Uppgifter om händelseförloppet

Det konstaterades i februari 2025 en vattenskada i kundens, bostadsaktiebolagets, fastighet. Skadan konstaterades då vatten läckte från taket i köket i fastighetens bostad. Köket var beläget under badrummet och bastun. I samma bostad hade upptäckts en liknande vattenskada et år innan. Kunden ansökte om ersättning för skadorna ur fastighetsförsäkringen.

Då den första skadan konstaterades utförde B Ab en skadekartläggning 27.3.2024. Enligt kartläggningsrapporten konstaterades det att vatten läckte ner i köket genom ett hörn i bastun. Kartläggaren ansåg att vattentätningen i hörnet var bristfälligt. Golvbrunnens lock hade också delvis lossat i bastun. Då golvbrunnen i bastun och badrummet samt avloppet mellan dem fylldes med vatten konstaterades inga läckage. Senare utförde C Ab ytterligare en kartläggning 7.5.2024. Enligt C Ab:s rapport berodde läckaget på att fukt trängt sig in till träkonstruktionerna via ett spikhål, vilket orsakat förändringar i konstruktionerna. Då tätningsskiktet med tiden torkat har det inte tålt förändringarna, vilket lett till att tätningen spruckit och vattnet läckt genom golvet.

Försäkringsbolaget gav ett nekande beslut i ärendet 3.6.2025. Försäkringsbolaget hade även nekat ersättning för tidigare vattenskadan i ersättningsbeslutet 28.5.2024. Enligt ersättningsbesluten ersätter försäkringen inte skador som orsakats som följd av bristfällig vattenisolering. Angående skadan år 2025 konstaterar bolaget dessutom att det inte getts möjligheten att inspektera skadan, då reparationerna nästan varit slutförda då skadan anmäldes första gången.

Kundens klagomål

I det klagomål som kunden anfört hos Försäkringsnämnden yrkas det att försäkringsbolaget ändrar sitt ersättningsbeslut och att den skada som kunden lidit ersätts fullt ut. Kunden hänvisar till telefonsamtalen med försäkringsbolagets representant och konstaterar att eftersom representanten inte nämnt behovet av en ny fuktmätning eller skadekartläggning i samband med samtalet, tyder det på att försäkringsbolaget inte ansett det nödvändigt att objektet skulle kartläggas på nytt. Kunden hänvisar även till de två tidigare kartläggningarna i samband med vilka det enligt kunden inte har hittats verkliga orsaken till läckaget. Kunden vädjar även till försäkringsavtalslagens 5 § om försäkringsgivarens informationsskyldighet och 9 § om försäkringsgivarens ansvar över bristfällig eller felaktig information.

I sina tilläggsyttranden framför kunden att försäkringsbolaget inte uppfyllt sin utredningsplikt, då bolaget inte tagit ansvar för att kartlägga orsaken till skadan. Kunden anser att försäkringsvillkoren är oklara och därmed ska tolkas till kundens fördel. Skadan har enligt kunden inte orsakats genom normalt bruk av dusch, utan det har konstaterats ett läckage i duschkranens rörinstallation. Kunden hänvisar till problemen som konstaterats i samband med den tidigare skadans kartläggningar. Eftersom en liknande skada skett åter anser kunden att faktiska orsaken för det tidigare läckaget inte hittats innan. Angående avgörandet FINE-030851 som försäkringsbolaget hänvisat till, konstaterar kunden att det i detta fall faktiskt har konstaterats ett läckage ur en fast vatteninstallation. Kunden anser att skadan utretts och dokumenterats på ett tillräckligt sätt. Åtgärderna har vidtagits skyndsamt för att begränsa skadans omfattning.

Försäkringsbolagets bemötande

Försäkringsbolaget har i sitt bemötande ansett att ersättningsbeslutet följer försäkringsvillkoren. Angående telefonsamtalen med försäkringsbolagets representant konstaterar bolaget att kunden under första samtalet inte har nämnt en ny skada och därmed har bolaget inte haft en orsak att beställa en ny skadekartläggning. Vid andra samtalet var reparationerna redan nästan slutförda. Försäkringsbolaget har således meddelats om skadan först när reparationerna nästan var färdiga. Bolaget har således inte beretts en möjlighet att granska skadan för att utreda orsaken till skadan. Försäkringsbolaget konstaterar på allmänt plan att det nästan utan undantag beställer en skadekartläggning för att fastställa orsaken till och omfattningen av skadan. Eftersom bolaget inte haft möjlighet att utföra en ny skadekartläggning, har orsaken till skadan inte kunnat utredas.

På basen av de utredningar bolaget haft tillgång till har skadan orsakats som följd av att vätska läckt genom vatten- eller fuktisoleringen eller konstruktionerna och sådana skador ersätts inte enligt försäkringsvillkoren. Därutöver konstaterar bolaget att det i detta ärende inte framförts bevis på någon plötslig och oförutsedd ersättningsbar skada, som till exempel ett rörläckage. Försäkringsbolaget hänvisar till FINEs avgörande FINE-030851, där det konstaterats att skadan inte var ersättningsbar, då det inte påvisats att skadan varit en följd av ett plötsligt och oförutsägbart läckage från byggnadens fasta vattenledningsnät.

Beslutsrekommendation

Frågeställning

Frågan i ärendet gäller huruvida läckageskadan ska ersättas inom ramen för kundens fastighetsförsäkring. Närmare bestämt gäller frågan om försäkringsbolaget kan neka ersättning på grund av att kunden inte bevisat någon ersättningsbar händelse eller på grund av att försäkringsbolaget inte beretts tillfälle att inspektera skadan.

Tillämpliga lagrum och försäkringsvillkor

Enligt försäkringsavtalslagens 69 § (Ersättningssökandens skyldighet att lämna utredning) skall den som söker ersättning till försäkringsgivaren överlämna de handlingar och uppgifter som behövs för utredning av försäkringsgivarens ansvar och som skäligen kan krävas av honom med beaktande även av försäkringsgivarens möjligheter att skaffa utredning.

Enligt punkt 10.6.5 (Bygg- och monteringsfel) i fastighetsförsäkringsvillkoren, från och med 1.1.2013, ersätter försäkringen inte skada orsakad själva byggnaden på grund av
- fel i planering, montering, behandling, bruk, leverans eller arbete
- konstruktions-, tillverknings- eller materialfel.

Enligt punkt 10.7.1 (Skadeanmälan och inspektion) i villkoren, ska en skada omedelbart anmälas till [försäkringsbolaget]. Försäkringsbolaget ska beredas tillfälle att inspektera den skadade egendomen innan reparation påbörjas eller ny egendom anskaffas. Om påbörjandet av reparation är nödvändigt för att förhindra att affärsverksamheten avbryts eller att annan följdskada uppstår, kan reparationen påbörjas även om skadan inte kunnat anmälas till (försäkringsbolaget).

Enligt punkt 13.1.1 (Vätske-, gas- eller ångläckage) i villkoren, ersätter försäkringen skada som orsakats av vätske-, gas- eller ångläckage när ämnet plötsligt, oförutsett och direkt strömmat ut från
- fast monterat rörnät eller anläggning som tjänar värme-, ventilations- eller vattenförsörjningen i byggnaden
- byggnadens interna rörnät för regnvatten
- bruksanläggningar anslutna till vattenledningsnätet, t.ex. tvättmaskin
- rörnät eller fast monterade anläggningar som tjänar produktion eller lagring
- fast monterade cisterner.

Försäkringen ersätter inte skador som orsakats av vätska som läckt igenom andra än ovannämnda rörnät och anläggningar eller vatten- och fuktisoleringar, konstruktioner, rörgenomföringar (med undantag av punkt 13.1.3, läckage i yttertak). […]

Bedömning

Enligt allmänna försäkrings- och skadeståndsrättsliga principer har den som söker ersättning bevisbördan för att det är fråga om ett skadefall som ska ersättas från försäkringen. Enligt försäkringsvillkoren ersätter försäkringen skada som orsakats av vätskeläckage när vätskan plötsligt, oförutsett och direkt strömmat ut från fast monterat rörnät eller anläggning som tjänat värme-, ventilations- eller vattenförsörjningen i byggnaden eller bruksanläggningar anslutna till vattenledningsnätet. I detta fall ska kunden kunna bevisa att skadan är en följd av ett läckage enligt försäkringsvillkoren.

Det råder tvist mellan parterna om orsaken till läckaget. Efter att det andra läckaget upptäcktes har ingen skadeinspektion utförts i objektet. Enligt skadeinspektionsrapporten från det första läckaget trängde vatten in i köket genom golvet i den ovanför liggande bastun, när så mycket vatten leddes till bastun att det rann mot bastuns hörn. Efter det andra läckaget har kunden framfört att skadan berott på ett läckage i duschen. Enligt kunden konstaterades duschläckaget först efter att väggen i tvättrummet hade rivits för att utreda orsaken till skadan. Det har dock inte presenterats någon annan bevisning på att duschen eller rörsystemet skulle ha gått sönder eller läckt än kundens egen berättelse och de fotografier som kunden tagit. Det har inte lämnats någon utredning om tidpunkten då fotografierna togs. Försäkringsnämnden anser att fotografierna inte ger tillräckligt tillförlitligt stöd för att konstatera ett läckage från duschen eller rörsystemet.

I Försäkringsnämndens etablerade praxis har man ansett att den egentliga orsaken till en läckageskada på konstruktioner är brister i golvkonstruktionen, om det läckta vattnet har kunnat tränga in i konstruktionerna genom golvet i ett utrymme där det borde ha funnits ett korrekt utfört tätskikt. Det läckage som konstaterades i bastuns hörn vid skadeinspektionen efter den första skadan stöder bedömningen om bristfälligt tätskikt. Dessutom har båda läckagen uppträtt på ett liknande sätt och under motsvarande förhållanden, och mellan dem har det gått cirka ett år. Läckagens återkommande karaktär och den tidsmässiga åtskillnaden mellan dem tyder enligt nämndens uppfattning på att det inte har varit fråga om ett fortlöpande rörläckage, utan om brister i konstruktionernas tätningsskikt.

Försäkringsbolaget har dessutom åberopat försäkringstagarens skyldighet att ge försäkringsgivaren möjlighet att inspektera skadan innan reparationsarbetena inleds. Kunden anser sig ha anmält skadan per telefon den 5.3.2025. Enligt transkriptionen av samtalet har kunden dock inte nämnt något nytt läckage under detta telefonsamtal. Kunden har följande gång kontaktat försäkringsbolaget angående skadan först den 19.5.2025, vid vilken tidpunkt skadan redan hade åtgärdats. Nämnden anser att skadan första gången anmälts till försäkringsbolaget den 19.5.2025. Försäkringsbolaget har därmed inte givits möjlighet att utföra en ny skadeinspektion, i samband med vilken ett eventuellt rörläckage hade kunnat konstateras.

Nämnden har i sin praxis ansett att försäkringsbolaget inte kan avslå ersättning enbart på den grunden att kunden inte har gett bolaget möjlighet att inspektera skadan eller dess orsak. Nämnden har dock konstaterat att om skadan inte kunnat inspekterats och orsaken till skadan därmed inte kan klarläggas närmare, kan detta leda till avslag på ersättningen, om det till följd av detta förfarande inte kan visas att det är fråga om en enligt försäkringsvillkoren ersättningsbar händelse.

Eftersom badrummet har renoverats innan skadan anmäldes till försäkringsbolaget och ingen annan tillräcklig och tillförlitlig utredning om orsaken till läckageskadan har presenterats, anser nämnden att det inte har visats att skadan orsakats av ett rörläckage enligt försäkringsvillkoren. Försäkringsbolagets negativa ersättningsbeslut är således förenligt med försäkringsvillkoren.

Med beaktande av att någon ersättningsbar skadehändelse inte har visats och att kundens påstående om försummelse av informationsskyldighet inte har preciserats, anser nämnden att en närmare prövning av detta påstående inte är nödvändig i detta fall.

Slutledningar

Försäkringsnämnden rekommenderar inte en ändring i ärendet. 

Försäkringsnämnden var enig.

FÖRSÄKRINGSNÄMNDEN

Ordförande Koponen                                       
Sekreterare Kukkonen

Medlemmar
Koskinen
Kuosa
Ståhlberg
Yrttiaho