Händelseförlopp

A (f. 1970) har avtalat med försäkringsbolaget om en sjuk- och olycksfallsförsäkring som trädde i kraft i bolaget 1.1.2024. Genom ett uppsägningsmeddelande som daterats 4.11.2025 sade försäkringsbolaget upp A:s sjukkostnadsförsäkring per 31.12.2025. Enligt meddelandet om uppsägning hade försäkringsbolaget beslutat att avsluta produkten Sjuk- och olycksfallsförsäkring, så bolaget meddelade att det sade upp A:s försäkringsavtal. I uppsägningsmeddelandet angavs som grund för uppsägningen att försäkringen hade uppvisat en väsentligt högre skadefrekvens och skadekostnadsnivå än vad premierna täckte. Trots premiejusteringar och effektiviseringsåtgärder hade dessa kostnader fortsatt att öka. Detta innebar att försäkringsprodukten inte längre kunde erbjudas på ett ekonomiskt hållbart och ansvarsfullt sätt.

Kundens klagomål

A meddelar sig vara missnöjd med att försäkringen sagts upp och ber Försäkringsnämnden ge en beslutsrekommendation i ärendet. A yrkar på att försäkringen åter träder i kraft på de ursprungliga villkoren eller att försäkringsbolaget åläggs att erbjuda A en motsvarande sjukförsäkring utan att en hälsodeklaration behöver fyllas i. Försäkringsbolaget bör också åläggas att förhandla om en lösning där ett annat försäkringsbolag kan ordna ett ersättande försäkringsskydd utan begränsningar som hänför sig till hälsotillståndet.

Eftersom uppsägningen berör över 2 000 personer, många av dem äldre, långtidssjuka eller på andra sätt utsatta, ber A att Försäkringsnämnden gör en helhetsbedömning av laglighet, proportionalitet, god försäkringssed, försäkringsbolagets informationsplikt, marknadsföring, produktstyrning, riskmodellering, likabehandling och eventuellt kompensationsansvar. I ärendet bör utredas om kunderna har rätt till kompensation eller gottgörelse av något slag.

A redogör för sin försäkringshistorik. När försäkringsbolaget X avslutade sin sjukkostnadsförsäkringsprodukt erbjöds de svenskspråkiga kunderna möjligheten att gå över till det försäkringsbolag som det nu är fråga om. A har under hela sitt vuxenliv omfattats av ett och samma sjukförsäkringsskydd. På grund av den långa varaktigheten kan hon inte längre vid en ålder av mer än 50 år få en motsvarande försäkring utan begränsningar eller en försäkring över huvud taget. Försäkringsbolaget erbjöd inte något alternativt skydd. Den omständigheten att en över 35-årig kontinuerlig försäkringshistorik avbryts i medelåldern lämnar A helt utan skydd och medför stor olägenhet.

A gör gällande att marknadsföringen varit vilseledande. A konstaterar att försäkringen marknadsfördes som ett långsiktigt och livslångt skydd ända till 100 års ålder. Utifrån detta uppkom hos A en berättigad och legitim förväntning om att försäkringen skulle fortgå så länge som A betalar försäkringspremierna. Försäkringen har till sin karaktär varit långsiktig och fortlöpande. Eftersom försäkringen marknadsförts som ett livslångt och långsiktigt skydd har bolaget en särskild skyldighet att dra försorg om försäkringsskyddets kontinuitet, speciellt när ingen motsvarande försäkring längre står att få på något annat håll.

A ber Försäkringsnämnden utreda bl.a. följande:

• om uppsägningen har varit förenlig med syftet för 17 a § i försäkringsavtalslagen, särskilt då produkten bara existerat i cirka två år,
• om uppsägningsrätten kan användas för att avsluta ett helt försäkringsbestånd på en gång,
• om försäkringsbolaget hade skyldighet att först överväga mindre ingripande metoder och om avvecklingen var sista utvägen eller gjordes för snabbt,
• om portföljöverlåtelse prövats tillräckligt och om andra försäkringsbolag verkligen kontaktades,
• om uppsägningen är proportionerlig i ljuset av att många kunder inte har möjlighet att teckna ny försäkring,
• om uppsägningen kan anses oskälig på grund av dess omfattning och konsekvenser,
• om det är förenligt med likabehandlingsprincipen att ålänningar behåller sin produkt, medan fastlandsboende mister all försäkring och om geografisk särbehandling kan utgöra indirekt diskriminering,
• om informationsplikten enligt 5 § i försäkringsavtalslagen har uppfyllts, då uppsägningsrätten inte framhävts i marknadsföringen samt
• om marknadsföringen om skydd upp till 100 års ålder skapat en berättigad förväntning enligt 9 § i försäkringsavtalslagen på att försäkringen ska vara bestående och om marknadsföringen varit vilseledande i praktiken.

A har dessutom bett Försäkringsnämnden göra en djupgående bedömning av försäkringsbolagets produktstyrning, prissättning och riskmodellering, beslutsfattande, ekonomi och produktplanering samt av om försäkringstagarna kan ha rätt till gottgörelse när en produkt varit felaktigt konstruerad. A ber att det utreds om prishöjningen på 30 % förvärrade riskprofilen och om det hade funnits möjligheter att justera produkten i stället för att avveckla den. A har bett att bolagets förfarande utreds grundligt också bl.a. med avseende på om förfarandet varit förenligt med likabehandlingsprincipen eller om geografisk särbehandling kan utgöra indirekt diskriminering. A har bett att det utreds om EU-rättens proportionalitetsprincip och rätten till likabehandling påverkar ärendets bedömning och ställt frågor om social trygghet, mänskliga rättigheter och allmänintresse.

Försäkringsbolagets svaromål

Försäkringsbolaget bestrider A:s yrkanden. Uppsägningen av försäkringsbeståndet grundar sig på 17 a § i lagen om försäkringsavtal och punkt 14.5 i de allmänna avtalsbestämmelserna.

Bakgrund

I samband med att försäkringsbolaget X under år 2023 sade upp sitt sjukförsäkringsbestånd gav det försäkringsbolaget möjlighet att marknadsföra och erbjuda en sjuk- och olycksfallsförsäkring för en del av det uppsagda beståndet. Försäkringsbolaget erbjöd kunderna en möjlighet att teckna ett helt nytt försäkringsavtal utan hälsodeklaration. Det handlade inte om att överföra försäkringsbeståndet eller om en automatisk övergång av försäkringar till försäkringsbolaget. Kunderna hade full valfrihet att teckna försäkring hos försäkringsbolaget eller hos något annat bolag eller att avstå helt. 

De försäkringstagare som var bosatta på Åland erbjöds av försäkringsbolaget en redan existerande sjukförsäkringsprodukt med Åland som geografisk marknad. Försäkringstagare bosatta på det finska fastlandet erbjöds den nya produkten Sjuk- och olycksfallsförsäkring. Försäkringserbjudandena skilde sig åt utifrån produkternas respektive målmarknad.

Försäkringsbolaget var inte delaktigt i beslutet om uppdelning av kunder gällande marknadsföringen av olika försäkringsgivare. Försäkringsbolaget framhåller att den av bolaget erbjudna sjuk- och olycksfallsförsäkringen är en frivillig försäkring, det är inte obligatoriskt att teckna den. Det är inte fråga om en lagstadgad försäkring som är reglerad i lag och utgör en del av samhällets sociala trygghetssystem.

Enligt försäkringsbolagslagen (521/2008) och gällande solvensregelverk ska ett försäkringsbolag säkerställa att varje försäkringsprodukt är försäkringstekniskt och finansiellt hållbar. Detta innebär att premien ska täcka både förväntade skador och bolagets driftskostnader och bidra till det kapital som krävs för att uppfylla solvenskraven.

Om en försäkringsprodukts totalkostnadskvot överstiger 100 % innebär det att försäkringsprodukten går med förlust och därmed inte fyller lagens krav på tillräcklig premie- och kostnadstäckning.

Av 17 § i försäkringsbolagslagen framgår att ömsesidiga försäkringsbolags verksamhet ska ge vinst eller ekonomisk fördel åt delägarna, vilket ytterligare understryker att varje produkt måste vara självbärande och ekonomiskt hållbar.

Försäkringsbolagets förberedelser och analyser innan försäkringen erbjöds

Tidigare hade försäkringsbolaget endast en sjuk- och olycksfallsförsäkring med Åland som geografisk målmarknad. Eftersom lagstiftningen och kostnadsnivåerna skiljer sig åt mellan Åland och det finländska fastlandet ansåg försäkringsbolaget att det krävdes en särskilt anpassad produkt, Sjuk- och olycksfallsförsäkring, för det finländska fastlandet.

Beslutet att erbjuda en försäkring till försäkringsbolaget X:s tidigare kunder föregicks av omfattande analyser under 2022. Dessa baserades på historiska data från försäkringsbolaget X, jämförelser med utfallet och medelskadekvoten för försäkringsbolagets befintliga produkt samt annan relevant marknadsinformation.

Försäkringsbolaget bedömde att försäkringsbolaget X:s kommunicerade olönsamhet för sjukkostnadsförsäkringen främst berodde på höga driftskostnader snarare än enbart på skadeutfallet. Eftersom försäkringsbolaget hade etablerade processer och personal för denna typ av försäkring förväntades driftskostnaderna inte öka väsentligt. Dessutom skilde sig försäkringsbolagets försäkringsprodukt från försäkringsbolaget X:s produkt, och detta förväntades förbättra lönsamheten. Utifrån den historiska data som erhölls från försäkringsbolaget X (bl.a. skadekvoten) tillsammans med den förväntade kostnadsutvecklingen vid tidpunkten för erbjudandet bedömde försäkringsbolaget att det var möjligt att uppnå lönsamhet. I analysen ingick också antagandet att skadedrabbade kunder i större utsträckning än övriga skulle anta erbjudandet.

Utfall och förändrade marknadsförutsättningar

I efterhand kan det konstateras att andelen kunder som valde att teckna försäkringen blev betydligt lägre än förväntat. Därtill visade det sig att skadeutfallet för de kunder som tecknade försäkringen avvek markant från det historiska skadeutfall som legat till grund för beslutsunderlaget. Kunderna visade sig vara betydligt mer skadedrabbade än förväntat. Denna kombination innebar att förutsättningarna för lönsamhet blev avsevärt sämre än vad som ursprungligen bedömdes.

Vidare skedde betydande förändringar i kundbeteende på den finländska marknaden efter att produkten hade lanserats, samtidigt som vårdkostnaderna ökade avsevärt. Till denna del hänvisar bolaget till inlämnade bilagor om ersättningskostnaderna och kostnadsindexet för vård under åren 2023–2025. Därtill innebar social- och hälsovårds-      reformen i Finland som trädde i kraft år 2023 en omfattande omstrukturering av social- och hälsovårdstjänsterna och överföring av ansvaret till välfärdsområden. Detta medförde ytterligare osäkerhet och förändrade förutsättningar på vårdmarknaden på ett sätt som inte kunde förutses när försäkringsprodukten planerades. Dessa faktorer var avgörande för att försäkringsprodukten blivit oväntat olönsam. Utfallet för åren 2023–2025 var avsevärt sämre än även de mest pessimistiska stresstester som genomfördes inför beslutet år 2022.

Försäkringsbolaget konstaterar att flera andra försäkringsbolag på den finländska marknaden efter år 2023 har genomfört förändringar i sina sjuk- och olycksfallsförsäkringar. Befintliga försäkringar har sagts upp och kunderna har erbjudits att teckna nya försäkringar med anpassade villkor och premier. Orsaken har varit de förändrade marknadsförutsättningarna och ökade vårdkostnaderna.

Avveckling av produkten, uppsägningsgrunder och analyser

Beslut om avvecklande av produkten Sjuk- och olycksfallsförsäkring och om uppsägning av försäkringarna baserades på omfattande analyser och välgrundade utredningar. Beslutet utgjorde en affärsmässig avveckling av en produkt som inte hade varit lönsam och, utgående från verkligt utfall samt noggranna simuleringar av framtida utveckling, inte heller skulle ha kunnat bära sig själv i framtiden.

Försäkringsbolaget har redogjort för försäkringsproduktens totalkostnadskvot (ersättningskostnader + driftskostnader / premieintäkter) och skadekvot (förhållandet mellan skadekostnader och premier). År 2024 var skadekvoten 240 %. Den prognostiserade totalkostnadskvoten för år 2025 var fortsatt mycket hög, trots att försäkringsbolaget hade vidtagit åtgärder för att försöka förbättra produktens lönsamhet. Ut-över att premierna höjdes genomförde försäkringsbolaget omfattande åtgärder för att automatisera och effektivisera skaderegleringsprocessen. Dessutom har försäkringsbolaget lagt fram utredning om den faktiska förlusten och om den prognostiserade ackumulerade förlusten år 2025.

Försäkringsbolaget kunde redan tidigt under år 2025 se att den höjning av premien med 30 % som hade införts från och med 1.1.2025 var långt ifrån tillräcklig för lönsamhet. Samtidigt konstaterade försäkringsbolaget att 8,5 % av kunderna sade upp försäkringen på grund av premiehöjningen, och höjningen medförde betydande missnöje bland kunderna.

Försäkringsbolaget utförde ett flertal analyser och framtida simuleringar för att utreda åtgärder och lösningar för produktens lönsamhet framdeles. Samtliga scenarion som analyserats visade att det inte gick att uppnå lönsamhet och att det enda återstående alternativet var att avveckla produkten.

Det första scenariot grundades på antaganden om ändringar av produkten som försäkringsbolaget trodde att kunde tolereras av kundstocken, utan att kundskyddet äventyrades. I det scenariot skulle premierna ha höjts med 30 % årligen från 1.1.2026 fram till år 2030. Samtidigt skulle självrisken ha höjts från 100 euro till 500 euro. Trots dessa åtgärder skulle produkten inte ha blivit lönsam, utan försäkringsbolagets ackumulerade förluster skulle ha ökat årligen.

Det andra scenariot utgick från antaganden om produktändringar som skulle krävas för att i teorin få produkten lönsam. Detta teoretiska scenario innefattade åtgärder som inte kan anses vara förenliga med gällande rätt eller god försäkringssed, bl.a. kraftiga premieökningar i kombination med självriskhöjningar från 100 euro till 1 000 euro. De höjningar som behövs skulle ha varit så stora att produkten i praktiken inte längre skulle ha kunnat betraktas som en försäkringsprodukt. Prisnivån skulle inte ha varit skälig eller möjlig att motivera. Detta skulle ha gjort produkten omöjlig att distribuera på den finländska konsumentmarknaden.

För båda scenariornas del hänvisar försäkringsbolaget till sina kalkyler. De simuleringar som försäkringsbolaget genomfört påvisar alltså en fortsatt negativ utveckling för försäkringsbeståndet även om ytterligare premiehöjningar, av väsentligt större omfattning än tidigare, skulle genomföras och även om dessa höjningar skulle ske i kombination med inskränkningar i ersättningsmöjligheterna. Oavsett åtgärder skulle avveckling av produkten och uppsägning av försäkringsavtalen således behöva ske inom en nära framtid.

Att genomföra de för försäkringstagarna negativa åtgärderna trots vetskapen om vad genomförda simuleringar visar skulle inte ha utgjort god försäkringssed. För försäkringsbolaget utgjorde avvecklingen av hela försäkringsbeståndet och uppsägningen av försäkringsavtalen således en sista utväg.

Två olika försäkringsprodukter

Försäkringsbolaget har två frivilliga personförsäkringsprodukter. Vardera produkten har egna försäkringsvillkor och egna beräkningsgrunder för premiesättning samt en egen geografisk målmarknad.

På Åland har en annan sjukförsäkringsprodukt funnits i produktutbudet sedan år 2018. Dess geografiska målmarknad är Åland, och den kan tecknas bara av personer med stadigvarande hemvist på Åland. Produkten är utformad utifrån åländska förutsättningar, åländsk vårdstruktur och åländsk hälso- och sjukvårdslagstiftning samt utifrån kundbeteendet och behov på Åland. På Åland innehar offentlig vård en stor roll, och kostnaderna är betydligt lägre än inom den privata vården. Försäkringsbolaget har redogjort för den åländska hälso- och sjukvårdslagstiftningen, den offentliga vårdens annorlunda roll i landskapet och de geografiska särförhållandena.

Produkten Sjuk- och olycksfallsförsäkring tillkom i försäkringsbolagets produktutbud år 2023 och den geografiska målmarknaden utgörs av finska fastlandet. Produkten kunde tecknas endast av personer med stadigvarande hemvist på det finska fastlandet. Produkten är utformad med riksomfattande förutsättningar, utifrån vårdstrukturen på finska fastlandet och finsk hälso- och sjukvårdslagstiftning. Den är utformad med hänsyn till kundbeteende och behov på det finska fastlandet. Personer på det finländska fastlandet anlitar privata hälso- och sjukvårdstjänster i betydligt större utsträckning än ålänningarna. I och med den komplexa vårdstruktur som råder på det finländska fastlandet försvagas även samarbetsmöjligheterna för mindre aktörer som försäkringsbolaget.

Försäkringsbolaget har utrett båda sina frivilliga personförsäkringsprodukters framtid. Den sjukförsäkringsprodukt som erbjuds på Åland har en balanserad ekonomisk utveckling och är lönsam. Försäkringsbolaget har beskrivit produktens nuläge, totalkostnadskvot och skadekvot. Att produkten fortsätter att erbjudas på Åland innebär inte diskriminering av de fastlandsboende som tecknat produkten Sjuk- och olycksfallsförsäkring, eftersom det är fråga om två separata försäkringsprodukter med olika försäkringsvillkor och premieberäkningsgrunder samt olika ekonomiska, regulatoriska och strukturella förutsättningar.

Försäkringsbolaget konstaterar att det inte heller är möjligt att överföra försäkringstagare med Sjuk- och olycksfallsförsäkring till den produkt som erbjuds på Åland, eftersom förutsättningarna på respektive geografiska målmarknad skiljer sig avsevärt åt. Denna försäkring kan erbjudas bara personer vars stadigvarande hemvist är Åland.

Uppsägningsförfarandet

Enligt 17 a § i lagen om försäkringsavtal och punkt 14.5 i de allmänna avtalsbestämmelserna har försäkringsbolaget rätt att säga upp sjuk- och olycksfallsförsäkringen.

I uppsägningsmeddelandet har det sagts tydligt att försäkringsavtalet sägs upp och att försäkringen kommer att upphöra att gälla vid premieperiodens utgång. Av meddelandet framgår uppsägningsgrunden samt anvisning för sökande av ändring. Uppsägningsgrunden är förenlig med god försäkringssed. Detta styrks av FINE:s tidigare ställningstaganden. Försäkringsbolaget hänvisar till FINE:s och FINE:s Försäkringsnämnds beslutsrekommendationer VKL 296/15, FINE-018666, FINE-053880. Försäkringsbolaget anser att uppsägningsmeddelandet och bolagets förfarande uppfyller kraven i 17 a § i lagen om försäkringsavtal.

Alla försäkringstagare i samma situation, dvs. som tecknat produkten Sjuk- och olycksfallsförsäkring, har behandlats lika. Att säga upp samtliga kunder inom en olönsam produkt är förenligt med principen om god försäkringssed, medan selektiva uppsägningar kan strida mot likabehandlingsprincipen.

Dessutom har försäkringsbolaget utrett möjligheterna för ett fortsatt försäkringsskydd för försäkringstagarna genom att vara i kontakt med andra försäkringsbolag med förfrågan om möjlighet till övertagande av försäkringsbeståndet eller erbjudande av nyteckning i samband med uppsägningen. Dessa förfrågningar ledde ändå inte till resultat, utan svaren var negativa. Försäkringsprodukter motsvarande Sjuk- och olycksfallsförsäkringen är i dagsläget förknippade med låg lönsamhet på den finländska försäkringsmarknaden. Med hänsyn till försäkringssekretess och 30 kap. i försäkringsbolagslagen lämnar försäkringsbolaget inte ut dokumentation som A krävt gällande förhandlingar med andra försäkringsbolag.

Försäkringsbolaget tillhandahåller inte heller någon annan frivillig sjukkostnadsförsäkring för marknaden på det finländska fastlandet. Mot denna bakgrund har försäkringsbolaget inte kunnat erbjuda en alternativ försäkring.

Enligt gällande rätt föreligger det inte heller någon skyldighet för försäkringsbolag att erbjuda försäkringstagare en alternativ försäkringslösning i samband med uppsägning av en frivillig försäkringsprodukt. Det kan vidare konstateras att det inte finns någon lagstadgad skyldighet för ett försäkringsbolag att erbjuda eller bevilja en viss typ av frivillig försäkring, utan avtalsfrihet råder för frivilliga försäkringar.

Försäkringsbolaget understryker också att avvecklandet av produkten Sjuk- och olycksfallsförsäkring inte innebär att någon försäkringstagare blir utan tillgång till vård. Personer bosatta i Finland omfattas av det nationella social- och hälsoskyddet.

Marknadsföring av produkten och givande av information före ingåendet av avtal

I samband med att försäkringsbolaget X skickade ut uppsägningsmeddelanden fick försäkringstagarna ett erbjudande om att begära en försäkringsoffert från försäkringsbolaget på produkten Sjuk- och olycksfallsförsäkring.  Offerten skickades till försäkringstagaren via försäkringsbolagets digitala kanal. I samband med offerten tillhandahölls ett produktfaktablad, och försäkringstagaren ombads att ta del av försäkringsinnehållet samt att godkänna försäkringsavtalet och de tillhörande försäkringsvillkoren. 

Vid marknadsföringen av produkten Sjuk- och olycksfallsförsäkring har försäkringsbolaget uppfyllt alla lagstiftningskrav och principen om god försäkringssed. Informationen om och marknadsföringen av produkten har inte skapat någon skyddad eller berättigad förväntning om att försäkringen inte kan sägas upp eller komma att upphöra. Uppsägningen av försäkringsbeståndet sker i enlighet med de uttryckliga bestämmelserna i försäkringsvillkoren och 17 a § i lagen om försäkringsavtal.

I det standardiserade produktfaktabladet anges under rubriken ”När börjar och slutar försäkringen gälla?” bl.a. att försäkringen upphör när den försäkrade fyller 100 år och att försäkringsbolaget har rätt att i vissa situationer säga upp försäkringsskyddet, t.ex. om försäkringspremien inte betalas. I produktfaktabladet anges korrekt att fullständig information om produkten finns i försäkringsvillkoren och försäkringsbrevet.

Enligt försäkringsbolaget anger formuleringen i produktfaktabladet eller produktguiden att försäkringen gäller tills den försäkrade fyller 100 år inte att försäkringen inte kan sägas upp före det. Möjligheten till uppsägning vid utgången av en premieperiod följer lag, branschpraxis och de allmänna avtalsbestämmelserna. Vid marknadsföringen och informationsgivningen har det inte förekommit någon vilseledande information eller information som skulle kunna tolkas som att försäkringen inte kan sägas upp. Formuleringen ”gäller tills du fyller 100 år” anger en övre åldersgräns och står inte i motsättning till den villkorsbundna uppsägningsrätten. Den ena anger den tidpunkt då försäkringen allra senast upphör och den andra gäller möjligheten att avsluta försäkringen före det i enlighet med villkoren. Den tydliga hänvisningen till att försäkringen gäller enligt försäkringsvillkoren understryker dessutom att giltigheten inte är garanterad oberoende av villkoren.

Beslutsrekommendation

Frågeställning

I ärendet är det fråga om huruvida försäkringsbolaget uppfyllde sin upplysningsplikt inför ingåendet av försäkringsavtalet 1.1.2024 och huruvida försäkringsbolaget haft rätt att säga upp A:s sjuk- och olycksfallsförsäkring per 31.12.2025.

A har begärt att det ingående utreds om försäkringsbolagets förfarande varit lagenligt, hur beslutsfattandet gått till, hurdan ekonomin varit och hur försäkringsprodukterna planerats och erbjudits. A har också ställt frågor om social trygghet, mänskliga rättigheter och allmänintresse samt begärt utlämnande av bolagets handlingar.

Enligt 6 § i reglementet för finansbranschens avtalsbaserade kundorganisation (FINE), vilket tillämpas i Försäkringsnämndens verksamhet, avger Försäkringsnämnden beslutsrekommendationer om meningsskiljaktigheter som hänför sig till försäkringsförhållanden och gäller tolkning och tillämpning av lagen och försäkringsvillkoren och som har förelagts nämnden av försäkringstagaren, den försäkrade, den skadelidande, förmånstagaren eller ifrågavarande försäkringsbolag.

Försäkringsnämnden är inte behörig att utöva allmän tillsyn över försäkringsbolagens förfaringssätt eller över lagenligheten hos försäkringsbolagens verksamhet, och nämnden kan inte ge anmärkningar eller meddela förbud som gäller förfaringssätten. Försäkringsnämnden tar i denna beslutsrekommendation ställning bara till sådana omständigheter som är relevanta vid bedömningen av det försäkringsavtal som ingåtts mellan A och försäkringsbolaget. Försäkringsnämnden behandlar i denna beslutsrekommendation inte heller påståenden eller yrkanden som A framfört beträffande andra försäkringsbolag. 

Tillämpliga lagrum och försäkringsvillkor

Lagrum

Enligt 5 § (20.4.2018/238) 1 mom. i lagen om försäkringsavtal ska försäkringsgivaren innan ett försäkringsavtal ingås ge försäkringssökanden information om försäkringsformer, om försäkringspremierna och försäkringsvillkoren samt annan information som behövs för valet av en försäkring som lämpar sig för det försäkringsbehov som sökanden fastställts ha. När informationen ges ska uppmärksamhet även fästas vid väsentliga begränsningar i försäkringsskyddet.

Enligt 5 a § (20.4.2018/238) 1 mom. ska de uppgifter som ska ges innan avtal ingås lämnas i pappersform, i någon annan varaktig form eller på en webbplats. Närmare bestämmelser om vilket sätt som ska användas för att lämna uppgifter i förekommande fall samt allmänna krav på lämnandet utfärdas genom förordning av statsrådet.

Enligt 9 § 1 mom. anses försäkringsavtalet, om försäkringsgivaren eller dennes representant vid marknadsföringen av en försäkring har underlåtit att ge försäkringstagaren behövlig information om försäkringen eller har gett honom felaktiga eller vilseledande uppgifter, vara i kraft med det innehåll som försäkringstagaren hade skäl att sluta sig till utgående från den information han fått.

Enligt 17 a §  (14.5.2010/426) 1 mom. får det i villkoren för olycksfallsförsäkringar och sjukförsäkringar för vilka regelbunden premiebetalning har avtalats (premieperiod) föreskrivas att försäkringsgivaren har rätt att säga upp försäkringen att upphöra att gälla vid utgången av premieperioden. Om premieperioden är kortare än ett år eller det inte har avtalats om någon premieperiod, har försäkringsgivaren endast rätt att säga upp försäkringen att upphöra att gälla vid utgången av kalenderåret.

Enligt 17 a § 2 mom. får en försäkring inte sägas upp av den anledningen att den försäkrades hälsotillstånd har försämrats efter det att försäkringen tecknades eller av den anledningen att ett försäkringsfall har inträffat. Uppsägningsgrunden ska även i övrigt vara förenlig med god försäkringssed.

Enligt 17 a § 3 mom. ska ett meddelande om uppsägning sändas till försäkringstagaren senast en månad före den tidpunkt då försäkringsperioden går ut enligt 1 mom. I meddelandet ska uppsägningsgrunden anges. Om uppsägningen inte görs på det sätt som anges i denna paragraf är uppsägningen ogiltig.

I 4 kap. 1 § (26.4.2019/596) i konsumentskyddslagen föreskrivs att om ett villkor i ett avtal som avses i denna lag är oskäligt mot konsumenten eller om tillämpningen av det skulle leda till oskälighet, kan villkoret jämkas, om inte något annat följer av 2 §, eller lämnas utan avseende. Som ett avtalsvillkor betraktas även en utfästelse som gäller beloppet av vederlag. När oskäligheten bedöms ska hela innehållet i avtalet, parternas ställning, förhållandena vid avtalsslutet och, om inte något annat följer av 2 §, en förändring i förhållandena samt övriga omständigheter beaktas.

Försäkringsvillkor

Enligt punkt 14.5 i de allmänna avtalsbestämmelserna, i kraft fr.o.m. 1.6.2023 (Försäkringsbolagets rätt att säga upp en personförsäkring vid utgången av premieperioden (17 a §)) har försäkringsbolaget rätt att säga upp en försäkring att upphöra vid utgången av försäkringsperioden. Om försäkringsperioden är kortare än ett (1) år eller om det inte har avtalats om någon försäkringsperiod, har försäkringsbolaget en rätt att säga upp försäkringen att upphöra vid utgången av kalenderåret.

Uppsägningen ska ske skriftligen, senast en (1) månad före försäkringsperiodens utgång eller, om försäkringsperiod inte avtalats, senast en (1) månad före kalenderårets utgång.

En försäkring ska inte sägas upp av den anledningen att den försäkrades hälsotillstånd har försämrats efter det att försäkringen tecknades eller på grund av att ett försäkringsfall har inträffat.

Bedömning

1. Försäkringsbolagets skyldighet att ge information innan försäkringsavtal ingås

A har i sitt klagomål anfört att när försäkringen marknadsfördes berättades det att försäkringen skulle gälla tills den försäkrade fyller 100 år.

Innan ett försäkringsavtal ingås ska försäkringsgivaren enligt 5 § i lagen om försäkringsavtal ge försäkringssökanden information om försäkringsformerna, premierna och försäkringsvillkoren samt annan information som behövs för valet av en försäkring som lämpar sig för det för sökanden fastställda försäkringsbehovet. När informationen ges ska uppmärksamhet även fästas vid väsentliga begränsningar i försäkringsskyddet. Informationen ska enligt lagens 5 a § lämnas skriftligen eller i någon annan varaktig form. Om försäkringsgivaren eller dennes representant vid marknadsföringen av en försäkring har underlåtit att ge försäkringstagaren behövlig information om försäkringen eller har gett honom felaktiga eller vilseledande uppgifter, anses försäkringsavtalet enligt 9 § i lagen om försäkringsavtal vara i kraft med det innehåll som försäkringstagaren hade skäl att sluta sig till utgående från den information han fått. 

Till A har via försäkringsbolagets digitala kanal sänts en 9.11.2023 daterad försäkringsoffert inklusive bilagor efter att A hade gett det tidigare försäkringsbolaget sitt samtycke till utlämnande av A:s uppgifter till försäkringsbolaget. Försäkringsnämnden anser att det har klarlagts att försäkringsbolaget innan försäkringsavtalet ingåtts har gett A produktfaktabladet, en produktguide som daterats 16.1.2023, allmänna avtalsbestämmelser som daterats 1.6.2023 samt försäkringsvillkor som gällt från och med 1.1.2023. 

I produktfaktabladet konstateras genast inledningsvis att komplett information om produkten finns att tillgå i försäkringsvillkoren och efter köp i försäkringsbrevet. I produktfaktabladet anges under rubriken ”När börjar och slutar försäkringen gälla?” att försäkringen upphör när den försäkrade fyller 100 år och att försäkringsbolaget har rätten att i vissa situationer säga upp försäkringsskyddet, t.ex. om försäkringspremien inte betalas. På s. 3 i produktguiden berättas det att försäkringen kan tecknas oavsett ålder och gäller tills det att den försäkrade fyller 100 år. På s. 9–10 i produktguiden nämns som exempel på upphörandet av försäkringsavtal situationer där försäkringsbolaget kan säga upp försäkringen under försäkringsperioden i vissa fall som anges i lagen om försäkringsavtal.

Försäkringsnämnden konstaterar att det i produktfaktabladet nämns att bolaget i vissa situationer har rätt att säga upp försäkringsskyddet. Försäkringsnämnden anser därför att A har informerats om försäkringsbolagets uppsägningsrätt och att man inte på basis av produktfaktabladet eller produktguiden kan få uppfattningen att försäkringsbolaget har utfäst sig att hålla försäkringen i kraft tills den försäkrade fyller 100 år, eller att försäkringsbolaget har avstått från den uppsägningsrätt som bolaget med stöd av 17 a § i lagen om försäkringsavtal har. Försäkringsnämnden anser att bestämmelserna om upplysningsplikt därmed inte medför en begränsning av möjligheten att åberopa avtalsvillkoret om uppsägning av försäkringen.

2. Uppsägningsrätt och bedömning av uppsägningsgrunden

I försäkringsvillkoren har försäkringsbolaget förbehållit sig rätten att säga upp försäkringsavtalet i enlighet med 17 a § i lagen om försäkringsavtal. Enligt vad bolaget uppgett omfattar uppsägningen bolagets hela bestånd av sjuk- och olycksfallsförsäkringar på det finländska fastlandet. Försäkringsbolaget har som grund för uppsägningen angett att försäkringsprodukten är olönsam samt sitt beslut att avsluta försäkringsprodukten.

Vid sin prövning av om den uppsägningsgrund som försäkringsbolaget använt varit förenlig med god försäkringssed på det sätt som förutsätts i lag konstaterar nämnden att det i förarbetena till 17 a § i lagen om försäkringsavtal (RP 63/2009, s. 22) hänvisas till motiven till 16 § 2 mom., som gäller godtagbara, med god försäkringssed överensstämmande grunder för uppsägning av fortlöpande skadeförsäkringar. Enligt texten i fråga (RP 63/2009, s. 20) kan en uppsägning av en försäkring också gälla alla som tecknat ett visst slag av försäkring. Ett med god försäkringssed överensstämmande skäl att säga upp en försäkring kan t.ex. vara att försäkringen blivit förlustbringande och att försäkringsgivaren därför vill avlägsna den ur sitt produktsortiment. Att säga upp hela försäkringsstocken är dock i praktiken en sista åtgärd. I allmänhet försöker försäkringsgivaren förbättra en försäkrings lönsamhet genom att höja försäkringspremien eller genom att ändra försäkringsvillkoren på annat sätt. Ett godtagbart skäl för att säga upp hela försäkringsstocken kan också vara att försäkringsgivaren vill ändra avtalsvillkoren på ett sätt som väsentligt påverkar försäkringsskyddets innehåll eller vill sluta bevilja en väsentlig förmån som utlovades då försäkringen marknadsfördes.

A har hänvisat bl.a. till att försäkringsbeståndets tidigare lönsamhetsproblem var kända för bolaget. A har ifrågasatt uppsägningens giltighet bl.a. därför att produkten existerade i bara omkring två år. Dessutom har A begärt att det utreds om uppsägningsrätten kan användas för att avsluta ett helt försäkringsbestånd på en gång.

Försäkringsnämnden konstaterar att det i detta fall inte varit fråga om en överföring av hela det tidigare försäkringsbeståndet. Försäkringsbolaget erbjöd en del av försäkringsbolaget X:s kunder vars försäkringar hade ingått i det av bolaget X uppsagda försäkringsbeståndet ett helt nytt försäkringsavtal, som till sina villkor och premier skilde sig från den hos försäkringsbolaget X tecknade försäkringen.

Försäkringsbolaget har redogjort för totalkostnadskvoten och skadekvoten. Enligt försäkringsbolagets utredning blev försäkringsbeståndet oförväntat olönsamt trots förhandsanalyserna. Försäkringsbolaget bedömer att försäkringsbolaget X:s kommunicerade olönsamhet för sjukkostnadsförsäkringen främst berodde på höga driftskostnader snarare än enbart på skadeutfallet. Försäkringsbolaget åter hade etablerade processer och personal för denna typ av försäkring. Dessutom skilde sig försäkringsbolagets försäkringsprodukt från försäkringsbolaget X:s produkt, och detta förväntades förbättra lönsamheten. Enligt bolaget blev produkten oväntat olönsam på grund av förändringar i kundbeteende efter att produkten hade lanserats, samtidigt som vårdkostnaderna ökade och verksamhetsförutsättningarna på hälso- och sjukvårdsmarknaden förändrades. Dessutom valde färre kunder än väntat att teckna försäkringen som bolaget erbjöd, och skadeutfallet för de kunder som tecknade försäkringen avvek markant från det historiska skadeutfall som legat till grund för beslutsunderlaget. Kunderna visade sig vara betydligt mer skadedrabbade än förväntat. 2025 års premiehöjning och effektiviseringen av skaderegleringsprocessen var långt ifrån tillräckliga för uppnående av lönsamhet. Försäkringsbolaget har med hjälp av bl.a. framtidsinriktade simuleringar och beräkningar utrett att det inte heller skulle ha varit möjligt att göra produkten lönsam på sikt utan stora höjningar av premierna och självriskerna samt inskränkningar i rätten till ersättning, åtgärder som inte skulle ha varit förenliga med god försäkringssed och gällande rätt.

Försäkringsnämnden anser att det har klarlagts att försäkringarna inte har sagts upp i strid med lagen om försäkringsavtal med anledning av att de försäkrades hälsotillstånd har försämrats eller det inträffat försäkringsfall. Uppsägningen har med beaktande av den erhållna utredningen med fog riktats mot alla försäkringsavtal med detta innehåll, dvs. hela försäkringsbeståndet. Att en försäkringsprodukt är förlustbringande och försäkringsbolaget beslutar att avlägsna den ur sitt produktsortiment är enligt lag en godtagbar orsak till att säga upp en sjuk- och olycksfallsförsäkring.

Försäkringsnämnden anser det vara klarlagt att uppsägningen av försäkringarna har berott på den snabba negativa skadeutvecklingen för försäkringsbeståndet i fråga och på att produkten visade sig vara olönsam trots förhandsanalyserna. Enligt utredningen bestämde sig avsevärt färre försäkrade än väntat för att teckna en försäkring, och de som tecknade försäkringen var betydligt mer skadedrabbade än vad som hade förutsetts. År 2024 var skadekvoten mycket hög, 240 %. Enligt den framlagda utredningen skulle beståndet inte heller ha kunnat fås att bli lönsamt med sådana premiehöjningar och villkorsändringar som skulle ha varit möjliga enligt lagen om försäkringsavtal, utan produkten skulle sannolikt ha blivit orimligt ofördelaktig för försäkringstagarna. Försäkringsnämnden betraktar den uppsägningsgrund som försäkringsbolaget använde som förenlig med god försäkringssed. Försäkringsnämnden  betraktar det också som bevisat att uppsägningen av försäkringsbeståndet var den i praktiken sista utvägen.

A har påpekat att uppsägningen inte drabbade de på Åland bosatta kundernas försäkringar. Försäkringsnämnden konstaterar att det enligt den framlagda utredningen är fråga om en annan försäkringsprodukt med specifika försäkringsvillkor och en specifik geografisk målmarknad. Därmed har försäkringsbolaget inte förfarit i strid med god försäkringssed, när det sagt upp bara sitt förlustbringande försäkringsbestånd på det finländska fastlandet. Som ovan konstateras har uppsägningen i enlighet med lag och god försäkringssed gällt alla försäkringsavtal med samma innehåll, och försäkringsbolagets förfarande kan inte anses strida mot den i 6 § i grundlagen angivna principen om likabehandling.

Försäkringsnämnden konstaterar att det i lagen om försäkringsavtal inte föreskrivs om en skyldighet för försäkringsbolag att erbjuda en ny försäkring i stället för den som sagts upp. I sin tidigare ersättningspraxis har Försäkringsnämnden emellertid ansett att det är förenligt med god försäkringssed att säga upp ett helt förlustbringande sjukförsäkrings       bestånd på så sätt att försäkringsbolaget har erbjudit en ny personförsäkring utan hälsodeklaration i stället för den uppsagda personförsäkringen.

I det aktuella fallet har försäkringsbolaget inte erbjudit någon ny sjukförsäkring utan hälsodeklaration. Enligt försäkringsbolagets utredning kontaktade bolaget andra försäkringsbolag för att undersöka möjligheterna att ordna ett nytt försäkringsskydd. Detta ledde ändå inte till resultat, utan svaren var negativa. Försäkringsbolaget konstaterar att motsvarande försäkringsprodukter i dagsläget är förknippade med låg lönsamhet på den finländska försäkringsmarknaden. Försäkringsbolaget tillhandahåller inte heller självt någon annan frivillig sjukförsäkringsprodukt för marknaden på det finländska fastlandet.

Försäkringsnämnden anser att det i ärendet inte finns skäl att tvivla på bolagets utredning och på att inte heller andra försäkringsbolag var villiga att erbjuda en ny försäkring utan hälsodeklaration till dem som hade tecknat en försäkring som ingick i det uppsagda försäkringsbeståndet. Försäkringsbolaget har redogjort för att det uppsagda försäkringsbeståndet var strukturellt olönsamt och att produkten inte skulle ha kunnat göras lönsam. Därmed anser Försäkringsnämnden att det är klarlagt att det inte heller skulle ha varit praktiskt möjligt för försäkringsbolaget att självt i stället erbjuda en egen ny sjukförsäkringsprodukt på ett ekonomiskt hållbart sätt. Försäkringsnämnden anser att försäkringsbolagets förfarande inte har stridit mot god försäkringssed.

Försäkringsnämnden konstaterar ytterligare att det av det 4.11.2025 daterade uppsägningsmeddelande som försäkringsbolaget sände framgår att försäkringarna har sagts upp på grund av att försäkringsbeståndet varit förlustbringande. I och med att försäkringsbolaget gått till väga på detta sätt har uppsägningsgrunden meddelats, och meddelande om uppsägningen har också sänts till A senast en månad före premieperiodens utgång. Detta innebär att uppsägningen har skett på det sätt som förutsätts i 17 a § 3 mom. i lagen om försäkringsavtal.

3. Åberopande av oskälighet

Försäkringsnämnden konstaterar att det villkor beträffande rätt till uppsägning som försäkringsbolaget tillämpat grundar sig på 17 a § i lagen om försäkringsavtal och att villkoret överensstämmer med lagens innehåll. Villkorspunkten kan därmed inte anses vara oskälig i sig. Försäkringsnämnden anser att tillämpningen av ett med lag förenligt försäkringsvillkor inte kan anses leda till en för A oskälig utgång bara därför att A inte längre kan få ett motsvarande försäkringsskydd på annat håll. I ärendet har det inte heller förts fram några andra särskilt vägande omständigheter på basis av vilka det skulle kunna anses att tillämpning av försäkringsvillkoret skulle kunna leda till en oskälig utgång i detta fall.

Slutledningar

Försäkringsnämnden anser att försäkringsbolaget haft rätt att säga upp A:s sjuk- och olycksfallsförsäkring per 31.12.2025. Försäkringsnämnden rekommenderar inte en ändring i ärendet.

Försäkringsnämnden var enig.

FÖRSÄKRINGSNÄMNDEN

Ordförande Luukkonen
Sekreterare Ylönen

Medlemmar:
Hoffmann
Kummoinen
Laitiainen
Rahijärvi