Uppgifter om händelseförloppet

Försäkringstagaren R Ab hade 15.12.2015 utfört service på ett One Seven-skumaggregat som i efterhand hade monterats på en brandbil i den skadelidande frivilliga brandkårens ägo. Det var fråga om en normal underhålls- och kontrollåtgärd, och bl.a. en hydraulslang byttes i samband med den. När brandbilen fyra dagar senare, 19.12.2015, användes första gången efter servicetillfället blev aggregatet för varmt, och till sist exploderade brandbilens hydraulikslang.

Vid skadegranskningen upptäcktes en gummibit i kompensatorn. Enligt skadeanmälan hade det i aggregatet vid servicetillfället monterats ett rör vars packning bestod av en o-ring, som i något skede hade skadats så att en bit gummi lossnat och förts vidare med oljan och stockat upp i kompensatorn på hydraulikpumpen, med den påföljden att hela systemet överhettades. Försäkringstagaren ansökte om ersättning för reparationskostnaderna från sin ansvarsförsäkring. De sammanlagda reparationskostnaderna var 21 806,84 euro.

Försäkringsbolaget ansåg i sitt 16.6.2016 daterade ersättningsbeslut att det var fråga om ett ersättningsbart försäkringsfall. Försäkringsbolaget hänvisade i ersättningsbeslutet till ett begränsningsvillkor i försäkringen, enligt vilket försäkringen inte ersätter skador på egendom som försäkringstagaren vid tidpunkten för den skadevållande handlingen hade åtagit sig att tillverka, installera, montera, reparera eller på annat sätt behandla. Försäkringsbolaget bad försäkringstagaren lämna in utredning om vilka reparationskostnader som hänförde sig till skumaggregatet. Försäkringstagaren hade åtagit sig att behandla aggregatet på det sätt som avses i försäkringsvillkoren.

Försäkringsbolaget ansåg i sitt 13.9.2016 daterade ersättningsbeslut att bytet av luftslangar och elkablar på grund av värme/smälta var en ersättningsgill kostnad. Demontering och montering av inredning i skåpet ersattes. Ersättning betalades dessutom för tvättning och städning av skåp samt bil. Sammanlagt betalades ersättning för 32 timmar.

Försäkringsbolaget har ansett att den andel av fakturan som hänförde sig till reparation av andra brandbilsdelar än aggregatet var 1 760 euro. Efter avdrag av självrisken 600 euro återstod det att ersätta 1 160 euro.

I ett ersättningsbeslut som daterats 31.10.2016 har försäkringsbolaget dessutom anfört att skademekanismen förblivit oklar eftersom både försäkringstagaren och den person som reparerat skadan har konstaterat att den gummibit som begränsade oljeflödet lika gärna kunde vara en bit ur en slang som ur den monterade o-ringen. Slangen och kopplingarna var täta under provkörningen, vilket skulle tyda på att o-ringen var på sin plats och det var fråga om ett tekniskt fel eller något skräp i systemet.

Kundens klagomål

Försäkringstagaren har yrkat på att försäkringsbolaget ska ersätta alla reparationskostnader och försäkringstagarens rättegångskostnader.

Försäkringstagaren har berättat att aggregatet var bara omkring ett år och hade använts regelbundet. Enligt försäkringstagaren drabbade största delen av skadorna brandbilen.  Sammanlagt 18 669,62 euro av fakturan utgjordes av kostnader för att reparera skador på brandbilen. Aggregatet fick bara små skador. Försäkringstagaren utförde service bara på aggregatet, inte på brandbilen. Den som utförde servicen var sakkunnig och erfaren, och vid servicetillfället märkte han ingenting avvikande. Aggregatet fungerade normalt vid provkörningen.

Försäkringsbolagets bemötande

Försäkringsbolaget har anfört att det på basis av den utredning som lagts fram i ärendet har förblivit oklart huruvida skadan orsakats genom försäkringstagarens vållande. Enligt försäkringsbolaget var det sannolikt fråga om ett tekniskt fel. Två av försäkringstagarens anställda hade som svar på förfrågningar berättat att orsaken till skadan var okänd. Samma slutsats hade dragits av en företrädare för det företag som utfört reparationen.

En företrädare för försäkringstagaren hade berättat att det fanns mycket gummibitar och annat löst material i systemet efter att systemet hade varit så mycket överhettat att även skyddshöljet ovanpå hydraulslangarna hade smält.

En företrädare för H Ab, det företag som utförde reparationsarbetet, hade meddelat att den gummibit som orsakade skadan kunde härröra också från slangen. Enligt företrädaren för H Ab var hydrauliken ganska illa åtgången när bilen kom för att repareras. Enligt företrädaren för H Ab var det omöjligt att vara säker på varifrån biten kommit in i systemet.

Även om det skulle vara fråga om en skada som orsakats genom försäkringstagarens vållande hade skadan ändå till största delen drabbat aggregatet, som på det sätt som avses i begränsningsvillkoret var egendom som försäkringstagaren hade åtagit sig att behandla. Enligt försäkringsbolaget ingår i aggregatet också den hydraulikmotor som driver aggregatet. Aggregatet drivs av en rem som i sin tur drivs av en hydraulmotor som är en del av bilens hydraulikkrets. Enligt försäkringsbolaget går gränsen mellan aggregatsystemet och brandbilssystemet vid remmen som hydraulikmotorn driver; där ändrar energin form från hydraulisk till mekanisk. Situationen kan jämföras t.ex. med den tekniska skillnaden mellan en elektrisk vattenpump och ett bostadshus.  När vattenpumpen installeras i byggnadens elsystem används en kabel som förser pumpen med el. Pumpen blir ändå inte en del av huset utan kabeln är fortfarande en del av husets elnät, och pumpen utgör ett eget system.

Beslutsrekommendation

Frågeställning

I ärendet är det fråga om att bedöma huruvida skadan hade drabbat egendom som var under försäkringstagarens behandling vid skadetillfället.

Tillämpliga lagrum och försäkringsvillkor

4 Skadefall som ersätts

Försäkringen ersätter plötsliga och oförutsedda person- och sakskador som i den försäkrade verksamheten inom försäkringens giltighetsområde förorsakas någon annan,
- om skadan konstateras under försäkringsperioden och
- om försäkringstagaren enligt gällande rätt är skyldig att ersätta skadan.

En skada anses vara plötslig och oförutsedd, då den orsakas plötsligt och skadan konstateras inom sex (6) månader från det skadan orsakats.

5.3 Egendom under behandling eller skötsel

Försäkringen ersätter inte skador på egendom som försäkringstagaren eller någon annan för hans räkning vid tidpunkten för den skadevållande handlingen eller försummelsen
- hade åtagit sig att tillverka, installera, montera, reparera eller på annat sätt behandla,
- hade i förvar,
- hade skyldighet att dra försorg om och skydda mot skada med beaktande av karaktären hos försäkringstagarens verksamhet eller den ifrågavarande arbetsprestationens art och omedelbara verkningsområde, eller
- hade hand om på annat sätt.

Bedömning

Försäkringsnämnden konstaterar att försäkringsbolaget i sitt ersättningsbeslut av 16.6.2016 hade ansett att skadan kunde ersättas från ansvarsförsäkringen. Senare har försäkringsbolaget konstaterat att det i ärendet inte hade lagts fram någon utredning om att skadan hade orsakats genom försäkringstagarens vållande.

Försäkringsnämnden anser att försäkringsbolagets ersättningsbeslut i princip binder försäkringsbolaget såsom en avtalsrättslig viljeyttring. Den principiellt bindande karaktären hos ersättningsbeslut kan emellertid kullkastas på grund av t.ex. bestämmelser i lagen om försäkringsavtal, sådana grunder för ogiltighet eller jämkning som anges i rättshandlingslagen eller eventuellt på basis av ny utredning som erhållits efter att ärendet avgjorts.

Enligt den utredning som lagts fram i ärendet hade försäkringsbolaget efter att det nämnda ersättningsbeslutet getts bett försäkringstagaren och reparationsföretaget ge in utredningar om skademekanismen. Försäkringsbolaget svarar emellertid för att dess viljeyttring baserar sig på tillräcklig information om skadans uppkomstmekanism. Försäkringsnämnden anser att det i ärendet efter att ersättningsbeslutet getts inte har fåtts sådan ny utredning som försäkringsbolaget inte skulle ha kunnat inhämta innan ersättningsbeslutet gavs. Därmed är det beslut där försäkringsbolaget har förklarat att det var fråga om en ersättningsgill ansvarsskada bindande för försäkringsbolaget.

Försäkringsnämnden konstaterar att det i ärendet är ostridigt att det i systemet hade kommit in en gummibit som hade täppt till flödet i kompensatorn, vilket ledde till att brandbilens hydraulik överhettades och tog skada. Enligt de utredningar som lagts fram i ärendet skadades främst aggregatet och hydrauliksystemet. Försäkringsbolaget har betalat ersättning för bytet av luftslangar och elkablar. Ersättning har beviljats för att demontera skåpinredningen och montera den på nytt och för att städa bilen och skåpet. Försäkringsnämnden anser att försäkringsbolaget har ersatt skadorna på brandbilen. Försäkringsnämnden anser att aggregatet, slangarna och hydraulikmotorn hade varit under försäkringstagarens behandling vid det tillfälle då skadan orsakades. Därmed är försäkringsbolaget inte ersättningsskyldigt till denna del.

Försäkringstagaren har yrkat på ersättning för de rättegångskostnader som klagomålsförfarandet har föranlett den. Enligt det reglemente som gäller Försäkringsnämnden behandlar nämnden dock inte ersättning av kostnader för framställande av klagomål till nämnden.

Slutresultat

Försäkringsnämnden rekommenderar inte att försäkringsbolagets ersättningsbeslut ändras.

Försäkringsnämnden var enig.

FÖRSÄKRINGSNÄMNDEN

ordförande Raulos
sekreterare Nikunlassi                        

Medlemmar:
Akselinmäki
Jaakkola
Makkula
Sarpakunnas
Sjögren