hade försäkringsavtalet ingåtts, och i det hade allmänt husuppförande angetts som den försäkrades bransch.

Försäkringsbolaget har i sitt beslut av 16.7.2012 vägrat ändra sitt beslut. Bolaget har hänvisat till en redogörelse som dess företrädare gett och enligt vilken företrädaren hade svarat på M.M:s frågor genom att berätta om försäkringsvillkoren och om det ansvar som en eventuell underleverantör som M Ab anlitar har. Enligt försäkringsbolaget var försäkringsvillkoren entydiga. M.M. och företrädaren för försäkringsbolaget hade gett utredningar som skiljer sig åt. Försäkringsbolaget ansåg att den utredning som dess företrädare gett är trovärdig och i linje med bolagets försäljningsregler och försäljningsanvisningar. Därför ansåg bolaget att missförsäljning (givande av felaktig information om försäkringen) inte hade bevisats. Dessutom påpekade försäkringsbolaget att den första mikrobundersökningen hade gjorts 6.10.2010 och att försäkringstagaren därför bevisligen då hade fått kännedom om försäkringen, försäkringsfallet och skadepåföljden. Eftersom skadeanmälan hade gjorts så sent som 11.4.2012 var skadan preskriberad, enligt 73 § i lagen om försäkringsavtal.

Besvärsskriften

M Ab:s företrädare M.M. har i besvärsskriften berättat att diskussioner om försäkringen hade förts efter att försäkringsbolagets företrädare A.F. hade tagit kontakt. M.M. hade ställt frågor om huruvida ansvarsförsäkringen skulle ersätta skador som åsamkas köparen på grund av fel i en lägenhet eller ett hus som M Ab byggt, när M Ab är huvudansvarig för projektet. Som exempel hade M.M. nämnt situationer där en del av taket ramlar ner, en del av golvet sjunker ner eller det börjar läcka vatten från övre våningens badrum till nedre våningen. A.F. hade inte vetat om det var möjligt att försäkra M Ab:s verksamhet så som det står i registerutdraget och i de nämnda exemplen.

Frågorna om saken gick vidare till försäkringsbolagets Helsingforskontor, och ett par dagar senare meddelade P.K., en annan företrädare för försäkringsbolaget, att han hade fått det bekräftat att skador av de slag som M.M. nämnt skulle ersättas, men att premien skulle bli högre. På grund av denna information ingicks försäkringsavtalet. Eftersom det inte tidigare hade funnits någon liknande försäkring hos bolaget kallades försäkringen allmänt husuppförande (bransch), och P.K. uppgav att det innebär att all verksamhet som M Ab utför är försäkrad. Om det inte hade varit för denna form av verksamhetsförsäkring skulle det inte ha funnits något behov av att byta försäkringsbolag, enligt M.M.

M.M. har hänvisat till att försäkringsbolag enligt lag är skyldiga att informera kunderna grundligt om försäkringsvillkoren innan avtalet undertecknas. Också försäkringsbolagets företrädare A.F. har bekräftat att M.M. har hört sig för hos försäkringsbolaget om en försäkring som täcker just de ovannämnda exemplen. M Ab fick inga andra uppgifter om försäkringsvillkoren än dem som försäljaren gav muntligen. Försäljaren hade på dataskärmen visat bara de tre första punkterna i försäkringsvillkoren, där det inte ingick några begränsningar.

Tvisten började 20.5.2010, vilket försäkringsbolaget har godkänt och betalat ersättning från rättsskyddsförsäkringen för. M Ab lämnade in skadeanmälan till försäkringsbolaget 11.3.2011, alltså i tid cirka 10 månader senare. Försäkringsbolaget hade aldrig gett någon information om att skadeanmälan ska vara försäkringsbolaget tillhanda inom ett år.

Försäkringsbolagets bemötande

Försäkringsbolaget har begärt att besvären förkastas såsom ogrundade.

Ersättningsbarhet enligt försäkringsvillkoren

Försäkringsbolaget har åberopat punkterna 4.1, 4.2.3, 4.2.6 och 4.2.7 samt 9.5 i försäkringsvillkoren.

Försäkringsbolaget har anfört att enligt de dokument försäkringsbolaget erhållit hade det påståtts att fel begåtts i reparationsarbetena, och ersättning för dem hade krävts. Till denna del var det fråga om reparation av felaktigt eller bristfälligt arbete och om arbete som utförs på nytt. Dessutom hade hela byggnaden varit föremål för de arbetsprestationer som orsakat skada, och byggnaden hade hafts hand om av försäkringstagaren, eftersom hela byggnadens renoverings- och reparationsarbeten hade hört till försäkringstagarens arbete. Därför ersattes skadan inte från försäkringen.

Enligt den utredning försäkringsbolaget erhållit hade M Ab:s underleverantörer eller avtalsparter orsakat en del av skadorna. M Ab:s ansvar för de skador som underleverantörer orsakat grundade sig enbart på det avtal som ingåtts mellan M Ab och bostadsaktiebolaget. M Ab hade inte genom sin egen verksamhet orsakat skador till denna del, därför kunde skadorna inte ersättas från M Ab:s ansvarsförsäkring.

Enligt bostadsaktiebolagets ersättningsanspråk av 20.5.2010 hade det i lägenheterna och i bolagets andra konstruktioner konstaterats betydande bristfällig-heter redan vid den partiella slutgranskningen 11.12.2008, och det hade krävts att M Ab skulle ersätta dem. Således hade skadan konstaterats redan innan försäkringen trädde i kraft 16.12.2009. Enligt försäkringsbolaget var det fråga om en sådan serieskada som avses i försäkringsvillkoren, då alla skador ansågs hänföra sig till tiden innan försäkringen trädde i kraft. Skadorna hade således konstaterats innan försäkringen trädde i kraft och ersattes därför inte. Försäkringsbolaget har meddelat att det förbehåller sig rätten att ytterligare uttala sig om datumet för skadornas konstaterande, om nämnden i strid med försäkringsbolagets uppfattning intar en annan ståndpunkt.

Försäljningstillfället

Försäkringsbolaget har hänvisat till den redogörelse för försäljningstillfället som M.M. gett, till 5 § i lagen om försäkringsavtal samt till den utredning som den som sålde försäljningen har gett. Försäljaren har berättat att han tillsammans med försäkringstagaren gick igenom begränsningar i försäkringsvillkoren som gällde de exempel på skador kunden hade nämnt. I det sammanhanget hade försäljaren även påpekat att underleverantörernas skador inte ersätts från denna försäkring utan att underleverantörerna bör vända sig till sitt eget försäkringsbolag. Försäljaren hade också meddelat att han inte i förväg tar ställning till huruvida skador kan ersättas.

Enligt försäkringsbolaget kunde försäkringstagaren i försäljningssituationen inte ha fått en sådan uppfattning att alla möjliga skador ersätts från hans försäkring och att försäkringen inte innehåller några begränsande villkor. Begränsningsvillkoren hade detaljerat gåtts igenom på basis av de exempel som försäkringstagaren hade tagit upp, så försäkringstagaren måste ha fått en uppfattning om hur begränsningsvillkoren lämpade sig för hans verksamhet.

Enligt försäkringsbolagets uppfattning hade det inte rått någon meningsskiljaktighet om huruvida M Ab:s verksamhet hade försäkrats med rätt verksamhetsområde, eftersom försäkringsbolagets beslut inte hade grundat sig på att verk-samhetsområdet inte skulle ha varit försäkrat. Försäkringstagaren kunde inte ha fått en sådan uppfattning att försäkringen inte innehåller några normala försäkringsvillkor, inklusive begränsningsvillkor. Begränsningsvillkoren hade uttryckligen gåtts igenom vid försäljningstillfället. De begränsningsvillkor som det hänvisas till i beslutet är normala begränsningsvillkor vid ansvarsförsäkring.

Försäkringsbolaget har därmed ansett att det vid försäljningstillfället hade gett försäkringstagaren de behövliga uppgifterna om försäkringens innehåll och om de väsentliga begränsningar som hänför sig till försäkringstagarens verksamhet, och således fullgjort sin informationsplikt i enlighet med lagen om försäkringsavtal. Försäkringsbolaget har nekat till att ha gett felaktiga uppgifter om försäkringens giltighet och täckning. Försäkringsbolaget påpekar att ett närmare utredande av försäljningssituationen förutsätter muntlig bevisning.

Preskription av ersättningsanspråk

Försäkringsbolaget har åberopat 73 § i lagen om försäkringsavtal. M Ab hade korresponderat med bostadsaktiebolaget våren 2010 och av bostadsaktiebolaget fått ett 20.5.2010 daterat brev med anspråk. I brevet hade de bristfälligheter som konstaterats i byggnadsarbetena gåtts igenom. Enligt brevet hade det i lägenheterna och i bostadsaktiebolagets andra konstruktioner konstaterats bristfälligheter redan vid den partiella slutgranskningen 11.12.2008. Försäkringsbolaget har påpekat att ärendet av advokatfakturorna att döma hade behandlats re-dan 2008 och att det var uppenbart att det redan då, alltså innan försäkringen trädde i kraft 16.12.2009, hade tvistats om reparation av felen.

Därmed hade försäkringstagaren då haft kännedom om försäkringen, skadefallet och skadepåföljderna. Därför borde en skadeanmälan ha gjorts till försäkringsbolaget senast 11.12.2009. Skadeanmälan (rättsskyddsanmälan) gjordes 11.3.2011, alltså över ett år efter den tid som utsatts i lagen om försäkringsavtal. Därmed har skadeanmälan gjorts för sent, och ersättning har vägrats också på denna grund.

Utredningar

Försäkringsbolagets företrädare P.K. har i en odaterad skriftlig utredning som getts in till nämnden berättat bland annat följande om det samtal som förts med M.M. i samband med att en försäkring tecknades för M Ab:

”Kunden har tre företag som han ville försäkra. Det är länge sedan jag hade hand om försäkringsärenden, men jag kommer ihåg att det var svårt att hitta en lämplig bransch för det här företaget, och jag kontaktade flera gånger UW-avdelningen och min dåvarande chef [J.A.]. Speciellt minns jag att kunden nämnde exempel av typen ”tänk om det går så här?” och att jag ofta svarade genom att hänvisa till att i försäkringsvillkoren sägs det på det här sättet. Jag var också noga med att berätta att om en skada inträffar så tar inte försäkringsrepresentanten ställning till skadan, i stället handläggs skadan av skadeavdelningen och handläggarna. Kunden ställde också frågor som gick ut på att han ville veta vem som bär ansvaret om någonting har planerats felaktigt, och till det hade [J.] svarat att om en underleverantör anlitas så är det underleverantörens försäkring som ersätter. Jag förstod att kunden hade läst villkoren för företagsförsäkring och studerat juridik, så han borde ha kännedom om försäkringsvillkoren.” (nämndens översättning)

Beslutsrekommendation

Frågeställning

Den meningsskiljaktighet mellan M Ab och försäkringsbolaget som M Ab förelagt Försäkringsnämnden gäller på basis av de påståenden som M Ab framfört främst huruvida företrädaren för M Ab i december 2009 när försäkringsavtalet ingicks hade fått vilseledande eller felaktiga upplysningar om vad försäkringen för verksamhetsansvar täcker. I ärendet är det också fråga om att försäkringsbolaget vid sidan av att den har gjort vissa tolkningar av försäkringsvillkoren har ansett att det ersättningsanspråk som M Ab framställt är preskriberat.

Tillämpliga lagrum och försäkringsvillkor

Försäkringsbolaget har i ärendet inte hävdat att lagen om försäkringsavtal inte är tillämplig på det berörda försäkringsavtalet.

Enligt 73 § 1 moment i lagen om försäkringsavtal (sådant detta moment lydde i lag 543/1994, som gällde till 31.10.2010) ska ersättningsanspråk som grundar sig på försäkringsavtal riktas till försäkringsgivaren inom ett år efter att den som söker ersättning fått kännedom om sin möjlighet att få ersättning och i varje fall inom tio år efter att försäkringsfallet inträffat. Med framläggande av ersättningsanspråk jämställs anmälan om försäkringsfallet.

Enligt 73 § 1 moment i lagen om försäkringsavtal (sådant detta moment lyder i gällande lag 426/2010, som trädde i kraft 1.11.2010) ska ersättningsanspråk som grundar sig på försäkringsavtal riktas till försäkringsgivaren inom ett år efter det att den som söker ersättning fått kännedom om försäkringen, försäkringsfallet och den skadepåföljd som föranletts av försäkringsfallet. Ersättningsanspråk ska i varje fall göras inom tio år efter försäkringsfallet eller, om försäkringen tecknats för personskador eller skadeståndsskyldighet, efter det att skadepåföljden uppkommit. Med framläggande av ersättningsanspråk jämställs anmälan om försäkringsfallet.

I 73 § 2 moment i lagen om försäkringsavtal bestäms följande: Om något ersättningsanspråk inte läggs fram inom den tid som anges i 1 mom. förlorar den som söker ersättning sin rätt därtill.

Enligt punkt 4.1 i de villkor som tillämpas på för försäkringen för verksamhetsansvar ersätter försäkringsskyddet person- och sakskador som åsamkats annan vid sådan verksamhet som anges i försäkringsbrevet, förutsatt att skadan konstaterats under försäkringsperioden och att försäkringstagaren enligt gällande rätt är ersättningsskyldig för skadan.

Enligt punkt 4.2.3 i försäkringsvillkoren (ett begränsningsvillkor) ersätter försäkringen inte skada på egendom som försäkringstagaren eller någon annan för hans räkning vid tidpunkten för den skadevållande handlingen eller försummelsen

- hade åtagit sig att tillverka, installera, reparera eller på annat sätt behandla

- hade i förvar

- hade skyldighet att dra försorg om och skydda mot skada med beaktande av försäkringstagarens verksamhet eller den skadevållande arbetsprestationens art och omedelbara verkningsområde eller

- hade hand om på annat sätt.

Enligt punkt 4.2.6 i försäkringsvillkoren ersätter försäkringen inte kostnader som är en följd av att ett oriktigt utfört arbete korrigeras eller av att arbetet utförs på nytt, inte ens i det fall att arbetet utförs av någon annan än försäkringstagaren.

Enligt punkt 4.2.7 i försäkringsvillkoren ersätter försäkringen inte skada till den del den grundar sig på avtal, garanti eller annan förbindelse, såvida inte ersättningsansvar skulle existera utan nämnda förbindelse.

Enligt punkt 9.5 (Serieskador) i försäkringsvillkoren betraktas skador till följd av en och samma händelse eller omständighet som en och samma skada, oberoende av om skadorna konstaterats under en eller flera försäkringsperioder eller om produkterna har levererats vid olika tidpunkter. Om sådana skador konstateras under olika försäkringsperioder, anses de hänföra sig till den försäkringsperiod under vilken den första skadan har konstaterats.

Bedömning

1) Konstaterande av skadorna, serieskada och preskription av M Ab:s ersättningsanspråk

Försäkringsnämnden anser att det i ärendet först gäller att avgöra frågan om huruvida M Ab:s ersättningsanspråk eventuellt är preskriberat.

Behandlingen av ärenden i Försäkringsnämnden är skriftlig, och nämndens utlåtande grundar sig på uppgifterna i de handlingar som nämnden har till sitt förfogande.

Nämnden konstaterar att det av handlingarna att döma är så att det ersättningsanspråk om 91 932,09 euro som M Ab har riktat till försäkringsbolaget har grundat sig på det mellan bostadsaktiebolaget V och M Ab ingångna och 5.10.2011 daterade avtal som gällt bland annat kostnaderna för reparationsarbeten som utförts med anledning av fel och brister i bostadsaktiebolagets byggnader.  Varken av avtalet eller av någon annan skriftlig dokumentation som nämnden haft tillgång till framgår det vilka fel och brister hos byggnaderna ersättningsbeloppet har gällt, och framfört allt framgår det inte när felen och bristerna upptäcktes.

Försäkringsbolaget har grundat sitt påstående om preskription på att det i lägenheter och andra konstruktioner enligt ett 20.5.2010 daterat brev med anspråk som bostadsaktiebolaget riktat till M Ab hade upptäckts betydande brister redan vid den partiella slutgranskningen 11.12.2008. På basis av detta har försäkringsbolaget bland annat ansett att M Ab haft i lagen avsedd kännedom om skadan från och med 11.12.2008. Därmed skulle den skadeanmälan som enligt uppgift från försäkringsbolaget lämnades in till försäkringsbolaget 11.3.2011 ha gjorts för sent.

Nämnden har uppmärksammat för det första att byggfelen i fråga, till den del de framgår av handlingarna, hade konstaterats i olika delar av byggnaden och i olika konstruktioner, vilket betyder att de måste ha orsakats i olika etapper av byggarbetena. Utgående från detta kan det inte anses att alla fel som kommer i fråga har orsakats av någon enstaka, en och samma, felaktiga åtgärd eller försummelse från M Ab:s sida eller av en enstaka, en och samma, omständighet under byggtiden. Nämnden anser därför att det i ärendet inte är fråga om en i punkt 9.5 i försäkringsvillkoren avsedd serieskada till följd av ”en och samma händelse eller omständighet”, vilket försäkringsbolaget har hävdat i det bemötande som det gett till nämnden.

På samma grund gäller det i princip att vid bedömningen av huruvida M Ab:s ersättningsanspråk är preskriberat granska vart och ett av de i byggnaden konstaterade felen för sig. Nämnden konstaterar att det i bostadsaktiebolagets 20.5.2010 daterade skrivelse med yrkanden inte specificeras vilka brister som hade upptäckts just vid granskningen 11.12.2008. På sidan 10 i skrivelsen har bostadsaktiebolaget meddelat att det har för avsikt att låta utföra en grundlig konditionsgranskning i sina lokaler. Enligt de handlingar som nämnden haft tillgång till hade fuktskador i bostadshusets vindsbjälklag konstaterats först vid en granskning 17.3.2011.

Av de orsaker som refereras ovan anser nämnden att det yrkande som bostadsaktiebolaget V framfört i sin 20.5.2010 daterade skrivelse inte innebär att det har klarlagts att alla byggfel som avses i M Ab:s ersättningsansökan hade upptäckts redan vid den partiella slutsynen 11.12.2008, och inte heller har det klarlagts att dessa fel hade kommit till M Ab:s kännedom redan 11.12.2008. Dessa avgörande omständigheter framkommer inte heller i några andra handlingar som getts in till nämnden.

Därför, och på basis av den utredning som nämnden haft till sitt förfogande, anser nämnden att försäkringsbolaget inte borde ha avvisat M Ab:s ersättningsansökan i sin helhet såsom för sent inlämnad. Försäkringsbolaget har inte heller haft någon grund för att avslå ersättningsyrkandet med stöd av den punkt i försäkringsvillkoren som gäller så kallade serieskada.

2) Frågan om den information om vad försäkringen täcker som gavs till M Ab när försäkringsavtalet ingicks

Försäkringsbolaget har avslagit M Ab:s ersättningsanspråk också med hänvisning till begränsningarna i punkterna 4.2.3, 4.2.6 och 4.2.7 i de försäkringsvillkor som tillämpas på försäkringen för verksamhetsansvar. Begränsningarna gäller skada på egendom under försäkringstagarens behandling eller skötsel, felaktig arbetsprestation och ansvar som grundar sig enbart på avtal. Till denna del har M Ab framfört påståendet att företrädaren för försäkringsbolaget när försäkringsavtalet ingicks hade meddelat att skador av det slag som nu drabbat bostadsaktiebolaget V ingår i försäkringens giltighetsområde. Försäkringsbolaget har avvisat M Ab:s påstående.

Till denna del är det i ärendet fråga om vilken information som när försäkringen tecknades hade getts försäkringstagaren angående ersättningsbarheten för skador av det slag som ärendet gäller. Innehållet i de förhandlingar om försäkringsavtalet som fördes och frågan om vilken information M Ab hade fått om vad försäkringen täcker och om begränsningarna av vad försäkringen omfattar framgår inte av den övriga skriftliga utredning som nämnden haft tillgång till. De skriftliga utredningar som M Ab:s företrädare M.M. och försäkringsbolagets företrädare A.F. och P.K. har gett om innehållet i diskussionerna är motstridiga. 

Försäkringsnämnden kan i enlighet med sitt reglemente av särskilda skäl låta bli att avge beslutsrekommendation om ett ärende som nämnden har förelagts. Det skriftliga material som i detta ärende har framlagts för nämnden svarar inte på frågan om vilken information som getts om hur täckande försäkringsavtalet är, och för att ärendet ska kunna avgöras förutsätts upptagande av muntlig bevisning. Försäkringsnämnden har av särskilda skäl rätt att höra parterna också muntligen. I detta fall har Försäkringsnämnden dock inte ansett det vara motiverat att verkställa muntlig behandling. Därför har Försäkringsnämnden beslutat att inte avge en beslutsrekommendation i ärendet till denna del.

Slutresultat

Nämnden anser att det inte var befogat att försäkringsbolaget avslog M Ab:s ersättningsanspråk med åberopande av punkt 9.5 i försäkringsvillkoren och att det inte heller var befogat – åtminstone inte i sin helhet – att avslå ersättningsanspråket med motiveringen att det var preskriberat. Beträffande de andra grunder som angetts i ärendet har nämnden dock ansett att den inte kan avge en beslutsrekommendation i ärendet.

Försäkringsnämnden var enig.

FÖRSÄKRINGSNÄMNDEN

Ordförande Raulos

Sekreterare Isokoski

Ledamöter:

Löppönen

Makkula

Nyyssölä

Pesonen

Sarpakunnas