Uppgifter om händelseförloppet

Enligt skadeanmälan hade inbrott gjorts 31.1.2016 i försäkringstagarens, gymföretaget A:s, utrymmen och en del av egendomen där hade utsatts för skadegörelse. Ersättning för skadan hade sökts från företagsförsäkringen. Försäkringsbolagets ersättningschef och ersättningshandläggare besökte skadeplatsen 8.2.2016 för att fotografera den skadade egendomen och värdera den. Av fotografierna att döma hade sitsar på motionsredskap knivskurits, och både utrymmen och motionsredskap hade smutsats ner med sprayfärg.

Försäkringstagaren var på plats när försäkringsbolagets företrädare gjorde anteckningar om den skadade egendomen. I det sammanhanget gjordes det också anteckningar om egendom som hade skadats redan vid en åskskada år 2015.

Försäkringsbolaget ansåg att det var fråga om ett ersättningsgillt försäkringsfall och betalade enligt ett ersättningsbeslut som daterats 30.3.2016 in 29 426,43 euro (minus självrisken 200 euro) i ersättning på Utsökningsverkets konto.

Försäkringstagaren var missnöjd med ersättningsbeslutet och anförde att inte all skadad egendom hade beaktats i ersättningen.

Företrädare för försäkringsbolaget och utsökningsmyndigheten besökte skadeplatsen på nytt tillsammans med försäkringstagaren för att förvissa sig om att all skadad egendom hade blivit beaktad.

Försäkringsbolaget fattade ett nytt ersättningsbeslut i ärendet 27.5.2016. Försäkringsbolaget ansåg att den tilläggsersättning som försäkringstagaren yrkat på inte kunde betalas eftersom den egendomsförteckning som uppgjorts som grund för ersättningsbeslutet omfattade all skadad egendom och försäkringstagaren inte heller hade lämnat in någon redogörelse för reparation av den egendom som hade skadats vid den tidigare skadan.

Försäkringstagaren lämnade in en 27.6.2016 daterad skrivelse där han sökte ändring i ersättningsbeslutet. I skrivelsen sägs det att enligt bokförarens beräkning var den skadade egendomens återanskaffningsvärde 60 597,36 euro. Försäkringstagaren yrkade på att 31 370,93 euro ska betalas i tilläggsersättning.

Ingen ersättning alls hade betalats för smithmaskinen. Ersättningen för de gummibeklädda viktskivorna var 392,61 euro, trots att inköpspriset enligt ett inköpskvitto från år 2011 var 2 100 euro. Sammanlagt 300 euro hade ersatts för hantelställningen men enligt kvittot hade inköpspriset varit 600 euro. Redskapet för stussträning var värt 1 500 euro. Eftersom försäkringstagaren hade fått det gratis hade försäkringsbolaget inte alls ersatt det. Ersättningen för bodypump-setet var 462,20 euro fastän inköpspriset enligt kvitto hade varit 1 134,20 euro. Inköpspriset för metallskåpet var 1 205 euro år 2011, men bara 200 euro hade ersatts. Våtsugaren hade inte ersatts alls; till denna del yrkade försäkringstagaren på 199,22 euro. Dessutom gav försäkringstagaren in en lista över egendom som var mindre värd och som inte alls hade tagits upp på den lista som försäkringsbolaget hade sammanställt. Försäkringstagaren yrkade också på att försäkringsbolaget skulle ersätta årsavgifter som hade återbetalats till kunder som annullerat sitt gymmedlemskap.

Försäkringsbolaget hade inte betalat ersättning för följande redskap som skadats vid den tidigare skadan: löpband, crosstrainer, konditionscykel, solarium, television och kylskåp. Försäkringstagaren lämnade in ett intyg enligt vilket S.B. hade reparerat redskapen efter 2015 års skada. Reservdelarna hade försäkringstagaren skaffat själv. Till försäkringsbolaget lämnades det också in en utsaga som S.B. hade undertecknat 29.7.2015 i samband med den föregående skadan. I utsagan sades det att kostnaderna för att reparera redskapen var större än återanskaffningspriset.

Försäkringstagaren yrkade också på ersättning för en faktura (892,80 euro för 12 timmars arbete) som bokföraren hade daterat 27.6.2016. Enligt fakturan bestod arbetet i framsökning och kopiering av fakturor och kvittenser för försäkringsbolaget. Enligt fakturan hade försäkringsbolaget begärt utredningen. Enligt en redogörelse som bokföraren daterat 6.10.2016 hade han varit på plats när försäkringstagaren talade i telefon med en företrädare för försäkringsbolaget. Under samtalets gång överräckte försäkringstagaren telefonen till bokföraren. Företrädaren för försäkringsbolaget bad bokföraren skicka kopior på fakturor och utdrag ur bokföringen till försäkringsbolaget.

Försäkringsbolaget ansåg i sitt ersättningsbeslut som daterats 23.9.2016 att det inte var skyldigt att betala tilläggsersättning för skadan. Enligt försäkringsbolaget hade bolaget sålt vidare bara sådan egendom som hade ersatts och som försäkringstagaren hade pekat ut vid skadegranskningen. Vid besöket 8.2.2016 uppmanades försäkringstagaren att peka ut den skadade egendomen. Alla företagets utrymmen gicks igenom och företrädarna för försäkringsbolaget hade ingen orsak att lämna bort produkter från listan över skadade produkter. Försäkringstagaren kunde inte heller vid det andra besöket peka ut sådan egendom som inte fanns på den ursprungliga listan. Den egendom som hade ersatts vid den tidigare skadan kunde inte ersättas eftersom försäkringstagaren inte hade gett in någon utredning om reparationskvitton.

Försäkringstagaren var skyldig att skaffa fram utredning till stöd för sina ersättningsanspråk, och kostnaderna för den ersattes inte från försäkringen. Försäkringsbolaget hade inte heller förutsatt att bokföraren skulle ge ett intyg.

Kundens klagomål

Försäkringstagaren har anfört att den lista som försäkringsbolaget använt som ersättningsgrund inte gicks igenom med försäkringstagaren och att han inte ens såg den. Försäkringstagaren litade på att all skadad egendom skulle antecknas på listan.

Gymbesökare har intygat att de redskap som inte hade ersatts var i skick efter 2015 års skada. Vid behov kan fotografier som visar redskapen ges in, enligt försäkringstagaren. Enligt försäkringstagaren kan försäkringsbolaget inte förutsätta att försäkringstagaren ska lämna in kvitton över att reparation har skett.

Enligt försäkringstagaren har försäkringsbolaget räknat ersättningsbeloppet fel. Försäkringsbolaget har dragit av från ersättningsbeloppet sådan egendom som bolaget inte betalar ersättning för och som inte ens ingick i den ursprungliga ersättningskalkylen.

Enligt försäkringstagaren har försäkringsbolaget uppskattat ersättningen för småa saker fel. I ersättning för dem har det betalats totalt 600 euro, trots att redan dammsugaren kostat 300 euro.

Försäkringstagaren har yrkat på att försäkringsbolaget ska betala dröjsmåls-ränta på alla tilläggsersättningar.

Försäkringsbolagets bemötande

Försäkringsbolaget har yttrat att ersättningssökanden var skyldig att skaffa fram en utredning över den skadade egendomen. Försäkringsbolaget var inte skyldigt att delta i kostnaderna för utredningsarbetet. För att visa att den tidigare ersatta egendomen hade reparerats borde försäkringstagaren lämna in utredning om bokförda fakturor över reparationskostnaderna.

När den av försäkringstagaren inlämnade listan över skadad egendom jämfördes med det inlämnade bokföringsutdraget fick man uppfattningen att listan innehöll allmänt den egendom som företaget hade köpt, främst år 2011. Enligt försäkringsbolaget har försäkringstagaren inte kunnat påvisa att denna egendom hade skadats. Inte heller har det visats att ersättningen för småsaker hade beräknats fel. Dessutom har egendomen i fråga kastats bort.

Försäkringsbolaget har medgett att sammanlagt 5 985,97 euro obefogat dragits av från ersättningsbeloppet på grund av ett fel i ersättningshandläggningen. Försäkringsbolaget har meddelat att summan emellertid inte återbetalas till försäkringstagaren eftersom försäkringsbolagets ursprungliga ersättningsbeslut var sådant att försäkringstagaren fick för mycket i ersättning. Försäkringsbolaget har betalat ersättning enligt återanskaffningspriset utan åldersavdrag. Eftersom all skadad egendom förutom en stepper värd 2 822,58 euro hade anskaffats år 2011 uppgick åldersavdraget för åren 2012–2015 till sammanlagt 6 849,07 euro. Försäkringstagaren har alltså fått för mycket i ersättning trots försäkringsbolagets misstag.

Beslutsrekommendation

Frågeställning

I ärendet är det fråga om att bedöma huruvida försäkringsbolaget är skyldigt att betala tilläggsersättning till försäkringstagaren.

Tillämpliga lagrum och försäkringsvillkor

4.1 Betydelsen av vissa termer som används i ersättningsbestämmelserna

Återanskaffningsvärde
Med egendomens återanskaffningsvärde avses anskaffningskostnader för ny likadan eller närmast motsvarande egendom.

Dagsvärde
Med egendomens dagsvärde avses det penningbelopp som erhålls då från återanskaffningsvärdet görs avdrag för vad egendomen förlorat i värde genom ålder och bruk, nedsatt användbarhet eller annan liknande orsak. Vid bestämmande av dagsvärdet beaktas även egendomens minskade användbarhet på grund av att den näringsverksamhet som idkats upphör eller annan liknande orsak.

Restvärde
Med egendomens restvärde avses egendomens värde omedelbart efter försäkringsfallet värderad enligt samma grunder som omedelbart före skadefallet.

4.2 Övre gränser för ersättningsskyldigheten
De övre gränserna för försäkringsgivarens ersättningsskyldighet bestäms utgående från den försäkrade egendomen enligt följande:

4.2.1 Återanskaffningsvärde
Egendomens återanskaffningsvärde utgör i regel övre gräns för försäkringsgivarens ersättningsskyldighet (se punkt 4.3.1).

4.2.2 Dagsvärde
Övre gräns för försäkringsgivarens ersättningsskyldighet är dock egendomens dagsvärde om egendomens värde vid skadetillfället är mindre än 50 % av återanskaffningsvärdet (se punkt 4.3.2).

4.2.3 Skador på lösegendomens maskiner och anordningar
Vid skadefall på maskiner eller anordningar som hör till lösegendomen är övre gränsen för försäkringsgivarens ersättningsskyldighet egendomens reparations- eller återanskaffningskostnader, dock högst den skadade egendomens återanskaffningsvärde minskat med de i punkt 4.3.3 nämnda avdragen på basen av maskinens eller anordningens ålder.

4.3 Beräkning av ersättning för skada

4.3.1 Skadebelopp enligt återanskaffningsvärde

Skadebelopp enligt återanskaffningsvärdet fås genom att från egendomens återanskaffningsvärde dra av eventuellt restvärde.

Om den skadade egendomen kan repareras utgörs skadebeloppet av reparationskostnaderna, dock högst egendomens återanskaffningsvärde minskat med restvärdet.

4.3.2 Skadebelopp enligt dagsvärde

Om egendomens dagsvärde vid skadetillfället är lägre än hälften av dess återanskaffningsvärde utgörs skadebeloppet av egendomens dagsvärde minskat med eventuellt restvärde.

Om den skadade egendomen kan repareras utgörs skadebeloppet av reparationskostnaderna, dock högst egendomens dagsvärde minskat med restvärdet.

4.3.3 Beräkning av skadebelopp vid skador på lösegendomens maskiner och anordningar

Vid försäkringsfall som drabbar maskiner och anordningar som hör till lösegendomen anses skadebeloppet utgöras av maskinens eller anordningens återanskaffningskostnader från vilka på basen av ålder görs ett årligt avdrag för varje vid skadetidpunkten utmynnat helt kalenderår som följer efter det år maskinen eller anordningen tagits i bruk enligt följande:
– mikrodatorer inklusive kringutrustning och trådlösa telefoner 20 %
– övriga maskiner och anordningar 6 %.

Om den skadade maskinen eller anordningen kan repareras utgörs skadebeloppet av reparationskostnaderna, dock högst egendomens dagsvärde som erhålls då man från maskinens eller anordningens återanskaffningsvärde gör avdrag enligt ovan.

4.6.2 Tillvägagångssätt beträffande skadad och oskadad egendom

Skadad och oskadad egendom som finns kvar förblir i försäkringstagarens ägo. Försäkringsgivaren har dock rätt att lösa in skadad egendom eller del av den värderad enligt samma grunder som före försäkringsfallet.

Med inlösning avses överlåtande av skadad egendom till försäkringsgivaren så att försäkringsgivaren betalar för den skadade egendomen ett ersättningsbelopp i enlighet med värdet omedelbart före skadan. Försäkringsgivaren skall meddela den försäkrade om inlösen av egendomen antingen i ersättningsbeslutet som ges i ärendet eller skilt skriftligen.

10 Ersättningsförfarande

10.1 Ersättningssökandens skyldigheter (69 § och 72 §)

Ersättningssökande ska utan obefogat dröjsmål anmäla en skada till försäkringsbolag eller försäkringsbolagets representant för inspektion eller andra åtgärder.

Ersättningssökande ska ge försäkringsbolag sådana handlingar och uppgifter som behövs för utredning av försäkringsbolagets ansvar.

Dessa handlingar och uppgifter är t.ex. sådana med hjälp av vilka man kan konstatera om ett försäkringsfall inträffat, hur stor skada som uppstått och till vem ersättning ska utbetalas.

Ersättningssökande är skyldig att skaffa de utredningar som denne bästa har tillgång till, dock med beaktande av försäkringsbolagets möjligheter att skaffa utredningar. Försäkringsbolaget är inte skyldig att betala ersättning före bolaget fått utredningarna ovan.

Om ersättningssökande efter ett försäkringsfall svikligen har gett oriktig eller bristfällig information till försäkringsbolag som är av betydelse för utredningen av försäkringsbolagets ansvar, kan ersättningen minskas eller vägras enligt vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna.

Den försäkrade ska enligt sina möjligheter delta i skadeutredningen samt bidra till att utreda den egentliga orsaken till skadan samt skadevållaren. Den försäkrade får inte försvåra skadeutredningen genom att avlägsna sig från skadeplatsen, inta alkohol eller annat rusmedel efter skadefallet eller på annat sätt försvåra skadeutredningen.

Försäkringsbolag ska beredas tillfälle att inspektera skadad egendom före den repareras eller förstörs.

Bedömning

Försäkringsersättningsbelopp

Försäkringstagaren har yrkat på 31 370,93 euro i tilläggsersättning. För det första har försäkringstagaren yrkat på ersättning för föremål som ersatts redan till följd av den tidigare skadan år 2015 och som enligt försäkringstagaren hade reparerats efter den skadan. Försäkringstagaren har hänvisat till utsagor av vissa gymbesökare, enligt vilka de redskap som hade ersatts tidigare var i skick efter den föregående skadan. Försäkringstagaren har hänvisat till ett intyg enligt vilket S.B. hade utfört reparationerna. Reservdelarna hade försäkringstagaren skaffat själv. Enligt en utsaga som S.B. undertecknat 29.7.2015 hade kostnaderna för att reparera redskapen överstigit återanskaffningspriserna.

Försäkringsnämnden anser trots de ovannämnda utsagorna att det inte är troligt att redskapen hade reparerats efter den föregående skadan, när man tar hänsyn också till att ingen utredning om fakturor över reparationskostnaderna har lagts fram. Därmed rekommenderar Försäkringsnämnden inte någon tilläggsersättning när det gäller de föremål som hade ersatts år 2015.

Utgående från den utredning som lagts fram i ärendet anser Försäkringsnämnden att försäkringstagaren inte vare sig vid skadegranskningen 8.2.2016 eller senare har pekat ut de mindre föremål som han nu yrkat på ersättning för. Att döma av de fotografier som lämnats in till Försäkringsnämnden hade det mindre lösöre som försäkringstagaren yrkar på ersättning för inte fotograferats vid skadegranskningen. På de grunder som nämns ovan anser Försäkringsnämnden att det inte är troligt att mindre lösöre skulle ha lämnats bort från listan i den omfattning som anges i försäkringstagarens yrkande, och till denna del rekommenderar nämnden inte tilläggsersättning.

Enligt försäkringstagaren har återanskaffningsvärdet för en del av föremålen på den lista som försäkringsbolaget sammanställt bedömts felaktigt. Ersättningsanspråket hade grundat sig på egendomens återanskaffningsvärde. Till stöd för sitt yrkande har försäkringstagaren lämnat in inköpskvitton från år 2011. Försäkringsnämnden konstaterar att det av försäkringsbolagets 30.3.2016 daterade ersättningsbeslut framgår att ersättningen hade betalats enligt dagsvärdet. Försäkringsbolaget har dock i sitt bemötande meddelat att ersättningen hade betalats enligt återanskaffningsvärdet. Försäkringsnämnden konstaterar att värdena i den lista som försäkringsbolaget hade gjort upp inte var återanskaffningsvärden utan understeg 2011 års inköpspris som angetts i inköpskvittona. Försäkringsnämnden anser att det hade gjorts något slags avdrag från egendomens återanskaffningsvärde och att den utbetalda ersättningen därför inte motsvarade återanskaffningsvärdet, trots det som uppgetts i bemötandet.

Enligt försäkringstagaren hade ersättning inte betalats för smithmaskinen. Enligt försäkringstagaren hade redskapet sålts vidare. Ersättningen för de gummibeklädda viktskivorna var 392,61 euro, trots att inköpspriset enligt ett inköpskvitto från år 2011 var 2 100 euro. Sammanlagt 300 euro hade ersatts för hantelställningen men enligt kvittot hade inköpspriset varit 600 euro. Redskapet för stussträning var värt 1 500 euro, men eftersom försäkringstagaren hade fått det gratis hade försäkringsbolaget inte alls ersatt det. Ersättningen för bodypump-setet var 462,20 euro fastän inköpspriset enligt kvitto hade varit 1 134,20 euro. Inköpspriset för metallskåpet var 1 205 euro år 2011, men bara 200 euro hade ersatts. Våtsugaren hade inte ersatts alls; till denna del yrkade försäkringstagaren på 199,22 euro. Dessutom har försäkringstagaren yrkat på att försäkringsbolaget ska ersätta årsavgifter som återbetalats till kunder som annullerat sitt gymmedlemskap.

Försäkringsnämnden rekommenderar att försäkringsbolaget ersätter redskapet för stussträning, som hade införts på den lista som företrädarna för försäkringsbolaget hade gjort upp men inte alls hade ersatts. Försäkringsnämnden rekommenderar att försäkringsbolaget till denna del betalar 1 500 euro i tilläggsersättning.

Vad beträffar dagsvärdena för de ersatta redskapen konstaterar Försäkringsnämnden att företrädare för försäkringsbolaget tillsammans med försäkringstagaren och utsökningsmyndigheterna har inspekterat och värderat på plats den egendom som hade pekats ut som skadad. Det finns visserligen ingen utredning om att försäkringstagaren uttryckligen skulle ha godkänt den lista som skrevs vid det tillfället, t.ex. genom att underteckna den eller på något annat sätt. Försäkringsnämnden anser sig ändå inte ha någon grund för att ändra egendomsvärderingen enbart utifrån det inlämnade skriftliga materialet. Försäkringsnämnden rekommenderar därmed inte att tilläggsersättning betalas för den redan ersatta egendomens vidkommande.

Försäkringsnämnden konstaterar att försäkringsbolaget inte har fattat något ersättningsbeslut som gäller de annullerade gymmedlemskapen, och därför ger nämnden ingen beslutsrekommendation för deras del.

Fakturan från bokföraren

Enligt 69 § i lagen om försäkringsavtal och punkt 10.1 i försäkringsvillkoren ska den som söker ersättning överlämna till försäkringsgivaren de handlingar och uppgifter som behövs för utredning av försäkringsgivarens ansvar och som skäligen kan krävas av honom med beaktande även av försäkringsgivarens möjligheter att skaffa utredning.

I ärendet har det lagts fram motstridiga uppgifter om huruvida försäkringsbolaget hade bett försäkringstagarens bokförare lämna in vissa utredningar. Det har emellertid inte ens hävdats att exceptionellt omfattande utredningar sammanställdes.  Försäkringsnämnden anser att försäkringstagaren på egen bekostnad ska skaffa fram sådan utredning som står att få ur försäkringstagarens egen bokföring. Försäkringsbolaget är därför inte skyldigt att ersätta den faktura som bokföraren framlagt.

Frågan om ersättningsbeslutets bindande verkan

Försäkringsbolaget har medgett att det felaktigt har dragit av 5 985,97 euro från ersättningen till försäkringstagaren. Försäkringsbolaget har dock vägrat att återbetala denna summa till försäkringstagaren och i detta sammanhang hänvisat till ett fel i ersättningshandläggningen, vilket lett till att hela det utbetalda ersättningsbeloppet hade betalats utan åldersavdrag. Åldersavdragens andel skulle ha varit 6 849,07 euro.

Försäkringsnämnden har i sin avgörandepraxis ansett att i överensstämmelse med gällande rätt och god försäkringssed binder i princip ett givet ersättningsbeslut försäkringsbolaget som viljeyttring. Ett ersättningsbesluts bindande verkan kan upphävas på basis av till exempel bestämmelser i lagen om försäkringsavtal, sådana grunder för ogiltighet eller jämkning som följer av lagen om rättshandlingar på förmögenhetsrättens område eller sådan eventuell ny utredning i ärendet som har inkommit efter att avgörandet träffats.

Försäkringsnämnden konstaterar att försäkringsbolagets 30.3.2016 daterade ersättningsbeslut grundade sig på värderingar som företagits på skadeplatsen. I ärendet har det inte påståtts att försäkringsbolaget skulle ha getts oriktiga uppgifter om tidpunkten för förvärvande av egendom. På denna grund har försäkringsbolaget fattat sitt ersättningsbeslut 30.3.2016. Åldersavdrag gjordes inte.

Till försäkringsbolaget har efter det 30.3.2016 daterade ersättningsbeslutet getts in kvitton och ett bokföringsutdrag, av vilka föremålens inköpsår framgick. Försäkringsbolaget har inte ens efter detta försökt rätta sitt ersättningsavgörande. Försäkringsnämnden anser att försäkringsbolaget redan när det första ersättningsbeslutet utarbetades hade möjlighet att få tillräckliga uppgifter om tidpunkten för anskaffning av den ersättningsgilla egendomen. Det är inte fråga om ett fall där det för försäkringsbolaget efter ersättningsbeslutet skulle ha lagts fram någon ny utredning som inverkar på saken. Försäkringsbolaget har inte hänvisat till skriv- eller räknefel eller något annat fel som kan jämställas med dem. Försäkringsnämnden anser att ersättningsbesluten har grundat sig på utredningar som försäkringsbolaget har betraktat som tillräckliga och att den på denna grund företagna ersättningsprövningen där åldersavdrag inte gjordes binder försäkringsbolaget.

Försäkringsanstalten anser därmed att försäkringsbolaget inte kan kvitta den försäkringsersättning som ska betalas till försäkringstagaren, 5 985,97 euro, mot de uteblivna åldersavdragen.

Slutresultat

Försäkringsnämnden rekommenderar att försäkringsbolaget betalar det belopp på 5 985,97 euro som fattas i försäkringsersättningen och ersätter redskapet för stussträning med 1 500 euro. Försäkringsnämnden rekommenderar dessutom att försäkringsbolaget betalar dröjsmålsränta på de ovannämnda ersättningarna.

För de annullerade gymmedlemskapens del har inget ersättningsbeslut meddelats, så Försäkringsnämnden ger ingen beslutsrekommendation till denna del.

Försäkringsnämnden anser att försäkringsbolagets ersättningsbeslut är adekvat till övriga delar.

Försäkringsnämnden var enig.

FÖRSÄKRINGSNÄMNDEN

Ordförände Raulos

Sekreterare Nikunlassi

Medlemmar:

Akselinmäki
Makkula
Nyyssölä
Sarpakunnas
Sjögren