Uppgifter om händelseförloppet

A Ab ansökte om ersättning från sin egendomsförsäkring för en skada som hade uppkommit i och med att en ventilationskanal på taket till bolagets industri-byggnad vält omkull. I en besiktningsrapport (fuktkartläggningsrapport) som B Oy daterat 14.4.2022 konstaterades det att vatten hade tagit sig genom byggnadens tak 10.4.2022. Vid besiktningen framgick det att skruvarna till den på taket placerade frånluftskanalens monteringsskenor hade lossnat från maskinrummets vägg.  Ventilationskanalen av metall hade vält omkull och skadat bl.a. bitumenbeläggningen på yttertaket, vilket gjorde att vatten kunde rinna in i isolerings-utrymmet och fabrikslokalerna.

Enligt B Oy:s rapport hade ventilationskanalen varit fäst med två tunna skenor som vardera hade fästs i väggskivan med fyra 60 millimeters plåtskruvar. Skruvarna var inte lämpliga att fästa på trä, och den tunna plåten hade utsatts för kraftiga vibrationer från luftkonditioneringen och vinden. Ventilationskanalen hade på vardera sidan burits upp underifrån av stödben som var gjorda av fyra skenor och som vilade på brädor ovanpå taket. Stödbenen var inte fästa i brädorna. Vinden hade utsatt ventilationskanalen för stort tryck, och kanalen kunde röras av vindens kraft. Dessutom utsattes kanalen för resonans. Av de nämnda skälen hade fästskruvarna till ventilationskanalen lossnat/slitits ur fästet. Enligt rapporten hade de nedre stöden under ventilationskanalen varit för lätta till sin struktur i förhållande till kanalens vikt. En isolerad kanal ska inte vara upphängd i den yttre plåten. Den valda lösningen gjorde att installationen var felaktig.

Försäkringsbolaget meddelade i sitt beslut 26.4.2022 att den läckageskada som ventilationskanalens omkullvältande orsakat ytmaterialen invändigt i byggnaden ersätts från A Ab:s egendomsförsäkring i enlighet med villkoren i försäkringsavtalet. Däremot berättigade skadorna på yttertaket, ventilationskanalen och dess fästen inte till ersättning från försäkringen, enligt försäkringsbolagets åsikt. Försäkringsskyddet för byggnaden var s.k. grundskydd, från vilket skador till följd av stormvind inte ersätts, om inte stormvindens hastighet överstigit 21 meter per sekund, vilket enligt uppgifter som bolaget fått inte hade skett.

A Ab yrkade på att försäkringsbolagets ersättningsbeslut skulle ändras och berättade att skadan sannolikt hade inträffat under perioden januari–april 2022 vid hård vind då temperaturen varit under fryspunkten. Skadan hade inte kunnat ske under en period med värmegrader, eftersom regnvatten då skulle ha sökt sig in i byggnaden långt tidigare. Skadan hade upptäckts i april, när smältvatten från taket sökt sig in i byggnaden genom den skadade takfilten. Enligt B Oy:s rapport hade skadan orsakats av storm. Enligt uppgift från Meteorologiska institutet hade de väderstationer som ligger närmast skadeplatsen uppmätt stormvindar vid tre tillfällen under perioden: 30.1.2022 var vindstyrkan 21,4 m/s och den kraftigaste vindbyn 24,9 m/s, 4.2.2022 var vindstyrkan 14,4 m/s och den krafti-gaste vindbyn 22,3 m/s och 26.3.2022 var medelvindhastigheten 18,6 m/s och den kraftigaste vindbyn 22,5 m/s. A Ab hänvisade också till en artikel om stormskador som 26.3.2022 hade publicerats på Yles hemsida. Enligt artikeln hade stormskadorna inträffat nära skadeplatsen. Det var inte osannolikt att skadan hade skett just vid den tidpunkt som nämndes i artikeln.

I ett svar 29.4.2022 vägrade försäkringsbolaget ändra sitt beslut. Enligt bolaget varierar vindförhållandena kraftigt oberoende av årstid.  När frågan om en skada är ersättningsgill eller inte bedöms är det väsentliga att skadan varit plötslig och oförutsedd. En skada bör också kunna hänföras till en viss händelse och tidpunkt. Enligt försäkringsbolaget gick det i det aktuella fallet inte att förvissa sig om huruvida skadan var orsakad av hård vind som hade blåst under en längre tid eller av en enskild vindby. Inte heller gick det att fastställa med säkerhet när skadan hade inträffat. Skadan kunde också bero på att ventilationskanalens stödkonstruktioner och fästen var otillräckliga eller ha någon annan orsak som inte hänförde sig till vindhastigheten.

Kundens yrkanden

A Ab har bett FINE ge en beslutsrekommendation och yrkat på att också kostnaderna för reparation av takkonstruktionerna ersätts från egendomsförsäkringen. A Ab har motiverat detta med de omständigheter som anförts i den omprövningsbegäran som getts in till försäkringsbolaget. Exakt datum för skadan gick inte att veta med säkerhet, eftersom ventilationsaggregatet inte syntes från markplan och det därför inte sågs att det hade blåst ner. A Ab har bestridit påpekandena i besiktningsrapporten och monteringsrapporten om att stöd som håller upp aggregatet fattades. Enligt kunden hade stöd monterats men monteringen hade inte kvitterats i slutbesiktningsprotokollet. Granskaren borde dock ha kunnat konstatera att stöd fanns vid olyckstillfället.

Sedermera har A Ab försatts i konkurs. A Ab:s konkursbo har i en skrivelse 4.9.2023 anfört att enligt B Oy:s granskningsrapport hade ventilationsrörets fästen på taket lossnat till följd av hård vind. Konkursboet anser att frånluftskanalen inte kan ha fallit till följd av någon annan omständighet som försäkringsbolaget hävdat. Av en granskningsrapport som uppgjorts 30.9.2014 inför fastighets-    förvärvet framgår det inte att ventilationsröret skulle ha varit fastsatt på felaktigt sätt. Inte heller har några förslag till åtgärder framförts om detta i rapporten. Med anledning av detta fanns det ingen orsak att betvivla att ventilationsröret varit fastsatt på korrekt sätt. I ärendet hade det redan lagts fram utredning om att det vid tidpunkten för skadans uppkomst hade uppmätts vindhastigheter som överskridit 21 m/s. Om försäkringsbolaget ansåg att skadan hade orsakats av något annat än det som framgick av B Oy:s granskningsrapport är det försäkringsbolagets skyldighet att framföra bevis.

I en kompletterande skrivelse 20.10.2023 har A Ab:s konkursbo framfört att det av B Oy:s granskningsrapport inte framgår vilka byggregler eller anvisningar som det påstås att man i installationsskedet skulle ha avvikit från. Det är frågan om ett installationsfel enbart om det kan påvisas att en branschspecifik anvisning har åsidosatts. Uppfattningarna om god byggnadssed kan ha förändrats avsevärt från tidpunkten då fastigheten byggdes (1974 /1978) till att skadan inträffade. Av B Oy:s rapport framgår det att granskaren hade tagit ställning till eventuella installationsfel enligt dagens standard. Det är frågan om ett byggfel endast om man i installationsskedet har avvikit från vid den tidpunkten gällande föreskrifter. I vilket fall som helst kunde hela ersättningen inte förvägras, utan ersättningen kunde på sin höjd nedsättas till den del som installationsfelet ansågs ha medverkat till skadan.

Tjänsteleverantörens ståndpunkt

Försäkringsbolaget konstaterade i sitt svaromål att A Ab:s försäkring ersätter en direkt egendomsskada som drabbat försäkrad egendom till följd av en plötslig och oförutsedd händelse som är ersättningsbar enligt försäkringsvillkoren. Skadehändelsen ska kunna fastställas. Den ska kunna förknippas till en specifik tid samt händelse. I detta fall har inget exakt datum eller tid för skadehändelsen kunnat ges, så skadan kan ha skett till följd av vilka som helst omständigheter, till följd av en skada som uppträtt under en längre tid, av ett fenomen eller orsak under en längre tid. Därmed kan man inte heller konstatera att skadan har skett på grund av stormvind under tiden januari–april 2022.

Enligt B Oy:s skaderapport har luftkonditioneringens kanal, dess konstruktioner, inte varit fastsatta eller stödda på rätt sätt. Enligt A Ab var kanalen och dess fastsättning i sin ordning år 2005. Till denna del hänvisar försäkringsbolaget till den 9.5.2005 daterade mottagningsrapporten och till det 3.6.2005 daterade sammandraget av eftergranskningsrapporten, vilka båda har sänts in av A Ab. Av dessa dokument framgår dock inte exakt vad dessa brister har varit. Det var dock möjligt att dra slutsatsen att det att frånluftskanalens fastsättning fattades nämndes som brist för yttertakets del vid mottagningstillfället. Enligt eftergranskningsrapportens sammandrag skulle bristen i fråga avhjälpas, så vid det tillfället hade den ännu inte avhjälpts. I VVS-entreprenadens eftergranskningsrapport nämndes det att yttertakets rör för utgående luft skulle stödas vid väggen. Slutligen stod det att alla dessa brister skulle repareras senast till den 10.6.2005, men ingen lista där dessa brister är kvitterade som avhjälpta har getts in.

Därmed är det ovisst om bristerna någonsin hade blivit åtgärdade. Till skillnad från vad A Ab hävdat var luftkonditioneringens konstruktion inte i sin ordning i något skede, av dokumenten att döma. Och även om stödkonstruktionen hade installerats år 2005, har den inte funnits på sin plats 17 år senare. Tidpunkten för när denna eventuella stödkonstruktion skulle ha tagits bort vet man inte.

Försäkringsskyddet för egendomen är grundskydd, vilket ersätter en skada till följd av stormvind. Skador till följd av storm ersätts inte då de är en följd av egendom som planerats, byggts eller installerats felaktigt. Bräckaget på vattentaket är en direkt följd av att luftkonditioneringskanalen vält omkull, och det kan inte ersättas.

I ett 27.9.2023 daterat kompletterande svar har försäkringsbolaget konstaterat att den besiktningsrapport som A Ab nämnt utarbetades 7,5 år före skadan. I rapporten sägs att den inte är gjord för att beskriva detaljerade reparationsbehov. I rapporten har det inte tagits ställning till enskilda husteknikanordningars fastsättningar eller stödkonstruktioner. Därför kan man av detta inte dra slutsatsen att luftventilationsmaskinens fastsättningar skulle ha varit ändamålsenliga eller korrekta då rapporten gjordes.

På sidan 7 i rapporten som B Oy 14.1.2022 sammanställt konstateras bland annat följande:
- skenorna för fästning av luftkonditioneringskanalen hade fästs med skruvar som inte var lämpliga för ändamålet
- luftkonditioneringskanalen utsattes för resonans
- de nedre stöden hade varit för lätta till sin struktur i förhållande till kanalens vikt
- kanalen hade varit upphängd i den yttre plåten, vilket var felaktigt

Då dessa ovanstående punkter tas i beaktande hade inte installationen av luftkonditioneringskanalen varit ändamålsenlig.

I ett kompletterande svar som daterats 10.11.2023 har försäkringsbolaget konstaterat att den avgörande faktorn med tanke på rätten till ersättning för skadan är att försäkringsskyddet för byggnaden varit grundnivå. Försäkringsskyddet Grund ersätter inte skador till följd av andra skador än de skador försäkringsskyddet ersätter.

Avtalsvillkor och lagstiftning

Enligt punkt 5.6 (Naturfenomen) i de i ärendet tillämpliga försäkringsvillkor som gällt 1.1.2022—31.12.2022 är skador som ersätts
- bräckage som orsakats av stormvind. Med stormvind avses en vind vars hastighet är minst 21 meter i sekunden.
[...]

Naturfenomenskyddet ersätter inte skada som orsakas
[...]
- av att smält- eller regnvatten trängt in i konstruktioner, om det inte handlar om ett sådant exceptionellt störtregn som definieras ovan
[...]
- av egendom som planerats, byggts eller installerats felaktigt eller använts
i strid med bruksanvisningen
[...].

Beslutsrekommendation

I ärendet är det ostridigt att den läckageskada som drabbat A Ab:s byggnad invändigt har ersatts från egendomsförsäkringen. Meningsskiljaktigheten mellan parterna gäller om också skadan på byggnadens tak och ventilationskanal ska ersättas som en naturfenomenskada som omfattas av egendomsförsäkringen.

Enligt punkt 5.6 i de tillämpliga försäkringsvillkoren ersätts bräckage som orsakats av stormvind som naturfenomenskada. Med stormvind avses i villkorspunkten en vind vars hastighet är minst 21 meter i sekunden.

Enligt de handlingar som getts in till FINE upptäckte A Ab skadan 10.4.2022, när vatten hade kommit in i byggnaden. Vid skadekartläggningen hade det lagts märke till att den på taket belägna ventilationskanalens monteringsskenor hade lossnat från maskinrummets yttervägg och att kanalen hade vält omkull på taket så att bitumenbeläggningen hade gått sönder. Enligt A Ab hade skadan inträffat mellan januari och april 2022 till följd av stormvindar. A Ab har hänvisat till Meteorologiska institutets vinduppgifter från de närmaste väderstationerna, där vindhastigheter eller vindbyar på mer än 21 meter per sekund hade uppmätts 30.1.2022, 4.2.2022 och 26.3.2022. A Ab har också hänvisat till en nyhetsartikel som publicerats 26.3.2022 och som handlat om skador orsakade av storm i närområdet.

Enligt gällande rätt ska den som ansöker om ersättning visa att ett skadefall som ska ersättas från försäkringen har inträffat. FINE konstaterar att A Ab enligt den inlämnade utredningen upptäckte skadan 10.4.2022, när det noterades att smältvatten hade runnit in i byggnaden efter att vädret blivit varmare. Vid inspektionen därefter hade det konstaterats att den på taket placerade venti­lationskanalen hade vält omkull så att takbeläggningen hade gått sönder. Det har inte utretts desto exaktare när ventilationskanalens fästen hade gett vika och kanalen hade vält omkull.

I detta fall kan man utgående från utredningen om vindhastigheter som uppmätts i närheten av skadeplatsen inte på rak arm konstatera när ventilations-kanalen hade lossnat och vält omkull, och inte heller om omkullvältningen uttryckligen hade berott på sådana stormvindar som förutsätts i försäkringsvillkoren. På basis av den tekniska utredningen i ärendet anser FINE att det också är sannolikt att den tunga ventilationskanalen hade varit bristfälligt fästad vid maskinrummets väggkonstruktion, vilket har möjliggjort att fästena blivit lösare efter hand och varit en bidragande orsak till att fästena gett vika och skadan uppkommit.

Av de orsaker som angetts ovan anser FINE att det inte har visats att skadan som drabbat ventilationskanalen och taket på A Ab:s byggnad är en stormskada som avses i punkt 5.6 i försäkringsvillkoren, så FINE anser att försäkringsbolagets negativa ersättningsbeslut är förenligt med försäkringsvillkoren.

Slutledningar

FINE rekommenderar inte en ändring av försäkringsbolagets ersättningsbeslut.

FINE Försäkrings- och finansrådgivningen

Ledande jurist Isokoski
Föredragande Pippola