FINE-033233

Uppgifter om händelseförloppet

En parhusbyggnad i ett husbolags (Bostadsaktiebolag B-gränd 2) ägo drabbades av omfattande skador vid en brandskada 16.9.2019. Ersättning söktes från fastighetsförsäkringen.

I sitt 18.9.2019 daterade ersättningsbeslut konstaterade försäkringsbolaget att det i husbolaget enligt försäkringsbrevet finns ett parhus vars volym är 662 m³. Vid skadeinspektionen konstaterades att det i husbolaget finns två i princip likadana parhus och att vartdera parhusets volym är 662 m³. Därför är egendomen 50 % underförsäkrad. På grund av det ersätter försäkringen bara 50 % av de kostnader som orsakats av skadan. Försäkringen har tecknats på basis av de uppgifter som försäkringstagaren har gett till försäkringsbolaget. I ersättningsbeslutet hänvisades det till sådana punkter i de allmänna avtalsvillkoren som rör försäkringstagarens upplysningsplikt, försummelse av upplysningsplikten samt underförsäkring.

Husbolaget, med advokat X som ombud, sökte ändring i ersättningsbeslutet i försäkringsbolagets interna förfarande för sökande av ändring. Enligt ansökan om ändring försäkrades byggnaderna i fråga först av byggbolaget M Ab. Efter att byggnaderna överfördes till försäkringstagaren (Bostadsaktiebolag B-gränd 2) var husbolagets disponent L i telefonkontakt med försäkringsförsäljare S och förvissade sig om att försäkringarna är i skick. S intygade då att allt är i sin ordning.

I ärendet har det framkommit att försäkringsbolaget varit medvetet om att husbolaget omfattar två byggnader. Husbolagets styrelseordförande J har med tillstånd av försäkringsbolagets kundbetjäning tagit en bild (skärmdumpning) av bolagets försäkringssystem. Av bilden framkommer att byggnaderna i husbolaget är två stycken.

För försäkringstagaren har det utgående från de uppgifter som den haft till handa inte varit möjligt att upptäcka att försäkringen varit bristfällig. I försäkringsbrevet har byggnadernas volym angetts i kubikmeter, vilket är mycket ovanligt. I normala fall anges byggnadsytan i kvadratmeter. Med anledning av detta har det varit mycket svårt att upptäcka underförsäkringen, och försäkringstagaren har inte haft någon chans att reagera på bristen i försäkringen. Försäkringsbolaget har inte i något som helst skede utrett det försäkrade objektets omfattning, och inte heller har det bett om mera information av hus-bolaget i samband med att försäkringen tecknades. Det framgår tydligt att försäkringstagaren meddelat att det rör sig om två byggnader. Eftersom det varit fråga om parhus borde försäkringsbolaget ha utrett situationen bättre i samband med att det avtalades om försäkringen.

I sitt nya ersättningsbeslut av 21.11.2019 konstaterade försäkringsbolaget att husbolagets fastighetsförsäkring trätt i kraft 6.4.2011. Samma dag, 6.4.2011, har försäkringsbolaget gett ett skriftligt anbud på fastighetsförsäkringen. I anbudet har man som försäkringsställe antecknat B-gränd 2, som byggnadsår har man antecknat 2009 och som byggnadens volym 662 m³. Enligt försäkrings-bolagets utredning kommer försäkringsförsäljaren [S] inte ihåg innehållet i telefonsamtalet med disponent L 6.4.2011.

Enligt försäkringsbolagets etablerade praxis ges ett anbud till försäkringstagaren för att denne ska bekanta sig med det och godkänna det innan ett even-tuellt försäkringsavtal ingås. Försäkringsbolaget har efter diskussionen med försäkringstagaren haft den uppfattningen att man velat överföra fastighetsförsäkringen från byggbolaget M Ab till husbolagets namn med oförändrat innehåll, utan att ändringar görs i det tidigare försäkringsavtalet. Det har inte legat i försäkringsbolagets intresse att försvaga försäkringsskyddet i förhållande till det tidigare avtalet. Därför anser försäkringsbolaget att det är trovärdigt att det har satt fastighetsförsäkringen i kraft med de uppgifter som försäkrings-tagaren gett till det. Försäkringsbolaget har inte i samband med försäljningen av försäkringen eller senare under avtalets giltighetstid gett felaktig eller vilseledande information om försäkringsavtalets innehåll till husbolaget.

Innehållet i fastighetsförsäkringen som husbolaget tecknat framgår av försäkringsbrevet som försäkringsbolaget årligen skickar till försäkringstagaren. Det är försäkringstagarens skyldighet att noggrant bekanta sig med både försäkringsanbudet och innehållet i försäkringsbrevet. Denna skyldighet grundar sig på lagen om försäkringsavtal, enligt vilken försäkringstagaren och den försäkrade har skyldighet att korrigera eventuella felaktiga eller bristfälliga uppgifter genom att kontakta försäkringsbolaget. Om anbudet eller försäkringsavtalet av en eller annan orsak inte motsvarar försäkringstagarens behov eller om det i ett senare skede till exempel måste göras ändringar i försäkringsavtalets innehåll, är det försäkringstagarens skyldighet att till denna del kontakta försäkringsbolaget för att rätta till saken.

Den byggnad som enligt försäkringsbrevet var försäkrad under den försäkringsperiod som pågick när brandskadan inträffade finns på adressen B-gränd 2, medan den byggnad som drabbades av brandskadan finns på adressen B-gränd 4. Mellan tidpunkten för försäkringens beviljande och brandskadan i september 2019 har försäkringstagaren under årens lopp haft flera möjligheter att bekanta sig med försäkringsbrevet och försäkringsavtalets innehåll och att reagera på avtalets bristfällighet. Försäkringsbolaget har sedan avtalet trädde i kraft debiterat premie på basis av en byggnad (inte två byggnader). Först efter att brandskadan inträffade, när även en försäkring för parhuset på B-gränd 4 tecknades, har båda byggnaderna antecknats som separata objekt i försäkringsbolags system. Då har också en premie börjat debiteras för vardera byggnaden. Försäkringsbolaget anser därmed att uppgiften om två byggnader för B-gränd 2 i dess system inte har någon betydelse med tanke på ärendets avgörande.

Försäkringsbolaget har inte när försäkringsavtalet ingicks eller senare innan brandskadan inträffade fått uppgift om att husbolaget skulle ha haft behov av att försäkra två parhus. Om denna uppgift hade fåtts skulle båda byggnaderna ha antecknats som separata objekt både i systemet och i försäkringsbrevet, såsom man gjorde efter brandskadan. Den skadade byggnaden var alltså oförsäkrad, men försäkringsbolaget har tolkat situationen som ett fel i givande av upplysningar och meddelat att 50 % av skadan ersätts. Avgörandet grundar sig på de allmänna avtalsvillkoren i försäkringsavtalet. I dem sägs att om försäkringstagaren eller den försäkrade har lämnat oriktiga eller bristfälliga uppgifter och premien på grund av detta har avtalats till ett lägre belopp än vad som skulle ha varit fallet om riktiga och fullständiga uppgifter hade lämnats, ska förhållandet mellan den avtalade premien och premien beräknad enligt riktiga och fullständiga uppgifter beaktas när en ersättning sätts ned. Försäkringsbolaget anser att det är otvistigt att premien i detta fall har varit lägre än om man i stället för ett parhus skulle ha haft två byggnader som föremål för försäkringen.

Försäkringsbolaget anser att det i ärendet främst är fråga om att det ena av parhusen är försäkrat (med fullvärdesförsäkring) och det andra har varit helt oförsäkrat. Det är typiskt för fastighetsförsäkringar att grunden för premien utgörs av en volym i stället för en yta. Att bedöma om volymuppgiften är korrekt eller inte kräver enligt försäkringsbolagets åsikt inte speciell sakkunskap av försäkringstagaren. Enligt försäkringsbolagets åsikt kan det inte på basis av uppgifterna i försäkringsbrevet förekomma grundad oklarhet om att föremålet för sakförsäkringen är ett enda parhus som finns på adressen B-gränd 2. Till skillnad från vad fallet är med försäkringsbolaget berättar redan detta faktum för försäkringstagaren att försäkringsskyddet är bristfälligt. Det är uttryckligen på försäkringstagarens ansvar att förvissa sig om att alla de objekt som försäkringstagaren vill försäkra även ingår i försäkringen. Från försäkringsbolagets sida har det inte getts felaktiga eller bristfälliga uppgifter, utan försäkringen har ingåtts i den omfattning som försäkringstagaren meddelat och velat ha. Försäkrings-tagaren har ansvar för de uppgifter som den meddelat.

Försäkringsbolaget anser att skadan på ett oförsäkrat objekt inte alls borde ersättas från försäkringen. Försäkringsbolaget har ansett att dess avgörande, att tolka situationen som fel i givande av upplysningar och ersätta 50 % av brandskadan, är skäligt. Bolaget ser inga grunder till att ändra det ersättningsbeslut som getts 18.9.2019.

Kundens klagomål gäller också det negativa ersättningsbeslut som försäkringsbolaget gett i fråga om rättsskyddsförsäkringen. För rättsskyddsförsäkringens del har ärendet behandlats i Försäkringsnämnden under diarienumret FINE-033234.

Kundens klagomål

Husbolaget yrkar i sin anhållan om utlåtande som upprättats av advokat Y på att brandskadan ersätts utan att ett avdrag på 50 % görs.

Husbolaget (Bost. Ab B-gränd 2) grundades 14.10.2009, och enligt bolagsordningen äger det arrenderätten till bostadstomterna 2 och 4 vid B-gränd 2. Byggandet av två parhus inleddes 2009 och byggprojektet genomfördes av M Ab. M Ab tecknade en försäkring för byggobjektet som skulle gälla under byggtiden, och den trädde i kraft 5.6.2009. I det ursprungliga försäkringsbrevet har försäkringsstället angetts som ”B-gränd” utan närmare husnummer eller specificering av adressen. I byggskedet låg byggnaderna på samma adress, men vid tidpunkten för inflyttningen separerades byggnadernas adresser på kommunens initiativ till B-gränd 2 respektive B-gränd 4. Ändringen var av rent teknisk natur och inverkade inte på husbolagets verksamhet. I normala fall görs ändringen vid inflyttningen, vilken skedde hösten 2010.

I klagomålet finns en ingående beskrivning av den skyldighet att ge information innan försäkringsavtal ingås som försäkringsbolag har enligt 5 § i lagen om försäkringsavtal. Försäkringstagaren å sin sida ska enligt 22 § i lagen om försäkringsavtal innan försäkringsavtal ingås svara på försäkringsbolagets frågor, och senare ska försäkringstagaren rätta upplysningar som är oriktiga eller har förändrats. Om försäkringsförsäljaren har åsidosatt sin upplysningsplikt som avses i 5 §, är försäkringen i kraft med det innehåll som försäkringstagaren haft skäl att uppfatta.

Enligt uppgifter i försäkringsbolagets system gavs husbolaget 6.4.2011 en offert som gällde fastighetsförsäkring. Försäkringen som gällde när skadan inträffade har grundat sig på den offerten. Försäkringstagaren kommer inte ihåg att man sett offerten eller fått närmare information om försäkringen eller dess innehåll. Offerten är heller inte undertecknad av försäkringstagaren, även om andra handskrivna anteckningar finns i dokumentet. Försäkringsombudet S har berättat att han inte kommer ihåg den diskussion som 6.4.2011 fördes med husbolagets representant, vilket innebär att försäkringsbolaget inte heller har anteckningar beträffande den diskussion som fördes eller de uppgifter som tillställdes försäkringstagaren innan försäkringsavtalet ingicks. Husbolaget anser att försäkringsbolaget åsidosatt sin med lagen om försäkringsavtal förenliga skyldighet att till försäkringstagaren ge information om försäkringens omfattning och väsentliga begränsningar i försäkringsskyddet.

Husbolaget påpekar att enligt 22 § i lagen om försäkringsavtal innebär försäkringstagarens upplysningsplikt bara en skyldighet att besvara frågor som försäkringsbolaget ställer och som försäkringsbolaget utgående från vad det vet har ansett behövliga. Försäkringstagaren har inte någon skyldighet att förse försäkringsbolaget med andra uppgifter. Husbolaget anser att försäkringsbolaget innan försäkringsavtalet ingicks borde ha begärt de för försäkringen relevanta uppgifterna av försäkringssökanden, alltså husbolaget.

Eftersom varken disponent L som representerade husbolaget eller någon annan av husbolagets representanter har minnesbilder av att ha besvarat några frågor från försäkringsbolaget är det sannolikt att försäkringsbolaget helt enkelt överfört till husbolagets försäkring de uppgifter som M Ab gett när försäkringen för byggprojektet tecknades. Av försäkringsbolagets senare ersättningsbeslut framgår att försäkringsbolaget också självt haft den uppfattningen att husbolaget velat överföra försäkringen från M Ab som sådan till bostadsaktiebolagets namn. I ersättningsbeslutet sägs det i strid med detta att försäkringsförsäljaren inte har någon minnesbild av innehållet i det samtal som förts med husbolagets representant 6.4.2011.

Husbolaget anser att det i egenskap av försäkringstagare inte är ansvarigt för uppgifter som byggherrebolaget M Ab, vilket inte är samma juridiska person som husbolaget, har gett i sin egenskap av försäkringstagare för sin egen försäkrings vidkommande. M Ab:s försäkring är inte heller samma försäkring som husbolaget tecknade. Husbolaget ska inte belastas för brister som funnits i den försäkring som M Ab tecknade.

Om uppgifterna som ligger till grund för husbolagets försäkring hade kommit från husbolaget är det sannolikt att antalet kvadratmeter i stället för kubik- meter skulle anges i försäkringsbolagets system och försäkringsbrevet. Det är högst osannolikt att husbolaget skulle ha gett felaktig information om byggnadernas antal, eftersom försäkringstagaren har haft intresse av att försäkra hela sin egendom. Information om tomterna som husbolaget äger arrenderätten till och om de befintliga byggnaderna på dem har framgått av handelsregistret sedan 2009. Även försäkringsbolaget har haft möjlighet att kontrollera informa-tionen när försäkringsavtalet ingicks.

Enligt husbolaget har disponent L efter att försäkringsavtalet trätt i kraft varit i kontakt med försäkringsbolagets representant S i andra ärenden. Under samtalet har L önskat säkerställa att husbolagets bägge byggnader är försäkrade, då han reagerat på att försäkringspremien verkat vara låg. Under samtalet har S intygat för L att båda byggnaderna är försäkrade och att saken är i sin ordning. Husbolaget har således inte haft någon grund för att anse att uppgifterna i försäkringsbrevet är felaktiga eller för att rätta till dem. Ur försäkringsbrevet kan antalet försäkrade byggnader inte utläsas, där nämns bara antalet kubikmeter. Det är inte skäligt att förvänta sig att husbolaget, en juridisk person som på det sätt som avses i lagen om försäkringsavtal jämställs med en konsument, kan bedöma utifrån den enbart i kubikmeter angivna volymuppgiften att försäkringen inte täcker den andra byggnaden.

Husbolagets redogörelse för samtalet mellan S och L stöds också av anteckningen i försäkringsbolagets system om att försäkringsobjektet består av två byggnader. Försäkringsbolaget har inte gett någon förklaring till varför det i strid med anteckningen i systemet har ansett att det varit fråga om en enda försäkrad byggnad. Av bilden från försäkringssystemet framgår också att det hade varit möjligt att begära uppgifter om objektets storlek i kvadratmeter, men av någon orsak gjordes det inte. Även detta tyder på att informationen i försäkringssystemet härrör från M Ab, som är en tredje part i förhållande till försäkringsavtalet mellan husbolaget och försäkringsbolaget.

I husbolagets anhållan om utlåtande hänvisas det också till att försäkringsbolaget i början inte ansåg att det brandskadade parhuset var oförsäkrat. Försäkringsbolaget sänkte däremot ersättningen med motiveringen att objektet var underförsäkrat. Husbolagets försäkring är en fullvärdesförsäkring. Vid en sådan behöver egendomens värde inte fastställas utan det räcker att de uppgifter som försäkringsbolaget frågat om egendomen är korrekta när försäkringen ingås och att man meddelar försäkringsbolaget om ändringar i uppgifterna. Frågor om den egendom som avses bli försäkrad ska ställas till försäkringstagaren. Utan specifik överenskommelse kan uppgifter om den egendom som avses bli försäkrad inte begäras hos en tredje part. Försäkringsbolaget har inte kunnat visa att husbolaget försummat sin i 22 § i lagen om försäkringsavtal avsedda upplysningsplikt.

Styrelseordförande J, husbolagets ombud i nämnden, har i uttalanden som han sänt till nämnden konstaterat att enligt hans uppfattning har försäkringsförsäljare S varit slarvig när försäkringen dokumenterats. I stället för att föra in parhusen i systemet skilt har S sannolikt valt att i försäkringssystemet bara fylla i antalet byggnader: 2. Enligt försäkringsbolagets senare ersättningsbeslut har detta gått tvärt emot försäkringsbolags dokumentationsprinciper.

J anser att det är förståeligt att försäkringsförsäljare S inte kommer ihåg det telefonsamtal där det säkerställdes vad försäkringen omfattar. Disponent L minns däremot telefonsamtalet eftersom det var det enda gällande parhusens försäkringar. L har dessutom en klar och tydlig bild av vad som diskuterades vid ett styrelsemöte i husbolaget angående telefonsamtalet: S hade intygat för L att båda parhusen är försäkrade.

J påpekar att telefonsamtalet skedde redan hösten 2010, med avvikelse från vad försäkringsbolaget uppgett. Den redogörelse för tidpunkten som husbolaget gett tidigare bottnade i ett misstag. Vid själva överföringen av försäkringarna till husbolaget förekom ingen diskussion, utan S skötte den självständigt, utan kontakt till husbolaget. Enligt J ändrade S utan att kontakta husbolaget objektets namn ”B-gränd” till ”B-gränd 2”, vilket framgår av försäkringsbrevet för husbolagets försäkring. Med anledning av försäkringsbolagets svar har J ytterligare anfört att samtalet mellan disponent L och försäkringsförsäljare S fördes när M Ab överförde byggnaderna till husbolaget.

Försäkringsbolaget har ansett att det är osannolikt att L bara hade reagerat på försäkringens låga pris utan att notera den låga volymen. Enligt J är det emellertid inte alls ovanligt att man diskuterar nivåerna på försäkringspremierna samtidigt som det är tal om byggnadernas storlek i kvadratmeter. Högst ovanligt är det däremot att man skulle diskutera volymen på sitt hus (m³).

Vad beträffar anteckningarna i systemet frågar sig J varför försäkringsbolaget i sitt system överhuvudtaget har en ”rakennusten lukumäärä” som kan betyda allt möjligt. Anteckningen har i husbolagets fall ändå inte kunnat hänvisa till ett garage eller förråd, eftersom sådana inte ingår i husbolaget, vilket också framgick av de ursprungliga byggnadsplanerna. J uppger att han vid det tillfälle då skärmdumpningen togs hade frågat försäkringsrådgivaren vad ”rak. lukumäärä: 2” betyder. Enligt försäkringsrådgivaren såg det ut som att två parhus har försäkrats. J meddelar att han efter att utskriften ur systemet hade tagits hade kontaktat också försäkringsförsäljare S för att diskutera hur försäkringarna gjordes upp. S:s spontana reaktion på J:s fråga om anteckningen i försäkringssystemet var att detta betyder att två stycken byggnader är försäkrade. Försäkringsbolagets ersättningschef avböjde först att kommentera anteckningen i systemet, men försäkringsbolaget har senare berättat att anteckningen kan betyda antalet lägenheter. J anser att försäkringsbolagets påstående att anteckningen i systemet kan betyda något annat än två parhus inte är trovärdig trots allt.

J konstaterar ytterligare att den information om antalet byggnader som försäkringsbolaget hade härrör från M Ab, som gav försäkringsbolaget information om försäkringen. Husbolaget har inte gett försäkringsbolaget några andra uppgifter om försäkringen.

Försäkringsbolagets bemötande

Försäkringsbolaget bestrider husbolagets yrkanden. Bolaget hänvisar till sina tidigare ersättningsbeslut och konstaterar dessutom följande:

Enligt försäkringsvillkoren har det för försäkringsobjektet tecknats en fullvärdesförsäkring utan försäkringsbelopp, och premien baserar sig på byggnadens volym. M Ab försäkrade 5.6.2009 ett parhus som skulle byggas på adressen B-gränd 2. Enligt försäkringsbrevet för den försäkringen är föremålet för försäkringen ett parhus på adressen B-gränd, och objektets volym är 662 m³.

Byggherrens försäkring sades upp 6.4.2011, och då gavs en offert beträffande fastighetsförsäkring till bostadsaktiebolag B-gränd 2. Enligt försäkringsbrevet började försäkringen löpa 6.4.2011. Försäkringsbrevet och den första fakturan skrevs ut 13.4.2011. Både offerten och försäkringsbrevet samt fakturan skickades till den försäkrade under dennes adress. I försäkringsbolagets försäljningsprocess ingår att de handlingar som behövs (produktbeskrivning och försäkringsvillkor) överlämnas till kunden tillsammans med offerten. Det är vanligt att försäkringsofferten inte undertecknas i egentlig mening, utan offerten kan godkännas också på andra sätt. Enligt 11 § i lagen om försäkringsavtal inträder försäkringsgivarens ansvar när försäkringsgivaren eller försäkringstagaren ger eller sänder ett antagande svar på den andra avtalspartens anbud, om ingen annan tidpunkt har avtalats enskilt med försäkringstagaren.

Enligt försäkringstagaren kontaktade L 6.4.2011 försäkringsbolaget och ville försäkra ett parhus. Försäkringsförsäljare S minns givetvis inte telefonsamtalet eller den diskussion som fördes för nästan tio år sedan. Försäkringsbolaget anser att det inte är trovärdigt att försäkringstagarens representant kommer ihåg exakt vad som avhandlades under samtalet han heller, med hänsyn till att de försäkrade i sitt klagomål flera gånger påpekar att de inte minns hur det gick till när försäkringarna ingicks år 2011. Försäkringsbolagets system visar inte exakt när kontakterna i en försäljningssituation har ägt rum. Enligt försäkrings-bolagets uppfattning står det inte att få desto mer tilläggsinformation om den situation där den omtvistade försäkringen såldes än att avsikten var att ingå en försäkring och så skedde. Försäkringsbolaget anser att man från husbolagets sida var i kontakt med försäkringsbolaget. Också i klagomålet berättas att försäkringarna överfördes till husbolaget så att det nya avtalet var liknande som den tidigare försäkringen som hade gällt under byggtiden. Eftersom det önskades att försäkringens innehåll skulle vara likadant som i den försäkring som byggföretaget hade tecknat för byggtiden ingicks ett sådant avtal. Ett försäkringsbolag kan inte ingå en försäkring utan en viljeyttring och kontakt från den andra partens sida. Det är uppenbart att kontakten togs av husbolaget, men exakt när detta skedde framgår inte av försäkringsbolagets system. Enligt försäkringsbolagets uppfattning är den exakta tidpunkten för kontakten ändå inte utslagsgivande för ärendets avgörande. Det som är av betydelse är vilka uppgifter husbolaget har gett för att försäkringen ska ingås. Enligt försäkringsbolaget önskades det att avtalet skulle vara likadant som det avtal som gällde under byggtiden. Försäkringsbolaget ställde frågor som avses i 22 § i lagen om försäkringsavtal och fick svar på dem. Husbolaget skulle också ha haft möjlighet att avslå anbudet, om det så hade velat.

M Ab hade försäkrat ett enda parhus på adressen B-gränd. Enligt en objektiv bedömning går det inte att konstatera att försäkringsbolaget borde ha förstått att försäkra också ett andra parhus, då också den ursprungliga försäkringen för byggtiden omfattade ett enda parhus. I kunduppgifterna (offerten eller försäkringsbrevet) har det inte registrerats något som skulle tyda på att de försäkrade hade för avsikt att försäkra två parhus. Det bör anses att det i ärendet inte har visats att försäkringsbolaget handlat i strid med lagen om försäkringsavtal på så sätt att det gett husbolaget felaktig eller vilseledande information i den situation där försäkringen såldes.

På basis av handlingarna och husbolagets utredning har husbolaget inte bestridit att det godkände offerten från försäkringsbolaget som gällde försäkring av (ett) parhus på 662 m³. Försäkringsbrevet upptar ett omnämnande av att det i försäkringsbrevet finns uppgifter om de objekt som ingår i försäkringsavtalet. Uppgifterna i försäkringsbrevet ska kontrolleras, och eventuella anmärkningar ska göras omedelbart. De försäkrade har själva gett motstridiga uppgifter om kontakterna med försäkringsbolaget, de har först berättat att kontakten togs i april 2011 och senare har de berättat att kontakten togs hösten 2010. De försäkrade påstår inte ens att de har gjort en i försäkringsbrevet begärd anmärkning efter att ha fått det 13.4.2011 daterade försäkringsbrevet. Försäkrings-bolaget anser att husbolaget och försäkringsbolaget ingick försäkringsavtalet, som trädde i kraft 6.4.2011, på det sätt som framgår av försäkringsbrevet.

Från husbolagets sida har det berättats att den enda kontakten med försäkringsbolaget var just den som disponent L tog. I försäkringsbolagets system är försäkringsofferten daterad 6.4.2011, alltså samma dag då försäkringstagarens representant, enligt vad det berättats i skrivelsen för sökande av ändring, hade kontaktat försäkringsbolaget. Senare har berättelsen om kontakten ändrats så att kontakten i själva verket skedde redan hösten 2010, och enligt de försäkrade berättade S då att bägge parhusen är försäkrade. Försäkringsbolagets representant har inte kunnat bekräfta husbolagets försäkrings existens före 6.4.2011 eftersom försäkringen registrerades i systemet först då och bostadsaktiebolaget inte hade några gällande försäkringar före det. Detta visar enligt försäkringsbolaget att försäkringstagaren inte har några tydliga minnesbilder av de tio år gamla händelserna. Likaså ifrågasätter försäkringsbolaget att det undrats enkom om bägge parhusen är försäkrade.

I fråga om det påstående som gäller hur pass begripliga uppgifterna är konstaterar försäkringsbolaget att det är allmän och etablerad praxis vid fastighetsförsäkringar att byggnadens storlek uppges som ett rymdmått i stället för ett ytmått och att försäkringar som baserar sig på ytan snarare är undantag. Den i försäkringsbrevet antecknade volymen utgör en grund för bestämmande av premien och är därmed en uppgift som är väsentlig för försäkringsbolagets riskval och prissättning. Anteckningarna i försäkringsbrevet lämnar inte rum för tolkning, och inte heller är de oklara. Att bostadsaktiebolagets styrelse inte förstått anteckningarna i försäkringsbrevet är inte ett tecken på att försäkrings-givaren begått en försummelse eller ett fel. Försäkringsbolaget ställer sig också frågande till att det berättas att L hört sig för om vad försäkringen omfattar, fastän det samtidigt berättas att L inte förstod att tvivla på att bägge byggnaderna var försäkrade.

Försäkringsbolaget har inte uppskattat volymen hos den försäkrade byggnaden, utan uppgiften härrör från den försäkring som gällde under byggtiden. Försäkringstagaren har inte lagt fram bevis för att försäkringsbolaget har ett ansvar för den uppgift om byggnadens volym som ingick i det tidigare försäkringsavtalet. Den situation där försäkringen såldes till byggbolaget är inte föremål för bedömning i detta ärende. Försäkringsbolaget har inte haft anledning att tvivla på att de uppgifter som getts om försäkringsobjektet stämmer. Försäkringsnämnden har i sin avgörandepraxis ansett att försäkringsbolag när försäkringar ingås inte har en allmän skyldighet att separat utreda volymuppgifter eller andra identifikationsuppgifter för den byggnad som ska försäkras. Hus-bolaget har inte lagt fram någon tillförlitlig utredning om att försäkringstagaren skulle ha framfört någon anmärkning angående offerten eller försäkringsbrevet eller om att försäkringsbolaget i detta fall skulle ha ett ansvar för att identifikationsuppgiften varit felaktig. Om inte allt som husbolaget hade för avsikt att försäkra har registrerats korrekt, ska husbolaget reagera på detta när det får offerten, eller senast när det får försäkringsbrevet. Om försäkringstagaren hade kontrollerat uppgifterna i offerten omsorgsfullt skulle felet ha upptäckts innan försäkringsavtalet ingicks. Det skulle inte ha legat i försäkrings-bolagets intresse att utifrån de uppgifter hade getts till det göra sådana ändringar som försvagade det tidigare avtalet. Försäkringsbolaget har handlat med den aktsamhet som situationen krävde. De uppgifter som framgår av handlingarna är inte motstridiga, varför det inte rimligen kan anses att försäkringsgivaren gått oaktsamt till väga i försäljningssituationen.

De försäkrade hänvisar till att det i försäkringsbrevet inte nämns ett parhus utan bara ”parhus”. Försäkringsbolaget vill poängtera att om försäkringen hade omfattat två byggnader skulle parhusen ha specificerats i försäkrings- brevet i form av två olika objekt, alternativt skulle det ha gjorts en särskild anteckning om att två parhus är försäkrade. Om det till exempel hade varit fråga om ett flervåningshus skulle det i försäkringsbrevet stå ”flervåningshus”, inte ”ett flervåningshus”. De försäkrade berättar att det i försäkringen på försäkringsbolagets initiativ lagts till siffran 2 efter gatunamnet och att detta avviker från byggarens försäkringsavtal. Avsikten har varit att ta över försäkringen i bostadsaktiebolagets namn, så det är naturligt att bostadsaktiebolagets officiella namn och adress (B-gränd 2) har angetts som kontaktuppgift; dessa har enligt företags- och organisationsdatasystemet (FODS) gällt sedan 4.2.2011.

Enligt 5 § i lagen om försäkringsavtal ska försäkringsgivaren innan ett försäkringsavtal ingås ge försäkringssökanden information om försäkringsformerna, premierna och försäkringsvillkoren samt annan information som behövs för valet av en försäkring som lämpar sig för det för sökanden fastställda försäkringsbehovet. Försäkringsbolaget anser att frågan i det aktuella fallet ändå inte gäller huruvida den information om försäkringens innehåll som avses i lag har getts utan huruvida försäkringsgivaren objektivt sett borde ha förstått att försäkringstagaren hade avsett att försäkra objekt som avvek från den försäkring som hade gällt under byggtiden. Försäkringstagaren har inte ens hävdat att den försäkring som försäkringsbolaget erbjöd inte motsvarade försäkringstagarens behov, till exempel i fråga om försäkringens innehåll. Försäkringstagaren har berättat att den inte har minnesbilder från försäkringens ingående, och inte heller kan försäljaren längre minnas saken. Försäkringsbolaget anser att det är egendomligt att försäkringstagaren anser att den inte har fått den information som avses i lag samtidigt som den inte längre minns saken.

Vad anteckningarna i systemet beträffar konstaterar försäkringsbolaget att det är fråga om försäkringsbolagets interna försäkrings- och ersättningssystem, som de försäkrade har sett bara en del av. Hur försäkringarna förs in i systemet i respektive fall framgår enligt försäkringsbolaget inte utifrån bara det som ses på en enda skärm; det ger inte en helhetsbild av försäkringen.

Enligt försäkringsbolaget refererar den punkt i systemet som gäller antalet byggnader till alla slags byggnader på fastigheten, såsom garage eller fristående förråd, vilket har kunnat vara byggherrens ursprungliga tanke. Anteckningen spelar ingen roll för försäkringsskyddets omfattning, utan anteckningarna i försäkringsbrevet anger vad försäkringen innehåller. Anteckningen i systemet kan ibland också referera till antalet lägenheter i den berörda byggnaden. Förutom den anteckning som försäkringstagaren hänvisar till visar skärmen byggnadens volym 662 m³, vilken också syns i försäkringsbrevet. Försäkringsofferten och försäkringsbreven är avtalshandlingar som är bindande visavi kunden. Dessutom skulle, om anteckningen tillmättes betydelse i ärendet, objektets volym i vilket fall som helst vara hälften av den faktiska volymen, och även då skulle ersättningen bestämmas i proportion till den och vara 50 %.

Försäkringsbolaget anser att husbolagets ersättningsansökan skulle ha kunnat avslås helt och hållet, men saken har tolkats på ett kundvänligt sätt som om det var fråga om ett i avtalsvillkoren avsett fel i givande av upplysningar. Ersättning har betalats i proportion till premierna.

Utredningar

Försäkringsnämnden har haft tillgång till bland annat följande utredningar:

En utredning som försäkringsförsäljare S daterat 11.1.2021/Bostadsaktiebolag B-gränd 2. Enligt S:s utredning hände allt för snart 10 år sedan, och han har inga som helst minnesbilder av fallet.
Ett 19.4.2010 daterat försäkringsbrev som gäller den fastighetsförsäkring som M Ab tecknat (försäkringsperioden 1.6.2010–31.5.2011)
En 6.4.2011 daterad offert gällande fastighetsförsäkring där adressaten är bostadsaktiebolag B-gränd 2 (med E som kontaktperson). Försäkringsförsäljare S:s kontaktuppgifter har angetts i slutet av offerten.
En 13.4.2011 daterad faktura och ett samma dag daterat försäkringsbrev för en fastighetsförsäkring som gäller försäkringsperioden 6.4.2011–31.3.2012.
Ett 12.8.2009 daterat arrendekontrakt för tomten B-gränd 2 (parter: Z kommun och M Ab)
Ett 4.11.2010 daterat meddelande från M Ab till Z kommun om överföring av arrenderätt. Enligt meddelandet överförde M Ab 1.10.2010 arrenden för tomterna B-gränd 1 och B-gränd 2 till bostadsaktiebolagen B-gränd 1 och B-gränd 2.
Ett handelsregisterutdrag som gäller Bostadsaktiebolag B-gränd 2. Föremål för bolagets verksamhet är att äga arrenderätten till tomterna 2 och 4 vid B-gränd 2.
En utskrift ur försäkringsbolagets system. Utskriften upptar bl.a. följande anteckningar: Vakuutuspaikka: B-gränd 2. Rakennustyyppi: Parhus. Tilavuus m3: 662. Pinta-ala m2: 0,00. Rak. lukumäärä: 2.
Ett försäkringsbrev samt försäkringsvillkor för fastighetsförsäkring som gäller försäkringsperioden 1.4.2019–31.3.2020.

Beslutsrekommendation

Frågeställning

Meningsskiljaktigheten mellan parterna gäller huruvida husbolagets fastighetsförsäkring kan anses ha varit i kraft med avseende på skador på parhusbyggnaden på adressen B-gränd 4. Vid en närmare betraktelse är det fråga om huruvida försäkringsbolaget har försummat sin upplysningsplikt eller annars förfarit oaktsamt. Det är också fråga om huruvida försäkringstagaren har försummat sin upplysningsplikt och huruvida försäkringsbolag på denna grund haft rätt att sänka ersättningen för brandskadan.

Tillämpliga lagrum och försäkringsvillkor

Enligt 5 § (Information innan avtal ingås) 1 mom. i lagen om försäkringsavtal, i den lydelse lagen hade år 2011, ska försäkringsgivaren innan ett försäkrings-avtal ingås ge försäkringssökanden den information som behövs för bedömning av försäkringsbehovet och för valet av försäkring, såsom information om försäkringsformerna, premierna och försäkringsvillkoren. När informationen ges ska uppmärksamhet även fästas vid väsentliga begränsningar i försäkringsskyddet.

Enligt 9 § (Ansvar för bristfällig eller oriktig information) 1 mom. i lagen om försäkringsavtal anses försäkringsavtalet, om försäkringsgivaren eller dennes representant vid marknadsföringen av en försäkring har underlåtit att ge försäkringstagaren behövlig information om försäkringen eller har gett honom fel-aktiga eller vilseledande uppgifter, vara i kraft med det innehåll som försäkringstagaren hade skäl att sluta sig till utgående från den information han fått.

Enligt 2 mom. i nämnda paragraf gäller vad som stadgas i 1 mom. på motsvarande sätt i det fall att om försäkringen under dess giltighetstid har getts bristfällig, felaktig eller vilseledande information som kan anses ha inverkat på försäkringstagarens förfarande. Detta gäller dock inte information som försäkringsgivaren eller dennes representant efter ett försäkringsfall har gett om en förestående ersättning.

22 § i lagen om försäkringsavtal (Försäkringstagarens och den försäkrades upplysningsplikt): Försäkringstagaren och den försäkrade skall innan försäkringen meddelas ge korrekta och fullständiga svar på försäkringsgivarens frågor vilka kan vara av betydelse för bedömningen av försäkringsgivarens ansvar. Försäkringstagaren och den försäkrade skall dessutom under försäkringsperioden utan obefogat dröjsmål rätta upplysningar som han gett försäkringsgivaren och därefter konstaterat vara oriktiga eller bristfälliga.

Enligt 34 § (Sänkning eller förvägrande av ersättning vid skadeförsäkring) 1 mom. i lagen om försäkringsavtal ska det, vid prövningen av om ersättningen från en skadeförsäkring ska sänkas eller förvägras på någon grund som föreskrivs i detta kapitel, beaktas vilken betydelse för skadans uppkomst den omständighet har haft som försäkringstagarens eller den försäkrades oriktiga eller bristfälliga uppgift gällt. Detsamma gäller även om det har skett en sådan förändring i förhållandena som medför ökad risk för skada och åtgärder eller försummelser av den försäkrade eller en person som avses i 33 §. Dessutom ska eventuellt uppsåt hos försäkringstagaren, den försäkrade eller en person som avses i 33 § beaktas, liksom också arten av hans eller hennes oaktsamhet samt förhållandena i övrigt.

I 2 mom. i nämnda paragraf föreskrivs att om försäkringstagaren eller den försäkrade har lämnat oriktiga eller bristfälliga uppgifter och premien på grund av detta har avtalats till ett lägre belopp än vad som skulle ha varit fallet om riktiga och fullständiga uppgifter hade lämnats, ska förhållandet mellan den avtalade premien och premien beräknad enligt riktiga och fullständiga uppgifter beaktas när en ersättning sätts ned. Mindre avvikelser i försäkringspremierna ger dock inte rätt till nedsättning av ersättningen.

Försäkringsbolagets allmänna avtalsvillkor som är tillämpliga på fallet motsvarar till sitt innehåll de ovan refererade bestämmelserna i lagen om försäkringsavtal.

Fastighetsförsäkringsvillkor (gäller från 1.1.2018)

Sakförsäkringar
1 Allmän beskrivning

Med sakförsäkringen kan byggnader försäkras.

Byggnaden är enligt vad som antecknats i försäkringsbrevet antingen försäkrad som en fullvärdesförsäkring eller som en försäkring som grundar sig på försäkringsbelopp. I en fullvärdesförsäkring är föremålet för försäkringen försäkrat utan försäkringsbelopp och försäkringspremien grundar sig på den volym som meddelats för byggnaden. (Se punkt 13 Värderings- och ersättningsbestämmelser).

Försäkringen ersätter enligt dessa försäkringsvillkor och de övriga försäkringsvillkoren som ingår i avtalet direkt sakskada som föremålet för försäkringen under försäkringens giltighetstid orsakats av försäkringsfallen som definieras i villkoren samt övriga kostnader som särskilt nämns i villkoren.

2 Föremål för försäkringen

Föremål för försäkringen är den egendom som definieras i punkterna 2.1–2.5.
[...]

2.1 Byggnad

Föremål för försäkringen är de byggnader som antecknats i försäkringsbrevet. Till byggnaden hör ursprungliga eller motsvarande eller senare i hela byggnaden enligt samma standard fastmonterade konstruktioner, inventarier och ytmaterial som betjänar dess användning.

Bedömning

Ärendets behandling i Försäkringsnämnden sker skriftligt, så nämndens beslutsrekommendation grundar sig enbart på uppgifter i de handlingar som nämnden har tillgång till.

Enligt husbolaget har försäkringsbolagets försäljare S utan särskilt uppdrag och utan diskussioner som föregått försäkringsavtalet ingått en fastighetsförsäkring för husbolaget på basis av uppgifterna i den försäkring som M Ab hade tecknat. Försäkringsbolaget har för sin del medgett att byggnadsuppgifterna i husbolagets försäkring har grundat sig på den försäkring som M Ab tecknat, men hävdat att ingåendet av en försäkring på basis av uppgifterna i M Ab:s försäkring har grundat sig på en begäran från husbolagets sida och att de uppgifter som M Ab gett om husbolagets byggnader därför ska betraktas som givna av husbolaget. Utgående från dessa ställningstaganden anser nämnden att det i ärendet är otvistigt att försäkringsbolaget har gett husbolaget en offert beträffande fastighetsförsäkring på basis av uppgifterna i den försäkring som M Ab hade tecknat och som gällde under byggtiden.

Husbolaget har ansett att försäkringsbolaget försummat sin upplysningsplikt och sin utredningsskyldighet. Husbolaget har hänvisat till 9 § i lagen om försäkringsavtal, där det föreskrivs om påföljder av försummelse av försäkringsgivarens upplysningsplikt. Försäkringsnämnden anser att ärendet emellertid bör bedömas också med beaktande av försäkringstagarens skyldighet att ge försäkringsgivaren information om egenskaperna hos det objekt som önskas bli försäkrat.

Enligt 22 § i lagen om försäkringsavtal har försäkringstagaren ansvar för att ge rätta upplysningar om försäkringsobjektet. Försäkringstagaren, som äger egendomen, har i vanliga fall den bästa kännedomen om egenskaperna hos och värdet av det objekt som ska försäkras. Enligt 22 § i lagen om försäkringsavtal ska försäkringstagaren dessutom utan obefogat dröjsmål rätta upplysningar som han gett försäkringsgivaren och därefter konstaterat vara oriktiga eller bristfälliga. Av denna skyldighet följer, enligt en princip som iakttas allmänt i kontraktsrätten, att försäkringstagaren är skyldig att kontrollera att uppgifterna i det försäkringsbrev som försäkringsbolaget skickar beträffande försäkringsavtalet är korrekta och att utan obefogat dröjsmål rätta sådana upplysningar i försäkringsbrevet som försäkringstagaren konstaterat vara oriktiga.

I det aktuella fallet har försäkringsbolaget gett husbolaget en offert beträffande fastighetsförsäkring på basis av uppgifterna i den försäkring för bygg-tiden som M Ab hade tecknat. Försäkringsbolaget har till denna del hävdat att husbolaget velat att den av byggherrebolaget M Ab tecknade försäkringen ”överförs” till husbolagets namn. Som svar på en särskild förfrågan från Försäkringsnämnden har försäkringsbolaget meddelat att det inte har några andra handlingar som gäller den försäkring som M Ab tecknade än det 19.4.2010 daterade försäkringsbrevet. Likaså har försäkringsbolaget i fråga om den försäkring som husbolaget tecknat berättat att det inte har några andra handlingar än den offert som 6.4.2011 skickades till husbolaget och de senare handlingar som hänför sig till försäkringen (försäkringsbrev och fakturor osv.). Försäkringsbolaget anser att det trots detta är klart att husbolagets försäkring på husbolagets begäran har gjorts så att den ska motsvara M Ab:s försäkring, även om det av anteckningarna i försäkringsbolagets system inte framgår när husbolaget kontaktat försäkringsbolaget. På basis av den framlagda dokumentationen bedömer nämnden att försäkringsbolagets uppfattning att försäkringen på husbolagets specifika begäran ingicks så att den motsvarade M Ab:s försäkring närmast grundar sig på ett efterhandsresonemang.

Från husbolagets sida har det berättats att ingen i husbolaget har ett minne av att ha sett försäkringsbolagets 6.4.2011 daterade försäkringsoffert. Försäkringsbolaget har för sin del berättat att offerten postades till den adress som husbolaget hade uppgett. Nämnden konstaterar att offerten var riktad till husbolaget och att en person vid namn E hade angetts som mottagare. Åtminstone enligt det till nämnden inlämnade meddelandet om överföring av arrenderätt har E emellertid varit representant för Bostadsaktiebolag B-gränd 1, inte för det husbolag som det nu är fråga om. Ingen utredning om på vilket sätt försäkringsbolagets offert eventuellt har godkänts av husbolaget har lagts fram. Fastän husbolaget har bestridit att husbolagets offert ”setts” har det inte bestridit att det fått åtminstone de senare sända försäkringsbreven och fakturorna för försäkringen.

Från husbolagets sida har det i klagomålet som advokat Y avfattat anförts att disponent L och försäkringsförsäljare S 6.4.2011 hade fört ett telefonsamtal där försäkringsskyddets omfattning säkerställdes med anledning av att L hade börjat ställa sig frågande till den på grund av att försäkringspriset var lågt. I den ansökan om ändring som advokat X hade upprättat tidigare och skickat till försäkringsbolaget har det berättats att diskussionen om vad försäkringarna omfattade fördes i det skedet då byggnaderna överfördes till husbolaget. Också husbolagets styrelseordförande J har i sin till Försäkringsnämnden riktade skrivelse berättat att försäkringarna diskuterades när byggnaderna överfördes till husbolaget och att diskussionen med avvikelse från vad som tidigare berättats hade förts redan hösten 2010. Nämnden konstaterar att det av de handlingar som husbolaget lämnat in framgår att M Ab hade överfört arrenderätten för tomten i fråga (B-gränd 2) till husbolaget 1.10.2010.

I det förhandenvarande fallet är husbolagets berättelser om vilka diskussioner som eventuellt har förts mellan husbolaget och försäkringsbolaget angående husbolagets fastighetsförsäkring som började löpa 6.4.2011 oklara och delvis motstridiga. Husbolagets styrelseordförande J:s berättelse om en diskussion om försäkringen hösten 2010 i samband med att byggnaderna överfördes skulle innebära att L och försäkringsförsäljare S hade diskuterat omfattningen av den försäkring för byggtiden som byggföretaget M Ab hade tecknat och priset på den, vars låga nivå hade uppmärksammats i husbolagets styrelse. Enligt nämndens uppfattning är det ändå exceptionellt att det förs diskussioner om försäkringar som en annan juridisk person har tecknat, och en sådan diskussion skulle i princip förutsätta att byggföretaget hade bemyndigat försäkringsbolaget att till husbolaget lämna ut upplysningar som omfattas av försäkringshemlighet. Inte heller tyder J:s berättelse och de omständigheter som advokat X framförde i ansökan om ändring på att den diskussion som påståtts ha förts med S skulle ha gällt något annat än husbolagets egen fastighetsförsäkring, som hösten 2010 emellertid inte hade trätt i kraft ännu, och beträffande vilken en offert gavs först 6.4.2011, åtminstone enligt försäkringsbolags dokumenta-tion. I ärendet har det inte heller lagts fram L:s egen redogörelse eller något annat bevis för när diskussionen ägde rum eller vad den innehöll. På grund av att berättelserna är motstridiga anser nämnden att det inte har bevisats att den diskussion som enligt husbolaget har förts, och där S enligt husbolaget berättat att försäkringen omfattar husbolagets bägge parhusbyggnader, de facto har ägt rum. Om den har förts har det inte kunnat bevisas när så skedde.

Nämnden konstaterar å andra sidan att inte heller försäkringsbolaget har kunnat redogöra för på basis av vilken information den har ingått M Ab:s försäkring, där bara den ena av husbolagets två parhusbyggnader var försäkrad, enligt försäkringsbolaget. Försäkringsbolaget har ansett att det när husbolagets försäkring ingicks inte längre hade behov av att ställa husbolaget sådana frågor som avses i 22 § i lagen om försäkringsavtal om innehållet i fastighetsförsäkringen som husbolaget anhöll om, eftersom försäkringen på initiativ eller uppdrag av husbolaget har ingåtts på basis av M Ab:s information. Försäkringsbolaget har i ärendet emellertid inte lagt fram bevis för att husbolaget gett i uppdrag att ingå försäkringarna för husbolaget på basis av informationen i M Ab:s försäkring som gällde under byggtiden.

Utgående från den utredning som lagts fram har försäkringsbolaget ingått husbolagets fastighetsförsäkring rätt och slätt på basis av informationen i M Ab:s försäkring för byggtiden. Försäkringsnämnden anser att försäkringsbolagets förfarande i princip är exceptionellt, när man tänker på vad som ovan anförs om försäkringstagarens upplysningsplikt. Att mottagaren i den till husbolaget sända försäkringsofferten har angetts vara E, som enligt meddelandet om överföring av arrenderätt emellertid har varit representant för ett annat husbolag (Bost. Ab B-gränd 1) tyder i någon mån på att husbolagen som ligger på tomterna invid varandra och eventuellt också deras byggnader har förväxlats till följd av antingen ett misstag som M Ab har gjort eller ett misstag som skett i försäkringsbolagets försäkringshandläggning. Med beaktande av att försäkringsbolaget anser att endast ett parhus var försäkrat redan i M Ab:s försäkring finner nämnden att det är möjligt att den omständigheten att bara det ena av husbolagets parhus försäkrades berodde på förväxling i anknytning till att försäkringsavtalet mellan M Ab och försäkringsbolaget ingicks och att denna förväxling har upprepats i husbolagets försäkringsavtal. När man å andra sidan beaktar försäkringsbolagets oklara redogörelse för betydelsen av uppgiften i försäkringssystemet om antalet byggnader anser nämnden att det också är möjligt att den omständigheten att endast det ena parhuset försäkrades har kunnat bero på ett fel som begåtts uteslutande på försäkringsbolagets sida. Av den framlagda utredningen framgår trots allt inte att försäkringsbolaget innan försäkringsavtalet ingicks skulle ha ställt det husbolag som det nu är fråga om frågor om föremålet för fastighetsförsäkringen, exempelvis antalet byggnader eller byggnadernas volym. Försäkringsnämnden anser att försäkringsbolaget gått oaktsamt till väga när det för husbolaget har ingått en fastighetsförsäkring som helt och hållet baserat sig på informationen i den av M Ab tecknade försäkring som gällde under byggtiden; den sistnämnda försäkringens syfte avviker redan principiellt sett väsentligt från den fastighetsförsäkring som husbolaget tecknade.

I och med att försäkringsbolaget åberopar ett i 22 § i lagen om försäkringsavtal avsett fel i givande av upplysningar har det bevisbörda för att den försäkrade eller försäkringstagaren försummat sin upplysningsplikt. I ärendet har det av de skäl som refereras ovan inte bevisats att man från husbolagets sida skulle ha gett försäkringsbolaget i uppdrag att ingå en fastighetsförsäkring på basis av informationen i M Ab:s försäkring. Eftersom försäkringsbolaget inte har visat att det innan försäkringsavtalet ingicks skulle ha bett husbolaget, som var försäkringstagare, om någon information om försäkringsobjektet, och då infor-mationen om försäkringsobjektet enligt den framlagda utredningen har tagits direkt ur den försäkring av M Ab tecknade för att gälla under byggtiden och vars brister husbolaget inte kan anses vara ansvarigt för, ska det i detta fall anses sannolikt att den omständigheten att försäkringsskyddet varit bristfälligt har följt av ett fel som försäkringsbolaget begått.

Försäkringsbolaget har åberopat husbolagets skyldighet att rätta sådana upplysningar i försäkringsbrevet som husbolaget konstaterat vara oriktiga. Enligt 22 § i lagen om försäkringsavtal ska försäkringstagaren under försäkringsperioden rätta upplysningar som han gett försäkringsgivaren och därefter konstaterat vara oriktiga eller bristfälliga. Eftersom det i ärendet inte har bevisats att informationen om den fastighetsförsäkring som tvisten gäller har getts till försäkringsbolaget av husbolaget, är bestämmelserna i lagens 22 § om försäkringstagarens skyldighet att rätta upplysningarna i princip inte tillämpliga på fallet. Till övriga delar konstaterar nämnden att det varken av fastighetsförsäkringsofferten eller av försäkringsbrevet uttryckligen framkommer hur många byggnader som försäkrats genom fastighetsförsäkringen. Den svenska texten i försäkringsbrevet, ”Parhus, B-gränd 2” kan i princip betyda både ett parhus och flera parhus. Nämnden anser att inte heller den omständigheten att det i försäkringsbrevet nämnda försäkringsobjektets adress varit B-gränd 2, vilket motsvarar adressen i husbolagets firma, som sådan har tytt på att husbolagets andra parhus som ligger på adressen B-gränd 4 inte skulle ha varit föremål för försäkringen. Med hänsyn till att volymuppgiften i försäkringsbrevet i och för sig har stämt in på vartdera parhuset kan det i detta fall inte anses att bristen i försäkringens omfattning har berott på att husbolaget försummat att reklamera till försäkringsbolaget att försäkringsskyddet varit bristfälligt.

Utgående från den utredning som lagts fram i ärendet anser nämnden att husbolagets bägge parhus var försäkrade med fastighetsförsäkringen när brandskadan inträffade. Eftersom husbolaget inte kan anses ha försummat sin med 22 § i lagen om försäkringsavtal förenliga upplysningsplikt finns det inte grunder för att sänka ersättningen. Av dessa anledningar anser Försäkringsnämnden att försäkringsbolaget bör ersätta brandskadan utan nedsättning.

Slutresultat

Nämnden rekommenderar att försäkringsbolaget ersätter brandskadan utan ett 50 % stort avdrag.

Försäkringsnämnden var enig.

FÖRSÄKRINGSNÄMNDEN

Ordförande Bygglin
Sekreterare Siirala

Medlemmar:
Maso
Vaitomaa
Vyyryläinen
Yrttiaho

Haku