Händelseförlopp

A (f. 1979) har avtalat med försäkringsbolaget om en sjuk- och olycksfallsförsäkring som trädde i kraft i bolaget 1.1.2024. Genom ett uppsägningsmeddelande som daterats 17.11.2025 sade försäkringsbolaget upp A:s sjuk- och olycksfallsförsäkring per 31.12.2025. Enligt meddelandet om uppsägning hade försäkringsbolaget beslutat att avsluta produkten Sjuk- och olycksfallsförsäkring, så bolaget meddelade att det sade upp A:s försäkringsavtal. I uppsägningsmeddelandet angavs som grund för uppsägningen att försäkringen hade uppvisat en väsentligt högre skadefrekvens och skadekostnadsnivå än vad premierna täckte. Trots premiejusteringar och effektiviseringsåtgärder hade dessa kostnader fortsatt att öka. Detta innebar att försäkringsprodukten inte längre kunde erbjudas på ett ekonomiskt hållbart och ansvarsfullt sätt.

Kundens klagomål

A meddelar sig vara missnöjd med att försäkringen sagts upp och ber Försäkringsnämnden ge en beslutsrekommendation i ärendet. A kräver en motsvarande sjukförsäkring utan ny hälsodeklaration.

A fick 3.11.2025 ett meddelande om att försäkringen sägs upp, men enligt A kom orsaken till uppsägningen inte tydligt fram av meddelandet utan A var tvungen att söka på försäkringsbolagets hemsida samt fråga bolaget om orsaken. A fick veta att uppsägningen berodde på olönsamhet.

A:s försäkring övergick till försäkringsbolaget från försäkringsbolaget X utan ny hälsodeklaration. Det tidigare försäkringsbolaget meddelade kunderna att grunden för överföringen var olönsamhet. Försäkringsbolaget visste alltså att det tidigare försäkringsbolaget avslutade sitt sjukkostnadsförsäkringsbestånd på grund av olönsamhet. Bolaget måste ha varit medvetet om hurdana kunder det övertog och välkomnade. Ändå lovade försäkringsbolaget kunderna en sjuk- och olycksfallsförsäkring som skulle gälla till det att den försäkrade fyller 100 år. Det visade sig vara falsk marknadsföring. Det nämndes inget om att försäkringen kan sägas upp på grund av olönsamhet. A hänvisar till produktfaktabladet, där det sägs bara att försäkringsbolaget har rätt att i vissa situationer säga upp försäkringsskyddet, t.ex. om försäkringspremien inte betalas.

A anser att försäkringsbolaget gett bristfällig och säljinriktad information med utelämnande av försäkringsvillkor och risker för att helt bli utan sjukförsäkring. A fick inte se försäkringsvillkoren i sin helhet innan hon skulle ansöka om överföring till försäkringsbolaget. Kunderna varnades inte för att det var fråga om ett relativt litet försäkringsbolag som troligen inte har resurser. A frågar varför försäkringsbolaget alls tog över det tidigare försäkringsbolagets kunder. A ifrågasätter om bolaget gjorde beräkningar och riskbedömningar när det tyckte att det kunde överta och ta ansvar för så många kunders sjukförsäkringar.

A och många andra tecknade sjukkostnadsförsäkringen redan på 1990-talet. A har alltså haft försäkringen och betalat premier, stora summor sammantaget, i ca 30 år. Försäkringsbolagets förfarande har gjort att tryggheten och förtroendet för försäkringsbranschen har försvunnit. A ifrågasätter om försäkringsbolagets förfarande är förenligt med god försäkringssed.

Dessutom undrar A om försäkringsbolaget inte förhandlade med andra försäkringsbolag som eventuellt skulle ha kunnat ta över kunderna. Finlandssvenskarna är kända för att vara bland de friskaste i landet. A frågar sig hur det är möjligt att just deras försäkringar är de enda som sägs upp utan ersättande motsvarande försäkring. A undrar om kunderna verkligen har medfört så mycket merkostnader att försäkringarna måste sägas upp trots att försäkringsbolaget samtidigt t.ex. behåller all personal. 

Vidare ifrågasätter A försäkringsbolagets research om anlitandet av privata läkartjänster för att bedöma försäkrandet av kunder på fastlandet. Försäkringsbolagets felbedömning har försatt kunderna på fastlandet i Finland i en väldigt besvärlig sits. Försäkringsbolaget diskriminerar kunderna på fastlandet genom att säga upp deras försäkringar men inte de försäkringar som kunderna på Åland har. Enligt försäkringsbolaget är det fråga om en annan försäkringsprodukt, men kunderna gavs inte möjlighet att välja mellan försäkringsprodukterna. A anser också att försäkringsbolaget diskriminerat sina äldre kunder, som utgör merparten av de kunder som försäkringsbolaget tog över. Försäkringsbolaget visste att många av kunderna haft försäkringen länge och inte var några ungdomar längre. Det är naturligt att åkommor tillkommer med åldern. Nu är det mycket svårare att få en ny sjukförsäkring via något annat bolag.

A ifrågasätter också 2025 års höjning av försäkringspremien och dess skälighet. Vidare hänvisar A till uppsägningsmeddelandet från det tidigare försäkringsbolaget och till det tidigare bolagets förfarande vid uppsägningen av sjukförsäkringsbeståndet.

Försäkringsbolagets svaromål

Försäkringsbolaget bestrider A:s yrkanden. Uppsägningen skedde i enlighet med 17 a § i lagen om försäkringsavtal och punkt 14.5 i de allmänna avtalsbestämmelserna.

Bakgrund

I och med att försäkringsbolaget X under år 2023 sade upp sitt sjukförsäkringsbestånd gav det försäkringsbolaget möjlighet att erbjuda en sjuk- och olycksfallsförsäkring för en del av det uppsagda beståndet.

Försäkringsbolaget var inte delaktigt i beslutet om uppdelning av kunder gällande marknadsföringen av olika försäkringsgivare. Innan försäkringsbolaget fattade beslut om att ta fram en ny försäkringsprodukt för det finländska fastlandet genomfördes analyser på data som bolaget erhållit bl.a. från försäkringsbolaget X och annan tillgänglig marknadsdata. Beräkningarna och analyserna som gjordes år 2022 baserades på historisk data fram till och med år 2021. Till stöd för beslutet utfördes ett flertal simuleringar och stresstester år 2022.

Analyserna som baserades på historisk data och branschdata beaktade då kända och rimligt förväntade framtida omständigheter. Utifrån analyserna bedömdes möjligheterna till lönsamhet. Det fanns en affärsmässig tro på produktens lönsamhet. Försäkringsbolaget såg inte några väsentligt ökade driftskostnader, eftersom produkten kunde skötas genom befintlig personal och befintliga processer. Dessutom var försäkringsbolagets försäkringsprodukt en annan än den kunderna tidigare hade hos försäkringsbolaget X. Detta uppskattades ge bättre förutsättningar för lönsamhet.

Det var dock inte på förhand möjligt för försäkringsbolaget att bedöma hur många av kunderna som erhöll erbjudandet som slutligen skulle välja att teckna försäkring hos bolaget. I likhet med vad som är vanligt baserades bedömningen på antaganden om teckningsgrad, då det inte handlade om övertagande av ett helt försäkringsbestånd.

Försäkringsbolaget konstaterar att analyserna på den då samlade informationen gav fog för antagandet att det fanns affärsmässiga möjligheter att uppnå lönsamhet. Försäkringsbeståndets historiska skadeutfall var inte i närheten av så svagt som utfallet kom att bli för försäkringsbolaget. Olönsamheten hos den tidigare försäkringsgivaren berodde till stor del på driftskostnaderna.

I efterhand kan konstateras att betydligt färre kunder än förväntat valde att teckna försäkring hos försäkringsbolaget. Dessutom var de kunder som tecknade försäkringen inte representativa, särskilt för skadeutvecklingens del, utifrån det mönster som år 2022 kunde utläsas från historisk data. Samtidigt förändrades kundbeteendet på den finländska marknaden avsevärt, och vårdkostnaderna steg betydligt mer än förväntat. Detta var stora bidragande orsaker till att försäkringsprodukten kom att bli oförväntat olönsam.

Försäkringsbolagets ekonomiska utfall under perioden 2023–2025 har varit kraftigt sämre än det värsta stresstestscenariot som ingick i bedömningen år 2022. Även andra försäkringsbolag vittnar om samma insikter de senaste åren. När produkten lanserades var det inte möjligt att förutse dessa allmänt försämrade förutsättningar på marknaden . Det ändrade kundbeteendet, de kraftigt höjda vårdkostnaderna samt det faktum att de kunder som valde att teckna försäkringen var färre än förväntat och mer skadedrabbade än genomsnittet resulterade i att produkten inte blev lönsam.

Verkligt utfall, genomförda premiehöjningar och simuleringar framåt i tiden visade att produkten inte heller kunde bli lönsam på sikt, utan att försäkringsbolaget nödgades vidta för kundskyddet mycket inskränkande åtgärder som inte skulle ha varit förenliga med god försäkringssed och gällande rätt. 

Informationsgivning vid tecknandet av försäkring

Informationsbrevet som sändes ut i samband med den tidigare försäkringsgivarens uppsägningsmeddelande utgjorde endast marknadsföringsmässig information om försäkringen. I samband med uppsägningsmeddelandet från det tidigare bolaget var det möjligt för A att ge sitt samtycke till att det tidigare försäkringsbolaget fick utlämna uppgifter om försäkringstagaren till försäkringsbolaget för att en försäkringsoffert skulle kunna göras.

Om försäkringstagaren gav sitt samtycke till att få en offert, sändes offerten ut via försäkringsbolagets digitala kanal. Samtidigt delgavs A produktfaktabladet. Försäkringstagaren ombads att ta del av försäkringsinnehållet samt godkänna försäkringsavtalet och därtill hörande försäkringsvillkor via den digitala kanalen.

I offerten angavs vilka försäkringsvillkor som gällde för försäkringen. Samtidigt hänvisades det till de produktspecifika villkoren och de allmänna avtalsbestämmelserna. Försäkringsvillkoren tillhandahölls i varaktig form på försäkringsbolagets webbplats. A hade möjlighet att ta del av de fullständiga försäkringsvillkoren innan godkännandet av försäkringsavtalet. A ingick försäkringsavtalet genom att godkänna offerten. Försäkringsavtalet utgörs således av försäkringsbrevet, de produktspecifika försäkringsvillkoren och de allmänna avtalsbestämmelserna.

Uppsägning

Beslutet om avvecklande av produkten Sjuk- och olycksfallsförsäkring baserades på försäkringsbolagets omfattande analyser och utredningar. Beslutet utgjorde en affärsmässig avveckling av en produkt som inte hade varit lönsam och, utgående från verkligt utfall och noggranna simuleringar av framtida utveckling, inte heller framledes skulle komma att kunna bära sig själv.

Enligt 17 a § i lagen om försäkringsavtal och punkt 14.5 i de allmänna avtalsbestämmelserna har försäkringsbolaget rätt att säga upp sjuk- och olycksfallsförsäkringen.

I uppsägningsmeddelandet har det också sagts tydligt att försäkringsavtalet sägs upp och att försäkringen kommer att upphöra att gälla vid premieperiodens utgång. Av meddelandet framgår uppsägningsgrunden samt besvärsanvisningar. Försäkringsbolaget anser att uppsägningsmeddelandet och bolagets förfarande uppfyller kraven i 17 a § i lagen om försäkringsavtal.

Uppsägningsgrunden är förenlig med god försäkringssed. Detta styrks av FINE:s tidigare ställningstaganden. Försäkringsbolaget hänvisar till FINE:s och FINE:s Försäkringsnämnds beslutsrekommendationer VKL 296/15, FINE-018666, FINE-053880.

Två olika försäkringsprodukter

Försäkringsbolaget har två personförsäkringsprodukter som vardera har produktspecifika försäkringsvillkor och egna beräkningsgrunder för premiesättning.

Den sjukförsäkringsprodukt som bjudits ut på Åland har funnits i bolagets produktutbud sedan år 2018 och dess geografiska målmarknad är Åland. Produkten kan tecknas endast av personer med stadigvarande hemvist på Åland. Produkten har egna produktspecifika villkor samt egna beräkningsgrunder för premiesättning. Produkten är utformad utifrån åländska förutsättningar, åländsk vårdstruktur och åländsk hälso- och sjukvårdslagstiftning. Den är utformad efter kundbeteende och behov på Åland, där offentlig vård innehar en stor roll. Produkten är även utformad efter etablerade samarbeten med åländska och på Åland etablerade vårdgivare och vårdaktörer.

Sjuk- och olycksfallsförsäkringen som det nu är fråga om tillkom år 2023 och det finska fastlandet utgjorde dess geografiska målmarknad. Produkten kunde tecknas endast av personer med stadigvarande hemvist på det finska fastlandet. Produkten var utformad med riksomfattande förutsättningar, utifrån vårdstrukturen på finska fastlandet och finsk hälso- och sjukvårdslagstiftning. Den var även utformad med hänsyn till kundbeteende och behov på det finska fastlandet. I och med den komplexa vårdstruktur som råder på det finska fastlandet försvagas även samarbetsmöjligheterna för mindre aktörer som försäkringsbolaget.

Försäkringsbolaget har utrett båda försäkringsprodukternas framtid. Den försäkringsprodukt som erbjuds på Åland är lönsam. Försäkringsbolaget anser att det inte innebär diskriminering att den försäkringsprodukt som är framtagen för Åland fortsätter och att den produkt som tagits fram för det finska fastlandet avvecklats eftersom det handlar om två separata försäkringsprodukter med olika försäkringsvillkor och beräkningsgrunder för premiesättning samt olika ekonomiska, regulatoriska och strukturella förutsättningar. 

Sjuk- och olycksfallsförsäkringens olönsamhet

Produkten Sjuk- och olycksfallsförsäkring har inte varit lönsam. Försäkringsbolaget har redogjort för produktens totalkostnadskvot (ersättningar + driftskostnader / premieintäkter) och för skadekvoten år 2024 (förhållandet mellan skadekostnader och premier). Skadekostnaderna var exceptionellt höga. År 2024 var skadekvoten 240 %. Den prognostiserade totalkostnadskvoten för år 2025 var fortsatt mycket hög trots att bolaget vidtog åtgärder för att försöka få produkten lönsam. Den premiehöjning, 30 %, som infördes från ingången av respektive försäkringstagares försäkringsperiod med början 1.1.2025 var långt ifrån tillräcklig för lönsamhet för produkten.

Försäkringsbolaget utredde olika möjligheter att vända utvecklingen. Analyserna och simuleringarna visade att produkten inte kommer att kunna bli lönsam, utan ännu mer förlustbringande för bolaget och slutligen orimligt ofördelaktig för försäkringstagarna. Sammantaget var produktens olönsamhet strukturell och försäkringsbolaget såg inte en möjlighet att vända produktens utveckling.

Att avveckla en produkt och säga upp ett försäkringsbestånd ska endast ske som en sista utväg. Beslutet att avveckla produkten fattades på produktnivå, inte på individuell kundnivå. Avvecklingsbeslutet omfattar hela sjuk- och olycksfallsförsäkringsbeståndet på det finländska fastlandet. Försäkringstagare i samma situation har behandlats lika. Försäkringsbolagets agerande har varit förenligt med försäkringsavtalslagen och god försäkringssed. 

Information och marknadsföring

Försäkringsbolaget anser att dess informationsgivning och marknadsföring har uppfyllt samtliga krav enligt lagstiftningen. Informationen om och marknadsföringen av produkten har inte skapat någon skyddad eller berättigad förväntning om att försäkringen inte kan sägas upp eller komma att upphöra.

I produktfaktabladet anges under rubriken ”När börjar och slutar försäkringen gälla?” bl.a. att försäkringen upphör när de försäkrade fyller 100 år och att försäkringsbolaget har rätt att i vissa situationer säga upp försäkringsskyddet, t.ex. om försäkringspremien inte betalas. I produktfaktabladet anges på ett korrekt sätt att den kompletta informationen finns i produktguiden, försäkringsvillkoren och försäkringsbrevet. Produktguiden innehåller dessutom en särskild rubricerad del som behandlar ändring och upphörande av försäkringsavtal. Där informeras kunden explicit om att försäkringen kan ändras och upphöra i enlighet med försäkringsvillkoren. Därigenom klargörs i förköpsskedet att försäkringens giltighet inte är absolut utan följer av försäkringsvillkoren.

I marknadsföringen förekom ingen uppgift som kan tolkas som att försäkringen är oavslutbar. Formuleringen att försäkringen ”gäller tills du fyller 100 år” utgör en övre giltighetsålder och står inte i motsättning till den villkorsbundna uppsägningsrätten. Den ena anger den tidpunkt då försäkringen allra senast upphör och den andra fastställer i vilka situationer försäkringen kan upphöra före det.

Skyldighet att erbjuda fortsatt försäkringsskydd

Försäkringsbolaget utredde möjligheterna för ett fortsatt försäkringsskydd för försäkringstagarna genom att vara i kontakt med andra försäkringsbolag med förfrågan om möjlighet till övertagande av försäkringsbeståndet eller erbjudande av nyteckning i samband med uppsägningen. Utredningarna gav dock inget resultat. Försäkringsprodukter motsvarande Sjuk- och olycksfallsförsäkringen är i dagsläget förknippade med låg lönsamhet på den finländska försäkringsmarknaden. Försäkringsbolaget tillhandahåller inte heller någon annan frivillig sjukkostnadsförsäkring för marknaden på det finländska fastlandet. Mot bakgrund av ovanstående har försäkringsbolaget inte erbjudit en alternativ försäkring.

Enligt gällande rätt föreligger det inte heller någon skyldighet för försäkringsbolag att erbjuda försäkringstagare en alternativ lösning i samband med uppsägning av en frivillig försäkringsprodukt.

Beslutsrekommendation

Frågeställning

I ärendet är det fråga om huruvida försäkringsbolaget uppfyllde sin upplysningsplikt inför ingåendet av försäkringsavtalet 1.1.2024 och huruvida försäkringsbolaget haft rätt att säga upp A:s sjuk- och olycksfallsförsäkring per 31.12.2025. Det är dessutom fråga om grunderna för höjningen av A:s försäkringspremie år 2025.

Enligt 6 § i reglementet för finansbranschens avtalsbaserade kundorganisation (FINE), vilket tillämpas i Försäkringsnämndens verksamhet, avger Försäkringsnämnden beslutsrekommendationer om meningsskiljaktigheter som hänför sig till försäkringsförhållanden och gäller tolkning och tillämpning av lagen och försäkringsvillkoren och som har förelagts nämnden av försäkringstagaren, den försäkrade, den skadelidande, förmånstagaren eller ifrågavarande försäkringsbolag.

Försäkringsnämnden är inte behörig att utöva allmän tillsyn över försäkringsbolagens förfaringssätt eller över lagenligheten hos försäkringsbolagens verksamhet. Försäkringsnämnden tar i denna beslutsrekommendation ställning bara till sådana omständigheter som är relevanta vid bedömningen av det försäkringsavtal som ingåtts mellan A och försäkringsbolaget. Försäkringsnämnden behandlar i denna beslutsrekommendation inte påståenden eller yrkanden som A framfört beträffande andra försäkringsbolag.

Tillämpliga lagrum och försäkringsvillkor

Lagrum

Enligt 5 § (20.4.2018/238) 1 mom. i lagen om försäkringsavtal ska försäkringsgivaren innan ett försäkringsavtal ingås ge försäkringssökanden information om försäkringsformer, om försäkringspremierna och försäkringsvillkoren samt annan information som behövs för valet av en försäkring som lämpar sig för det försäkringsbehov som sökanden fastställts ha. När informationen ges ska uppmärksamhet även fästas vid väsentliga begränsningar i försäkringsskyddet.

Enligt 5 a § (20.4.2018/238) 1 mom. ska de uppgifter som ska ges innan avtal ingås lämnas i pappersform, i någon annan varaktig form eller på en webbplats.  Närmare bestämmelser om vilket sätt som ska användas för att lämna uppgifter i förekommande fall samt allmänna krav på lämnandet utfärdas genom förordning av statsrådet.

Enligt 9 § 1 mom. anses försäkringsavtalet, om försäkringsgivaren eller dennes representant vid marknadsföringen av en försäkring har underlåtit att ge försäkringstagaren behövlig information om försäkringen eller har gett honom felaktiga eller vilseledande uppgifter, vara i kraft med det innehåll som försäkringstagaren hade skäl att sluta sig till utgående från den information han fått.

Enligt 17 a §  (14.5.2010/426) 1 mom. får det i villkoren för olycksfallsförsäkringar och sjukförsäkringar för vilka regelbunden premiebetalning har avtalats (premieperiod) föreskrivas att försäkringsgivaren har rätt att säga upp försäkringen att upphöra att gälla vid utgången av premieperioden. Om premieperioden är kortare än ett år eller det inte har avtalats om någon premieperiod, har försäkringsgivaren endast rätt att säga upp försäkringen att upphöra att gälla vid utgången av kalenderåret.

Enligt 17 a § 2 mom. får en försäkring inte sägas upp av den anledningen att den försäkrades hälsotillstånd har försämrats efter det att försäkringen tecknades eller av den anledningen att ett försäkringsfall har inträffat. Uppsägningsgrunden ska även i övrigt vara förenlig med god försäkringssed.

Enligt 17 a § 3 mom. ska ett meddelande om uppsägning sändas till försäkringstagaren senast en månad före den tidpunkt då försäkringsperioden går ut enligt 1 mom. I meddelandet ska uppsägningsgrunden anges. Om uppsägningen inte görs på det sätt som anges i denna paragraf är uppsägningen ogiltig.

Enligt 20 a § (14.5.2010/426) 1 mom. får i försäkringsvillkoren för en personförsäkring föreskrivas att försäkringsgivaren har rätt att ändra premien och övriga avtalsvillkor på de grunder som närmare anges i försäkringsvillkoren. Premien och de övriga avtalsvillkoren får dock inte ändras av den anledningen att den försäkrades hälsotillstånd har försämrats efter det att försäkringen tecknades eller av den anledningen att ett försäkringsfall har inträffat.

I 4 kap. 1 § i konsumentskyddslagen föreskrivs att om ett villkor i ett avtal som avses i denna lag är oskäligt mot konsumenten eller om tillämpningen av det skulle leda till oskälighet, kan villkoret jämkas, om inte något annat följer av 2 §, eller lämnas utan avseende. Som ett avtalsvillkor betraktas även en utfästelse som gäller beloppet av vederlag. När oskäligheten bedöms ska hela innehållet i avtalet, parternas ställning, förhållandena vid avtalsslutet och, om inte något annat följer av 2 §, en förändring i förhållandena samt övriga omständigheter beaktas.

Försäkringsvillkor

Enligt punkt 13.3.1 (Anmälningsförfarande) i de tillämpliga allmänna avtalsbestämmelserna, gällande från och med den 1 juni 2023, har försäkringsbolaget rätt att vid övergången till ny försäkringsperiod ändra försäkringsvillkor, försäkringspremier, självrisk och övriga avtalsvillkor, då ändringen sker i stöd av
- […]
- förändring i skadekostnaden eller i förhållandet mellan betalda försäkringsersättningar och försäkringspremier
- […].

Enligt punkt 14.5 (Försäkringsbolagets rätt att säga upp en personförsäkring vid utgången av premieperioden, 17 a §) har försäkringsbolaget rätt att säga upp en försäkring att upphöra vid utgången av försäkringsperioden. Om försäkringsperioden är kortare än ett (1) år eller om det inte har avtalats om någon försäkringsperiod, har försäkringsbolaget en rätt att säga upp försäkringen att upphöra vid utgången av kalenderåret.

Uppsägningen ska ske skriftligen, senast en (1) månad före försäkringsperiodens utgång eller, om försäkringsperiod inte avtalats, senast en (1) månad före kalenderårets utgång.

En försäkring ska inte sägas upp av den anledningen att den försäkrades hälsotillstånd har försämrats efter det att försäkringen tecknades eller på grund av att ett försäkringsfall har inträffat.

Bedömning

1. Försäkringsbolagets skyldighet att ge information innan försäkringsavtal ingås

I klagomålet har A hävdat att hon inte fått försäkringsvillkoren innan hon skulle ansöka om en ny försäkring hos försäkringsbolaget. När försäkringen marknadsfördes berättades det att försäkringen skulle gälla tills den försäkrade fyllde 100 år.  Enligt A nämndes inget om att försäkringen skulle kunna sägas upp på grund av olönsamhet.

Innan ett försäkringsavtal ingås ska försäkringsgivaren enligt 5 § i lagen om försäkringsavtal ge försäkringssökanden information om försäkringsformerna, premierna och försäkringsvillkoren. samt annan information som behövs för valet av en försäkring som lämpar sig för det för sökanden fastställda försäkringsbehovet. När informationen ges ska uppmärksamhet även fästas vid väsentliga begränsningar i försäkringsskyddet. Uppgifterna ska enligt lagens 5 a § lämnas skriftligen eller i någon annan varaktig form. Om försäkringsgivaren eller dennes representant vid marknadsföringen av en försäkring har underlåtit att ge försäkringstagaren behövlig information om försäkringen eller har gett honom felaktiga eller vilseledande uppgifter, anses försäkringsavtalet enligt 9 § i lagen om försäkringsavtal vara i kraft med det innehåll som försäkringstagaren hade skäl att sluta sig till utgående från den information han fått. 

Till A har via försäkringsbolagets digitala kanal sänts en 27.11.2023 daterad försäkringsoffert inklusive bilagor efter att A gett det tidigare försäkringsbolaget sitt samtycke till att A:s uppgifter lämnas ut till försäkringsbolaget. Försäkringsnämnden anser att det har klarlagts att försäkringsbolaget innan försäkringsavtalet ingåtts har gett A produktfaktabladet, en produktguide som daterats 16.1.2023, allmänna avtalsbestämmelser som daterats 1.6.2023 samt försäkringsvillkor som gällt från och med 1.1.2023. 

I produktfaktabladet konstateras genast inledningsvis att komplett information om produkten finns att tillgå i försäkringsvillkoren och efter köp i försäkringsbrevet. I produktfaktabladet anges under rubriken ”När börjar och slutar försäkringen gälla?” att försäkringen upphör när den försäkrade fyller 100 år och att försäkringsbolaget har rätten att i vissa situationer säga upp försäkringsskyddet t.ex. om försäkringspremien inte betalas. På s. 3 i produktguiden berättas det att försäkringen kan tecknas oavsett ålder och gäller tills det att den försäkrade fyller 100 år. På s. 9–10 i produktguiden nämns som exempel på upphörandet av försäkringsavtal situationer där försäkringsbolaget kan säga upp försäkringen under försäkringsperioden i vissa fall som anges i lagen om försäkringsavtal.

Försäkringsnämnden konstaterar att det i produktfaktabladet nämns att bolaget i vissa situationer har rätt att säga upp försäkringsskyddet. Försäkringsnämnden anser därför att A har informerats om försäkringsbolagets uppsägningsrätt och att man inte på basis av produktfaktabladet eller produktguiden kan få uppfattningen att försäkringsbolaget har utfäst sig att hålla försäkringen i kraft tills den försäkrade fyller 100 år, eller att försäkringsbolaget har avstått från den uppsägningsrätt som bolaget med stöd av 17 a § i lagen om försäkringsavtal har. Försäkringsnämnden anser att bestämmelserna om upplysningsplikt därmed inte medför en begränsning av möjligheten att åberopa avtalsvillkoret om uppsägning av försäkringen. Försäkringsnämnden konstaterar också att det inte är nödvändigt att i försäkringsavtalet ange i detalj på vilka grunder sjukförsäkringen kan sägas upp att upphöra vid premieperiodens utgång.

2. Uppsägningsrätt och bedömning av uppsägningsgrunden

I försäkringsvillkoren har försäkringsbolaget förbehållit sig rätten att säga upp försäkringsavtalet i enlighet med 17 a § i lagen om försäkringsavtal. Enligt vad bolaget uppgett omfattar uppsägningen hela beståndet av sjuk- och olycksfallsförsäkringar på det finländska fastlandet. Försäkringsbolaget har som grund för uppsägningen angett att försäkringsprodukten är olönsam samt sitt beslut att avlägsna försäkringsprodukten ur sitt produktutbud.

Vid sin bedömning av om den uppsägningsgrund som försäkringsbolaget åberopat är förenlig med god försäkringssed på det sätt som förutsätts i lag konstaterar nämnden att det i förarbetena till 17 a § i lagen om försäkringsavtal (RP 63/2009, s. 22) hänvisas till motiven till 16 § 2 mom., som gäller godtagbara, med god försäkringssed överensstämmande grunder för uppsägning av fortlöpande skadeförsäkringar. Enligt texten i fråga (RP 63/2009, s. 20) kan en uppsägning av en försäkring också gälla alla som tecknat ett visst slag av försäkring.  Ett med god försäkringssed överensstämmande skäl att säga upp en försäkring kan t.ex. vara att försäkringen blivit förlustbringande och att försäkringsgivaren därför vill avlägsna den ur sitt produktsortiment. Att säga upp hela försäkringsstocken är dock i praktiken en sista åtgärd.  I allmänhet försöker försäkringsgivaren förbättra en försäkrings lönsamhet genom att höja försäkringspremien eller genom att ändra försäkringsvillkoren på annat sätt.  Ett godtagbart skäl för att säga upp hela försäkringsstocken kan också vara att försäkringsgivaren vill ändra avtalsvillkoren på ett sätt som väsentligt påverkar försäkringsskyddets innehåll eller vill sluta bevilja en väsentlig förmån som utlovades då försäkringen marknadsfördes.

A har hänvisat bl.a. till att försäkringsbeståndets tidigare lönsamhetsproblem var kända för bolaget innan försäkringen erbjöds.

Försäkringsnämnden konstaterar att det i detta fall inte varit fråga om en överföring av hela det tidigare försäkringsbeståndet, i stället erbjöd försäkringsbolaget en del av försäkringsbolaget X:s kunder vars försäkringar hade ingått i det av bolaget X uppsagda försäkringsbeståndet ett helt nytt försäkringsavtal, som skilde sig från den hos försäkringsbolaget X tecknade försäkringen till sina villkor och premier.

Försäkringsbolaget har redogjort för försäkringsproduktens totalkostnadskvot och skadekvot. Enligt försäkringsbolagets utredning blev försäkringsbeståndet oförväntat olönsamt trots förhandsanalyserna. Försäkringsbolagets försäkringsprodukt avvek från försäkringsbolaget X:s produkt, och detta förväntades förbättra lönsamheten. Det ändrade kundbeteendet, de kraftigt höjda vårdkostnaderna samt det faktum att de kunder som valde att teckna försäkringen var färre än förväntat och betydligt mer skadedrabbade än genomsnittet och än vad som förutsetts resulterade enligt bolaget i att produkten inte blev lönsam. Det var inte möjligt att förutse dessa allmänt försämrade förutsättningar på marknaden när produkten lanserades. Försäkringsbolaget har med hjälp av bl.a. framtidsinriktade simuleringar och beräkningar utrett att det inte heller skulle ha varit möjligt att göra produkten lönsam på sikt utan stora höjningar av premierna och självriskerna samt inskränkningar i rätten till ersättning. Dessa åtgärder skulle inte ha varit förenliga med god försäkringssed och gällande rätt.

Försäkringsnämnden konstaterar att uppsägningen på basis av den erhållna utredningen har gällt alla försäkringsavtal med detta innehåll.  Försäkringsnämnden anser att det har klarlagts att försäkringarna inte i strid med lagen om försäkringsavtal har sagts upp med anledning av att de försäkrades hälsotillstånd har försämrats eller det inträffat försäkringsfall.

Försäkringsnämnden anser det vara klarlagt att uppsägningen av försäkringarna har berott på den snabba negativa skadeutvecklingen för försäkringsbeståndet i fråga och på att produkten visade sig vara olönsam trots förhandsanalyserna. Enligt utredningen bestämde sig avsevärt färre försäkrade än väntat för att teckna en försäkring, och de som tecknade försäkringen var betydligt mer skadedrabbade än vad som hade förutsetts. År 2024 var skadekvoten mycket hög, 240 %. Enligt den framlagda utredningen skulle beståndet inte heller ha kunnat fås att bli lönsamt med sådana premiehöjningar och villkorsändringar som skulle ha varit möjliga enligt lagen om försäkringsavtal, utan produkten skulle sannolikt ha blivit orimligt ofördelaktig för försäkringstagarna. Försäkringsnämnden betraktar den uppsägningsgrund som försäkringsbolaget använde som förenlig med god försäkringssed. Försäkringsnämnden betraktar det också som bevisat att uppsägningen av hela försäkringsbeståndet var den i praktiken sista utvägen.

A har påpekat att uppsägningen inte drabbade de på Åland bosatta kundernas försäkringar. Försäkringsnämnden konstaterar att det enligt den framlagda utredningen är fråga om en annan försäkringsprodukt med specifika försäkringsvillkor och en specifik geografisk målmarknad. Därmed har försäkringsbolaget inte förfarit i strid med god försäkringssed, när det sagt upp bara sitt förlustbringande försäkringsbestånd på det finländska fastlandet. Som ovan konstateras har uppsägningen i enlighet med lag och god försäkringssed gällt alla försäkringsavtal med samma innehåll.

Försäkringsnämnden konstaterar att det i lagen om försäkringsavtal inte föreskrivs om en skyldighet för försäkringsbolag att erbjuda en ny försäkring i stället för den som sagts upp. I sin tidigare ersättningspraxis har Försäkringsnämnden emellertid ansett att det är förenligt med god försäkringssed att säga upp ett helt förlustbringande sjukförsäkringsbestånd på så sätt att försäkringsbolaget har erbjudit en ny personförsäkring utan hälsodeklaration i stället för den uppsagda personförsäkringen.

I det aktuella fallet har försäkringsbolaget inte erbjudit någon ny sjukförsäkring utan hälsodeklaration. Enligt försäkringsbolagets redogörelse kontaktade bolaget andra försäkringsbolag för att undersöka möjligheterna att ordna ett nytt försäkringsskydd. Detta ledde ändå inte till resultat, utan svaren var negativa. Försäkringsbolaget tillhandahåller inte heller självt någon annan frivillig sjukförsäkringsprodukt för marknaden på det finländska fastlandet.

Försäkringsnämnden anser att det i ärendet inte finns skäl att tvivla på bolagets redogörelse och på att inte heller andra försäkringsbolag var villiga att erbjuda en ny försäkring utan hälsodeklaration till dem som hade tecknat en försäkring som ingick i det uppsagda försäkringsbeståndet. Försäkringsbolaget har redogjort för att det uppsagda försäkringsbeståndet var strukturellt olönsamt och att produkten inte skulle ha kunnat göras lönsam. Därmed anser Försäkringsnämnden att det är klarlagt att det inte heller skulle ha varit praktiskt möjligt för försäkringsbolaget att självt i stället erbjuda en egen ny sjukförsäkringsprodukt på ett ekonomiskt hållbart sätt. Försäkringsnämnden anser att försäkringsbolagets förfarande inte har stridit mot god försäkringssed.

Försäkringsnämnden konstaterar ytterligare att det av det 17.11.2025 daterade uppsägningsmeddelande som försäkringsbolaget sände framgår att försäkringarna har sagts upp på grund av att försäkringsbeståndet varit förlustbringande. Försäkringsbolaget har därmed meddelat uppsägningsgrunden, och meddelande om uppsägningen har också sänts till A senast en månad före premieperiodens utgång. Detta innebär att uppsägningen har skett på det sätt som förutsätts i 17 a § 3 mom. i lagen om försäkringsavtal.

3. Höjning av försäkringspremien

A har ifrågasatt 2025 års höjning av försäkringspremien och dess skälighet. Enligt försäkringsbolaget höjdes premien från och med 1.1.2025 med 30 procent på grund av produktens olönsamhet. 

Enligt 20.1 a § i lagen om försäkringsavtal får i försäkringsvillkoren för en personförsäkring föreskrivas att försäkringsgivaren har rätt att ändra premien och övriga avtalsvillkor på de grunder som närmare anges i försäkringsvillkoren. Enligt de försäkringsvillkor som tillämpas på denna försäkring har försäkringsbolaget rätt att ändra premien för en personförsäkring bl.a. när ändringen grundar sig på en förändring i skadekostnaderna eller i förhållandet mellan betalda försäkringsersättningar och försäkringspremier.

Ett försäkringsbolag som har fastställt grunderna för ändring av ett försäkringsavtal ska kunna bevisa att de grunder som berättigar till att ändra avtalets innehåll är uppfyllda. Om försäkringsbolaget inte bevisar att grunderna för en ändring som bolaget har gjort existerar, är ändringen utan verkan.

Försäkringsnämnden konstaterar att man inte an sluta sig till förekomsten av en med försäkringsvillkoren förenlig ändringsgrund endast på basis av om försäkringarna är förlustbringande för försäkringsbolaget. Försäkringsbolaget har presenterat skadekvoten bara för år 2024. Trots A:s påstående har försäkringsbolaget inte redogjort för hur skadekostnaderna har förändrats eller hur förhållandet mellan betalda försäkringsersättningar och försäkringspremier har förändrats. Fastän skadekvoten år 2024 var exceptionellt hög har försäkringsbolaget alltså inte alls lagt fram utredning om förekomsten av en ändringsgrund som specificeras i försäkringsvillkoren.  I ärendet förblir alltså obevisat att det i skadekostnaderna eller i förhållandet mellan betalda försäkringsersättningar och försäkringspremier har inträffat en sådan förändring att försäkringsbolaget haft rätt att höja premierna år 2025. Premiehöjningen under perioden 1.1–31.12.2025 är därmed utan verkan.

Med beaktande av det som konstateras ovan finns det i detta fall ingen anledning för Försäkringsnämnden att pröva A:s påstående om premiehöjningens oskälighet.

Slutledningar

Försäkringsnämnden anser att försäkringsbolaget haft rätt att säga upp A:s sjuk- och olycksfallsförsäkring per 31.12.2025. Till denna del rekommenderar Försäkringsnämnden inte en ändring i ärendet.

Försäkringsnämnden anser att premiehöjningen under perioden 1.1–31.12.2025 varit utan verkan. Försäkringsnämnden rekommenderar att premiehöjningens andel återbetalas.

Försäkringsnämnden var enig.

FÖRSÄKRINGSNÄMNDEN

Ordförande Luukkonen
Sekreterare Ylönen

Medlemmar:
Hoffmann
Kummoinen
Laitiainen
Rahijärvi